Kalldusch för Miljöpartiet

2023 06 28

För drygt två veckor sedan meddelade Miljöpartiets Per Bolund att han avgår som språkrör för partiet.

Bolund fattade beslutet efter att MP tampats med låga opinionssiffror i flera mätningar efter höstens val.

– Jag har jobbat med rikspolitik i mer än 20 år. Jag kände att om jag skulle göra någonting annat i livet så är det ett bra tillfälle nu. Samtidigt vill jag skapa bästa möjliga förutsättningar för partiet att hitta en efterträdare och ge den personen chansen att göra bästa möjliga jobb, sa språkröret till DN.

Men avgångsbeskedet verkar inte ha gett någon omedelbar effekt.

Det indikerar den senaste mätningen från Aftonbladet/Demoskop.

MP backar med 0,5 procent i mätningen – från 3,3 till 2,8 procent.

– Det finns ingen självklar efterträdare och beskedet har inte givit partiet något skjuts bland väljarna, säger Karin Nelson, vd på Demoskop, till Aftonbladet.

Två förklaringar

Bottennoteringen innebär att MP har lägst stöd av samtliga riksdagspartier och hamnar långt under spärren.

Miljöpartiet har hela 1,2 procentenheter upp till fyraprocentspärren.

Enligt Karin Nelson kan det finnas två primära förklaringar till MP:s kräftgång.

För det första har små partier svårare att nå ut till väljarna under mellanvalsperioden.

För det andra har miljö- och klimatfrågan hamnat under radarn efter valet. Att MP:s hjärtefråga inte får större utrymme i debatten slår hårt mot partiet.

Ovanligt lågt förtroende

Karin Nelson pekar även på att väljarna alltjämt har ett svagt förtroende för MP:s två språkrör, Märta Stenevi och Per Bolund.

Väljarnas förtroende för Per Bolund har inte ökat, trots att han meddelat sin avgång. Det är ovanligt, berättar Demoskops vd.

– Både Annie Lööfs förtroende stärktes när hon meddelade sin avgång, liksom Jonas Sjöstedt när han lämnade. Men Per Bolunds förtroende har inte stärkts som brukar vara bruklig för en företrädare som avgår, säger Karin Nelson till Aftonbladet.

L under spärren

Vid sidan om MP fortsätter även Liberalerna att notera ett lågt väljarstöd. Partiet hamnar under spärren i Demoskops mätning med ett stöd på 3 procent.

Oppositionen fortsätter att ha ett övertag jämfört med Tidöpartierna.

S, V, MP och C samlar tillsammans 50,3 procent av väljarna.

Regeringen och SD noteras för ett stöd på 47,7 procent.

Hela mätningen

Här är Demoskops mätning för juni jämfört med maj

Vänsterpartiet 8,7 +0,6

Socialdemokraterna 34,1 -0,4

Miljöpartiet 2,8 -0,5

Centern 4,7 -0,2

Liberalerna 3,0 -0,2

Moderaterna 21,5 +0,3

Kristdemokraterna 4,1 +0,1

Sverigedemokraterna 19,1 +0,2

S+V+MP+C 50,3 -0,5

M+KD+SD+L 47,7 +0,4

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen