Kalldusch för Miljöpartiet

2023 06 28

För drygt två veckor sedan meddelade Miljöpartiets Per Bolund att han avgår som språkrör för partiet.

Bolund fattade beslutet efter att MP tampats med låga opinionssiffror i flera mätningar efter höstens val.

– Jag har jobbat med rikspolitik i mer än 20 år. Jag kände att om jag skulle göra någonting annat i livet så är det ett bra tillfälle nu. Samtidigt vill jag skapa bästa möjliga förutsättningar för partiet att hitta en efterträdare och ge den personen chansen att göra bästa möjliga jobb, sa språkröret till DN.

Men avgångsbeskedet verkar inte ha gett någon omedelbar effekt.

Det indikerar den senaste mätningen från Aftonbladet/Demoskop.

MP backar med 0,5 procent i mätningen – från 3,3 till 2,8 procent.

– Det finns ingen självklar efterträdare och beskedet har inte givit partiet något skjuts bland väljarna, säger Karin Nelson, vd på Demoskop, till Aftonbladet.

Två förklaringar

Bottennoteringen innebär att MP har lägst stöd av samtliga riksdagspartier och hamnar långt under spärren.

Miljöpartiet har hela 1,2 procentenheter upp till fyraprocentspärren.

Enligt Karin Nelson kan det finnas två primära förklaringar till MP:s kräftgång.

För det första har små partier svårare att nå ut till väljarna under mellanvalsperioden.

För det andra har miljö- och klimatfrågan hamnat under radarn efter valet. Att MP:s hjärtefråga inte får större utrymme i debatten slår hårt mot partiet.

Ovanligt lågt förtroende

Karin Nelson pekar även på att väljarna alltjämt har ett svagt förtroende för MP:s två språkrör, Märta Stenevi och Per Bolund.

Väljarnas förtroende för Per Bolund har inte ökat, trots att han meddelat sin avgång. Det är ovanligt, berättar Demoskops vd.

– Både Annie Lööfs förtroende stärktes när hon meddelade sin avgång, liksom Jonas Sjöstedt när han lämnade. Men Per Bolunds förtroende har inte stärkts som brukar vara bruklig för en företrädare som avgår, säger Karin Nelson till Aftonbladet.

L under spärren

Vid sidan om MP fortsätter även Liberalerna att notera ett lågt väljarstöd. Partiet hamnar under spärren i Demoskops mätning med ett stöd på 3 procent.

Oppositionen fortsätter att ha ett övertag jämfört med Tidöpartierna.

S, V, MP och C samlar tillsammans 50,3 procent av väljarna.

Regeringen och SD noteras för ett stöd på 47,7 procent.

Hela mätningen

Här är Demoskops mätning för juni jämfört med maj

Vänsterpartiet 8,7 +0,6

Socialdemokraterna 34,1 -0,4

Miljöpartiet 2,8 -0,5

Centern 4,7 -0,2

Liberalerna 3,0 -0,2

Moderaterna 21,5 +0,3

Kristdemokraterna 4,1 +0,1

Sverigedemokraterna 19,1 +0,2

S+V+MP+C 50,3 -0,5

M+KD+SD+L 47,7 +0,4

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen