JUST NU: Kallar till krismöte – efter kritikstormen

2022 11 28

Kristdemokraterna kallar till ett extrainsatt möte med Skånemoderaterna.

Beskedet kommer kort efter att flera M-politiker i Skåne riktat skarp kritik mot energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

Regionstyrelsen i Skåne gillar inte det elprisstöd som regeringen presenterade i slutet av oktober. Besvikelsen bland de skånska politikern ligger främst i att elprisstödet är retroaktivt och inte gäller för vintern som kommer. Politikerna hade även velat se ett högkostnadsskydd som inkluderade gaspriserna.  

Flera politiker i landskapet har skickat ett argt brev till närings- och energiminister Ebba Busch (KD) där man uttrycker sin besvikelse och kräver ett möte – men ministern har hittills nobbat de skånska kraven.

– Det här är en jätteviktig fråga för så många i Sverige och att då inte möjliggöra någon form av tidsfönster så att säga... Hon borde tycka det är så pass viktigt att hon tar sig den tiden helt enkelt, sa Carl Johan Sonesson (M), regionstyrelsens ordförande i Skåne, till DN i slutet av förra veckan.

Bråket har eskalerat

Bråket eskalerade ytterligare förra veckan när Ebba Busch meddelade att hon inte kommer att besöka Skåne, trots att landskapet drabbats värst av de skenande elpriserna.

– Skåningarna behöver inte fler politiker som dricker kaffe utan som levererar akut elstöd, arbetar för rimliga gaspriser på EU-nivå och som lägger tid på att bana väg för ny kärnkraft och kortare tillståndsprocesser för vindkraft, skrev ministern i en skriftlig kommentar till Expressen.

Uttalandet fick Carl Johan Sonesson att ilskna till.

– Ebba får gärna benämna mig som en ”kaffedrickande politiker” om hon tycker det är kul med den typen av retorik men personligen tycker jag att det är väldigt arrogant och oseriöst sätt att bemöta min kritik i en viktig fråga, sa han till tidningen.

Kallar till möte

Konflikten mellan regeringen och Skånepolitikerna kan dock få en ljusning.

Efter kritikstormen har Kristdemokraterna kallat till ett möte med politikerna på onsdag, uppger Expressen.

Uppgifterna bekräftas av Ebba Buschs statssekreterare Daniel Liljeberg som meddelar att ministern ”gärna kommer till Skåne” i framtiden. 

Carl Johan Sonesson är optimistisk inför mötet.

M-profilen berättar att han tillsammans med  energibolag i södra Sverige har tagit fram en ny elprismodell som han ämnar att introducera.

– Skulle den bli verklighet kan elproduktionen på kort sikt öka i Sverige vilket troligtvis skulle hjälpa till att pressa ner priserna en hel del. Det är för tidigt att veta slutresultatet men bara det faktum att jag och några moderatkollegor redan på onsdag har ett möte med statssekreteraren känns optimistiskt, säger han till Expressen.

Foto: W. Yi resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen 

Dansk reaktion mot USA chockar forskarna: “Helt sjukt”

2025 03 18

Det danska förtroendet för USA rasar till nya bottennivåer.

Danmark är en av USA:s mest pålitliga vänner i världen.

– Vi har kämpat sida vid sida med amerikanerna i många, många decennier. Vi är en av USA:s viktigaste och bästa allierade.

Det underströk Danmarks statsminister Mette Frederiksen efter att USA:s vicepresident JD Vance kallat danskarna för en “dålig allierad” tidigare i år.

"Riktigt sjukt"

Men efter Trump-administrationens återkommande anspråk på att ta över Grönland, tullkriget mot Europa och, enligt kritikerna, vurmandet för Ryssland syns nu effekterna.

Danskarna har fullständigt tappat förtroendet för USA som allierad, visar en undersökning i tidningen Berlingske.

Uppemot 92 procent anser att Danmark borde lita mer på Europa än på USA för sin säkerhet.

Hela 41 procent ser dessutom USA som ett potentiellt hot.

Siffrorna är på de nivåerna att de mer eller mindre chockar forskarna.

– Det är en riktigt sjuk siffra. Jag trodde aldrig att jag skulle se den, säger Mikkel Vedby Rasmussen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet, till Berlingske.

Fundamental förändring

Det som pågår är enligt professorn en fundamental förändring i hur danskarna uppfattar USA.

– Även på 60-, 70- och 80-talen, när många danskar var emot Nato och kritiska mot USA, var det ingen som trodde att amerikanerna inte skulle hjälpa oss om vi behövde det, säger Mikkel Vedby Rasmussen.

Den danska forskaren säger  att förtroenderaset även beror på att det som kommuniceras från USA:s regering i princip låter som slagord direkt från Kreml.

LÄS MER: Kris i USA – ber Danmark om hjälp

Sjunkit 20 procentenheter

För tre år sedan, i mars 2022, uppgav 65 procent av danskarna att man hade ett mycket högt förtroende för att Nato skulle försvara Danmark vid händelse av krig.

Idag har den siffran sjunkit radikalt.

Den senaste mätningen visar att blott 46 procent tror att Nato skulle rycka in vid ett sådant scenario.

Analysen från undersökningens resultat är att danskarna har insett allvar, menar Gorm Rye Olsen, professor i statsvetenskap vid Roskilde universitet.

– Det är ett uttryck för att befolkningen förstår vad som händer, säger han.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

Fyra Natoländer tvärvänder – river upp militärt förbud

2025 03 18

Fyra Natomedlemmar meddelar att de lämnar den så kallade Ottawakonventionen.

Avtalet uppdagades 1997 och avser ett förbud mot att använda personminor, ibland kallat landminor, eftersom de anses utgöra stor fara för civila.

Hoppas av på grund av Ryssland

Nu hoppar Polen, Lettland, Litauen och Estland av överenskommelsen.

Skälet är “avsevärd ökning” av det ryska hotet.

– Sedan ratificeringen av Ottawakonventionen har säkerhetsläget i vår region fundamentalt försämrats. Militära hot mot Natomedlemmar som gränsar till Ryssland och Belarus har ökat avsevärt, framhåller de fyra ländernas respektive försvarsministrar i ett gemensamt uttalande.

"Utvärderar alla åtgärder"

Det planerade tillbakadragandet från avtalet görs för att möjliggöra ett effektivt skydd av regionens gränser, understryker Litauens försvarsminister Dovile Sakaliene enligt Sky News.

– I ljuset av denna instabila säkerhetsmiljö orsakad av Rysslands aggression och dess pågående hot mot det euroatlantiska sällskapet är det nödvändigt att utvärdera alla åtgärder för att stärka vårt försvar och vår försvarskapacitet, tillägger ministrarna.

Diskussion i Norden

Finland har relativt nyligen öppnat för att göra samma sak.

I november förra året inleddes en diskussion på högsta politiska nivå om ett återinförande av det kontroversiella vapnet, som Finland avstått sedan 2012.

Även då lyftes säkerhetsläget i Europa som skäl.

– Det måste tas på allvar. Det gör jag, och det kommer också den utrikes- och säkerhetspolitiska ledningen att göra, sade Finlands statsminister Petteri Orpo (Saml) till lIltalehti vid tillfället.

Militärexperten Joakim Paasikivi, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, har flaggat för att en liknande debatt kan uppstå i Sverige.

– Vi borde överväga hur vi ska utforma vårt försvar och vilka vapen vi har. Då måste vi se om det vi har är ändamålsenligt och tillräckligt, sade han till SvD i november.

"Ohyggliga vapen"

Totalt har 164 länder skrivit på Ottawakonventionen. 

Kritiken mot personminor består främst i att majoritet av dess offer, enligt Svenska Freds 76 procent, består av civila, varav hälften barn.

– Personminor är ohyggliga vapen som inte gör skillnad på soldater och civila. Långt efter att en konflikt lagt sig, ligger minor kvar i marken och drabbar civilbefolkningen i området. En mina kan orsaka att en människa lemlästas eller förlorar sitt liv i ett ögonblick, framhåller organisationen.

USA, Ryssland och Kina tillhör de cirka 40 stater som hittills inte skrivit på fördraget.

I november 2024 gav den dåvarande Bidenregeringen i USA grönt ljus för Ukraina att börja använda personminor.

Foto: President of Russia Office resp Nato

Text: Redaktionen