Kallar till krismöte – efter Rysslands krav

2024 02 03

FN:s säkerhetsråd kallar nu till ett akut möte på måndag för att försöka lösa den situation som har uppstått efter USA:s agerande de senaste dagarna.

Säkerhetsråden kommer att träffas på måndag kväll.

Skälet till att rådet sammankallas ska enligt uppgift vara att Ryssland har krävt det.

Syftet med mötet är att diskutera de attacker som USA genomförde under fredagen, rapporterar AFP.

Amerikanska luftangrepp

Det handlar alltså om de amerikanska luftangrepp som genomfördes i Syrien och Irak i fredags.

Attackerna var riktade mot ett större antal mål som var kopplade till Iran.

Enligt irakiska källor blev 16 människor dödade i attacken, skriver Al-Jazeera.

Hämnades efter attack

Den amerikanska attacken ska i sin tur ha varit en hämndaktion för en annan attack tidigare i år, riktad mot amerikanska mål.

Det var den 28 januari i år som tre amerikanska soldater dödades i samband med en drönarattack mot en amerikansk militärförläggning i Jordanien.

Det var första gången som amerikanska soldater dödades i Mellanöstern sedan kriget mellan Israel och Gaza utbröt, uppger BBC.

En militant grupp med kopplingar till Iran har tagit på sig attacken.

USA:s president Joe Biden flaggade redan då för att USA kommer att hämnas attackerna.

Kopplat till Iran

Joe Biden var också tydlig med att han ser hur attackerna är kopplade till Iran.

– Jag håller dem ansvariga i den bemärkelsen att de levererar vapen till de människor som gjorde det, sade Biden, enligt BBC.

Samtidigt var han noga med att understryka att han inte ville förvärra läget i regionen:

– Jag tycker inte att vi behöver ett mer utbrett krig i Mellanöstern, sade den amerikanska presidenten.

Men i fredags svarade alltså USA på attackerna genom sina luftangrepp mot Iran-kopplade grupper i Syrien och Irak.

”På begäran av Ryssland”

Dessa frågor ska diskuteras på det möte som FN:s säkerhetsråd har kallat till på måndag kväll, svensk tid.

– Mötet äger rum på begäran av Ryssland, skriver AFP, och hänvisar till diplomatiska källor.

Foto: Ansel Moy de Vitry

Text: Redaktionen

Svensk gigant nära kollaps – staten går in med 320 miljoner

2025 12 05

En av Sveriges främsta prestigebyggen har stått på randen till kollaps.

Forskningsanläggningen Max IV i Lund blöder pengar.

Driften hänger på en skör tråd och det har varit anställningsstopp i tre år, rapporterar Sydsvenskan.

Dessutom är pengarna till underhåll slut och kostnaderna för hyra och el har bränt stora hål i budgeten.

Nu kommer räddningen.

Staten går in med 320 miljoner kronor vilket säkrar driften för nuvarande och nästa år.

– Framför allt betyder det att vi slutar leva med kniven på strupen. Innan vi fick de här pengarna riskerade vi att gå med ett grandiost underskott, vilket hade fått väldigt dramatiska konsekvenser för våra möjligheter att fortsätta vara i drift 2026, säger Olof Karis, direktör vid Max IV-laboratoriet, till Sydsvenskan.

Världsledande

Max IV är ett svenskt nationellt laboratorium för forskning med synkrotonljus.

Tekniken beskrivs som världsledande används bland annat inom medicin. Själva anläggningen är en av världens mest avancerade för att undersöka material på atomnivå genom intensivt röntgenljus.

Redan för två år sedan noterade dock regeringen att anläggningen drabbats av "betydande kostnadsökningar".

– En nedstängning av anläggningen skulle leda till kraftiga förseningar av viktig forskning, eller att forskningsprojekt behöver avbrytas helt, sade dåvarande utbildningsminister Mats Persson (L) vid tillfället.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

"Inte reagera i panik"

Hösten 2023 tillsatte regeringen 40 miljoner kronor till Vetenskapsrådet för ett ökat bidrag till Max IV.

Nu blir det alltså ytterligare 320 miljoner.

– Vi hade ju fått en indikation att vi skulle fortsätta att vara i gång och inte reagera i panik på att vi hade ett rejält hål på intäktssidan. Men så länge vi inte har pengarna på banken så lever vi i ovisshet, säger Olof Karis.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Alla går emot regeringen: magplask för kritiserat förslag

2025 12 05

Regeringen har i år gått fram med att en ny lag som ska tillåta utvinning av uran i Sverige.

– Det måste vara lagligt att ta hand om det svenska uranet som redan är uppe ur backen, det är helt obegripligt att gruvaktörerna behövt behandla det som avfall. Svensk gruv- och mineralnäring är avgörande för Sverige, Europa och för klimatet, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i augusti.

I förslaget ingår också att mjuka upp reglerna för gruvbolagens utsläpp av uran i sjöar och vattendrag.

Enligt regeringen skulle det ske kunna utan att påverka miljöskyddet negativt.

Men ingen av de elva remissinstanser som tagit del av förslaget håller med.

Samtliga sågar förslaget längs med fotknölarna, rapporterar SR.

– Det ökar osäkerheten. Riskerna är att vi kommer att få ökade halter av uran i våra vatten, säger Anna Ledin, generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten, till kanalen.

"Inget positivt med det"

Konkret handlar förslaget om hur mycket uran som ska få släppas ut i svenskt vatten.

Det regeringen föreslår är att utgångspunkten för gränsen bör vara den mängd uran som kan tas upp av levande organismer – inte den totala halten uran som släpps ut.

Enligt expertmyndigheten saknas dock vetenskapligt stöd för en sådan uträkning.

– Det här är en dålig ändring. Vi ser ingenting positivt med det, säger Marit Åkerblom, domare vid miljödomstolen i Östersunds tingsrätt, till SR.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

"Unika förutsättningar"

Enligt Camilla Brodin, gruppledare i Kristdemokraterna, har Sverige “unika förutsättningar för att vara en stor gruvnation”.

– För att på allvar ta upp kampen med den dominans som icke-demokratiska länder har är möjliggörandet av utvinning av uran centralt, säger hon i ett uttalande.

Enligt Mats Green, gruppledare i näringsutskottet för Moderaterna, har förbudet mot uranbrytning försvårat Sveriges möjligheter att bryta andra kritiska och strategiska mineraler som ofta återfinns tillsammans med uran.

– Med detta beslut kan vi förbättra Sveriges och Europas energiberoende och säkra vår självförsörjning av kritiska mineraler, säger Mats Green.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Mikael Törnqvist resp Elima Mwinyipembe/Regeringskansliet

Text: Redaktionen