Kalldusch för Donald Trump – “Skrämmande”

2025 04 26

En ny undersökning visar att en majoritet av amerikanerna är minst sagt skeptiska till Trumps första månader i Vita huset.

Det har varit en hektisk inledning på Donald Trumps andra mandatperiod.

Den amerikanske presidenten har bland annat fokuserat på tullar, Ukrainakriget och houthierna i Jemen.

Nu visar en ny opinionsundersökning hur amerikanska väljare tolkar Trumps första månader, rapporterar New York Times.

“Läskigt”

Mer än hälften av väljarna beskriver president Trumps andra mandatperiod som ”kaotisk” och ”skrämmande”.

New York Times/Siena College-undersökningen visar att 66 procent av de registrerade amerikanska väljarna anser att termen ”kaotisk” väl beskriver Trumps andra period i Vita huset, medan 59 procent tycker att ”skrämmande” är passande. 

Nästan hälften av de republikanska väljarna, 47 procent, håller med om att presidentens första tre månader tillbaka vid makten har varit ”kaotiska”, vilket även 75 procent av de oberoende väljarna gör.

42 procent godkänner

42 procent av väljarna godkänner Trumps första månader, medan 54 procent uppger att de ogillar hans arbetsinsats, vilket innebär att han ligger 12 procentenheter under i nettotillfredsställelse.

Trumps förtroendesiffror i undersökningen ligger på bara 29 procent bland oberoende, som indikerar att de visar ett starkt motstånd mot många av hans politiska åtgärder och ställer sig mer bakom demokraterna i opposition än republikanerna som fortfarande till överväldigande del stöder hans administration.

Tullar i fokus

Trumps ekonomiska politik har under de inledande månaderna främst handlar om tullar.

Relationen med Kina har blivit ansträngd – och det råder oro för ett fullskaligt handelskrig mellan länderna.

President Trump säger att han har talat med Kinas president Xi Jinping om handel, men Kina förnekar att några samtal äger rum mellan Peking och Washington.

Det rapporterar CBS News.

“Inga förhandlingar”

Kinesiska handelsministeriets talesperson He Yadong sade så här i torsdags:

– För närvarande finns det absolut inga förhandlingar om ekonomi och handel mellan Kina och USA.

Läs mer: Trumps nya besked om kriget i Ukraina

Foto: The White House

Text: Redaktionen

Hälften av svenska föräldrar medger farligt misstag: ”Tar 20 sekunder”

2025 06 14

Hälften av svenska föräldrar medger ett misstag som riskerar deras barns säkerhet.

Sommaren är en årstid som ofta är extra uppskattad bland barn.

Men som förälder gäller det att ha koll på barnen – särskilt när de badar.

Över hälften av Sveriges föräldrar medger nu att de ibland gör ett misstag som kan bli ödesdigert.

”20 sekunder det enda som krävs”

52 procent av alla föräldrar med barn 2–12 år medger att de någon gång har tappat uppsikten över sina barn vid vattnet, visar en ny Novus-undersökning som gjorts på uppdrag av Trygg Hansa och Svenska Livräddningssällskapet.

Det kanske inte låter så farligt att tappa uppsikten ett litet ögonblick – men en drunkningsolycka kan gå mycket snabbare än vad många tror, varnar Trygg Hansa.

– 20 sekunder är det enda som krävs för att ett barn ska drunkna, uppger Trygg Hansa i ett uttalande.

Många föräldrar saknar också kunskaper om vad som krävs för att undvika drunkningsolyckor, enligt försäkringsbolaget.

Bland de vanligaste dödsolyckorna

Förutom att det går fort så sker en drunkning ofta tyst och oväntat. Därför kan man inte lita på att man kommer att höra barnet skrika om det uppstår en farlig situation medan man tittar bort.

Drunkningen är en av de vanligaste dödsolyckorna bland barn i åldern 1-6 år.

– Det går fortare än vad många tror för ett barn att försvinna under vattenytan. Det räcker att leta efter solkrämen i strandväskan medan ivriga barn springer till vattnet, säger Eva Schüler, vattensäkerhetsexpert på Trygg-Hansa, i ett uttalande.

Så mycket som var tredje svensk, 34 procent, uppger i undersökningen att de har varit med om en farlig situation vid vattnet med risk för drunkningsolycka.

– Se till att alltid vara med på en armlängds avstånd och släpp inte blicken ens för ett ögonblick. Och om det värsta händer, agera direkt och hjälps åt på stranden med att larma och börja med livräddning, det kan vara livsavgörande, säger Eva Schüler.

Foto: Ioann-Mark Kuznietsov

Text: Redaktionen

Otäckt larm från Norge – allt fler söker läkarhjälp

2025 06 14

Allt fler i Norge söker läkarhjälp av en och samma orsak.

I Norge har det skett en oväntad ökning av ett allvarligt hälsoproblem de senaste åren.

Det handlar om minnesproblem.

Allt fler norrmän söker hjälp för att de har problem med minnet, och ökningen bland barn i åldrarna 5-14 år är extra anmärkningsvärd.

”Har aldrig sett en så stark ökning tidigare”

Antalet läkarbesök på grund av minnesstörningar har ökat kraftigt i Norge, även bland barn mellan 5 och 14 år, rapporterar NRK.

Vad ökningen beror på är oklart. Forskare och experter säger att de är väldigt bekymrade över utvecklingen.

– Jag har aldrig sett en så stark ökning av dessa siffror förut, säger forskaren Aubrey White, som är statistiker vid Folkehelseinstitutet i Norge, till kanalen.

2019 skedde 41 722 läkarbesök i Norge på grund av minnesproblem. 2024 hade siffran stigit till 98 910 besök, vilket alltså är mer än en fördubbling.

Ökningen gäller även bland barn och unga, vilket ses som extra oroväckande.

Misstänker skärmar

Även Marte Roa Syvertsen, som är läkare på neurologiska avdelningen samt forskningschef på Drammens sjukhus, tycker att statistiken är oroväckande.

Hon menar att utvecklingen kan ha med skärmtid att göra.

– Enligt min mening går det inte att komma ifrån att vi har infört en livsstil och något i våra liv, som inte fanns där tidigare, och som stjäl enormt mycket tid. Jag tänker på skärmtid och sociala medier, säger hon till kanalen.

Flera teorier

En annan teori, som Aubrey White tar upp, är att ökningen av minnesproblem har med coronapandemin att göra.

– Tre till sex månader efter Covid-vågor ser vi en ökning av läkarbesök för minnesstörningar. Detta ger anledning till oro för att sena effekter av Covid-19 spelar en betydande roll, säger White till kanalen.

Det går dock heller inte att utesluta att det finns andra förklaringar.

Folkehelseinstitutet utesluter till exempel inte att en ökad användning av diagnoskoder och fler allmänläkare bidrar till ökningen.

Det är alltså svårt att veta hur förändringen i statistiken ska tolkas. Folkehelseinstitutet menar att man bör vara försiktig när man gör tolkningar. Samtidigt efterlyser de mer forskning för att öka kunskapen om vad som kan orsaka minnesproblem.

Foto: M. Fakurian

Text: Redaktionen