Kalldusch för Putin

2024 09 28

Rysslands diktator Vladimir Putin har råkat ut för en riktig kalldusch efter ett besked från länder som anses stå Ryssland nära.

Vladimir Putin är beroende av andra länder som är mer eller mindre välvilligt inställda till Ryssland och dess regim.

Därför är det ett stort bekymmer för honom när dessa relationer vacklar.

Men nu har två tunga länder gått ut i ett gemensamt uttalande – där udden helt uppenbart riktas mot Putins Ryssland.

Kritiserar hotfull retorik

Det handlar om Kina och Brasilien, tillsammans med en rad andra länder, rapporterar AFP.

De två stora folktäta länderna samarbetar med Ryssland bland annat i organisationen BRICS.

Men nu går de ut med ett gemensamt uttalande – där de uppmanar länder att inte hota med att använda kärnvapen i konflikten om Ukraina.

Det är en föga dold kritik riktad mot Ryssland, enligt nyhetsbyrån.

– Vi uppmanar till att avstå från användning eller hot om massförstörelsevapen, särskilt kärnvapen och kemiska och biologiska vapen, står det i det gemensamma uttalandet.

Förutom Kina och Brasilien har uttalandet bland annat undertecknats av Sydafrika och Turkiet.

Uttalandet kommer som en kalldusch för Vladimir Putin.

Nya hot under veckan

Så sent som den här veckan har Putin hotat med att använda kärnvapen i händelse av en större attack på rysk mark. Detta i samband med att Ukraina också ber allt mer intensivt om mer västerländskt stöd för större attacker längre in i Ryssland.

Både Kina och Brasilien har pratat om behovet av medling för att få slut på kriget i Ukraina.

Båda länderna anses stå Ryssland relativt nära har kritiserats hårt av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Men det gemensamma uttalandet på fredagen är alltså, enligt AFP, en föga dold kritik riktad mot Putin.

Andra länder som har skrivit under uttalandet är Algeriet, Bolivia, Colombia, Egypten, Indonesien, Kazakstan, Kenya och Zambia.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Priset vid pump kan ändras dramatiskt – idag måndag

2025 04 06

Redan idag kommer du kanske märka skillnad på drivmedelspriserna.

Oljepriset rasar.

I fredags störtdök det med sju procent och landade till slut på den lägsta nivån på över tre år. Det skedde efter att Kina höjt tullar på amerikanska varor som svar på USA:s president Donald Trumps tullbesked mot mer eller mindre hela världen förra veckan, rapporterar Reuters.

Priset har därefter fortsatt att sjunka.

Igår låg brentoljan på drygt 65 dollar per fat, vilket kan jämföras med knappt 75 dollar per fat för bara en vecka sedan.

Effekt redan i veckan

Och den trenden kommer sannolikt att ge effekt på drivmedelspriserna nästan direkt.

– Det finns ett starkt samband mellan priset på raffinerad bensin och diesel och råoljeprisets utveckling, förklarar Circle K.

– Råoljepriset styr raffinaderiernas inköpspriser av råvara vilket i sin tur påverkar försäljningspriset på raffinerad bensin och diesel.

"Borde falla med 13 procent"

Att priset kan komma att falla redan idag är en bedömning hos flera aktörer som bevakar utvecklingen.

En av dem är Anders Niléhn, chefredaktör på Lantbruksnytt.

– Rent teoretiskt borde drivmedel falla med cirka 13 procent, framförallt till följd av prisfall på råolja men även till viss del för att den svenska kronan stärkts, skriver han i den egna tidningen.

Kronan en nyckelfaktor

Anders Niléhn flaggar visserligen för en eftersläpning i priset, men förutspår ett måndagspris på 10 452 svenska kronor för en kubikmeter dieselolja MK1 jämfört med 12 013 kronor för en vecka sedan.

Just den svenska kronans status är en nyckel i sammanhanget.

– Eftersom all handel sker i dollar är dollarkursens utveckling mot svenska kronan en viktig del i drivmedelsprisutvecklingen, framhåller Circle K.

Oljeproduktionen växlar upp

Redan för en månad sedan spåddes sjunkande drivmedelspriser, nivåer som inte synts på flera år, till följd av av ett drastiskt sjunkande oljepris och en starkare krona.

De oljeexporterande staternas organisation Opec+ har även aviserat en ökad produktion till 411 000 fat per dag från och med maj, rapporterar Reuters.

Det beskedet kommer leda till kraftigt ökat utbud av olja.

Även Handelsbanken har flaggat för effekt på priset vid pump för både bensin och diesel redan inom några dagar, sannolikt åtminstone med en krona, framhåller bankens råvaruexpert i en intervju med Carup.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Norska utspelet – “Sverige går för guldet”

2025 04 07

För ungefär 22 år sedan sade svenskarna nej till att införa euron i landet. Nu ser opinionen annorlunda ut – och Norge vill se Sverige visa vägen framåt.

Sverige ska egentligen som EU-medlemsland införa euron som valuta. 

En folkomröstning som hölls 2003 resulterade emellertid i en seger för "nej"-sidan – och införandet lades på is.

Nu verkar dock svenskarna ha ändrat uppfattning.

54 procent vill ha euro

Enligt en undersökning från april 2023 är nämligen hela 54 procent av svenskarna för att införa valutan – och bara 43 procent emot, rapporterar Europaportalen.

En av de som förespråkar ett valutabyte så snart som möjligt är Timbros vd PM Nilsson.

Särskilt nu när den globala ekonomin befinner sig i ett kaosartat läge.

– USA har varit det stora ankaret, men nu har de helt släppt taget. Då gäller det för oss andra att snabbt hitta stabilitet framåt, säger PM Nilsson till Aktuellt.

“Det vill inte Sverige göra”

Nu lägger sig även Norge i eurofrågan.

Den norske sparekonomen Jan Ludvig Andreassen delar nämligen samma bild som PM Nilsson, och vill se att den norska kronan skrotas helt till förmån för euron. 

– Jag gissar att Sverige går för guldet, och vill sitta med vid bordet när EU bestämmer räntor och allt som har med penningmarknaden att göra. Det sitter många länder ute i korridoren, bland annat Danmark. Det vill inte Sverige göra. Nu är det Europas ödesstund, och då är det viktigt att vara med och bestämma. Det tror jag också att Sverige tänker, uppger den norske ekonomen för Børsen.

“En verklighetskontroll”

Först vill dock Andreassen att Sverige visar Norge vägen framåt.

– När de går över till euron kommer vi att få en verklighetskontroll i Norge. Då kommer vi att hasa efter. Själv hade jag gått rakt på att byta till euro, men jag lämnar det till dem som bestämmer, säger han till Børsen.

Foto: Ninni Andersson - Regeringskansliet (bilden är ett montage)

Text: Redaktionen