Kallar till akut Natomöte

2022 11 16

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och Nato-ambassadörerna möts i Bryssel klockan 10.00 för att samtala om gårdagens händelser i Polen.

Det extrainsatta natomötet sker på Polens initiativ och kommer att hållas nu klockan 10.00 i Bryssel, rapporterar Reuters.

– Det handlar om politiska konsultationer, att utbyta information och diskutera vilka åtgärder man bör vidta. Det är ett sätt att snabbt kunna samlas och diskutera en viktig fråga. Det är inte läskigt utan ganska naturligt, säger Eva Hagström Frisell, forskningsledare vid FOI, till Aftonbladet.

Efter mötet kommer en pressträff att hållas klockan idag klockan 12.30.

”Utrymme för samråd”

Bland annat kommer Natos artikel 4 att diskuteras på mötet. Artikeln blir aktuell när ett medlemsland hotas för att alliansens medlemmar ska kunna agera tillsammans. Den har bara använts sex gånger sedan bildandet av Nato 1949.

Polens biträdande utrikesminister Paweł Jabloński har intervjuats av den polska nyhetskanalen RMF24 under onsdagsmorgonen, rapporterar SVT Nyheter.

– Artikel 4 är en av möjligheterna som bör övervägas i denna situation. Den ger utrymme för samråd i en situation där säkerheten i någon av medlemsländerna är i fara, även om det inte har skett någon direkt, avsiktlig väpnad attack, säger Jabloński.

”Inte automatiskt ett världskrigsscenario”

Artikel 5 innebär ömsesidiga försvarsgarantier. Artikeln fastställer att en väpnad attack mot ett Natoland ses som en attack mot alla medlemsstater. Därför ska varje medlemsstat därför ge det stöd som anses nödvändigt till den medlem som attackerats, skriver Totalförsvarets forskningsinstitut.

– Det är en artikel om att ge stöd. Det kan vara militärt eller något annat. Artikel fem innebär inte automatiskt ett världskrigsscenario, säger Hagström Frisell, till Aftonbladet.

I samband med terrorattackerna den 11 september 2001 aktiverades artikel 5.

Artikeln har blivit mer omtalad på senare tid i samband med Rysslands angrepp mot Ukraina och inte minst efter gårdagens händelser då Polen träffades av robotar.

Förslag och åtgärder

På Twitter framför Stoltenberg sina kondoleanser efter gårdagens attack då två personer miste livet. Han skriver att Nato noggrant övervakar situationen, men att det är viktigt att alla fakta är fastställda.

– Vår ambassadör kommer i dag att presentera situationen för våra allierade i Bryssel. Han kommer att lägga fram förslag och eventuella åtgärder där artikel 4 kommer att diskuteras, säger den polska utrikesministern till RMF24.

Fakta – medlemskap i Nato, hur går det till?

Ansökarlandet meddelar att de vill gå med i Nato
Nato bjuder in till medlemskapsförhandlingar
En Membership Action Plan upprättas för att utvärdera om landet når upp till kriterierna för medlemskap, och medlemskapsförhandlingar genomförs. De senare har vid tidigare utvidgningar tagit tre till sex månader, men det talas om att det skulle kunna gå på några veckor för svensk och finsk del.
Ansökarlandet ger en avsiktsförklaring som anger att man är redo att möta förpliktelserna med ett medlemskap.
Natoländerna godkänner och ratificerar anslutningsprotokollet i sina nationella parlament, vilket vid tidigare utvidgningar tagit nio till fjorton månader.
Ansökarlandet ratificerar anslutningen till fördraget.
Källa: Totalförsvarets forskningsinstitut

Foto: M. Studzinski
Text: Redaktionen

JUST NU: Ny svensk stad kan bildas

2025 11 27

Tre orter kan komma att slås ihop till en stad.

Det är i Västra Götaland som förslaget nu har fått fart.

Moderaterna och Liberalerna i regionen har sedan tidigare föreslagit att de tre orterna Kinna, Skene och Örby i Marks kommun ska slås ihop till en stad.

En folkomröstning kan komma att bli aktuell för att nå fram till ett nytt namn på staden – som kan bli så enkelt som Mark, rapporterar Markbladet.

Nytt – men behåller

Kommunstyrelsens arbetsutskott har tagit ett beslut om att gå vidare med att marknadsföra vad som beskrivs som en “medelstor stad” bestående av Kinna, Skene och Örby.

Orterna ska behålla sina egna namn – men ett namn på den nya staden ska arbetas fram.

– Det finns en politisk majoritet för att försöka jobba med en marknadsföringskampanj för att sätta ett namn på den medelstora staden, säger kommunalrådet Ulf Dahlberg (S) till Markbladet.

– Det kan leda fram till en folkomröstning om vilket namn men vi kan inte byta namn på orterna.

Vid valet

Ett förslag som ligger på bordet är att helt enkelt döpa den nya staden till Mark.

Men det kan bli en folkomröstning som får avgöra i samband med valet i september nästa år.

– Om vi gör så är det väldigt effektivt att göra det i samband med allmänna val och det är också förslaget, säger Dahlberg.

Läs mer: Vattenfall höjer avgifterna rejält

Stor förändring

I dag bor majoriteten av svenskarna i städer eller tätorter.

För 200 år sedan såg Sverige helt annorlunda ut jämfört med idag.

Av Sveriges 2,3 miljoner invånare bodde 90 procent på landsbygden.

– Under industrialiseringen vid slutet av 1800-talet växte städerna och det uppstod också nya städer, förklarar Statistiska centralbyrån.

– Många lämnade landsbygden och sökte sig till städerna. I början av 1930-talet bodde lika många i som utanför tätorter.

Omvänt idag

Urbaniseringen var som allra snabbast under 40- och 50-talet.

Under den perioden ökade befolkningen i tätorter med runt en miljon samtidigt som befolkningen utanför tätort minskade med 400 000.

– Idag är förhållandet omvänt jämfört med i början av 1800-talet; nästan 90 procent av befolkningen bor i tätort, fortsätter Statistiska centralbyrån.

Läs mer: Byggbolag i konkurs efter 118 år

Foto: J. Jacobsson

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är meningslöst” – Putin stänger dörren

2025 11 27

Rysslands diktator Vladimir Putin avfärdar möjligheten att underteckna ett fredsavtal så länge Ukrainas nuvarande regering sitter vid makten.

Det fastslår han under en pressträff i Kirgizistan.

– Det är meningslöst att underteckna dokument med det nuvarande ukrainska ledarskapet, säger Putin enligt Sky News.

Han kritiserar den ukrainska regeringen för att inte ha hållit val under kriget och påpekar att Ryssland annordnat val, trots att landet också ”befunnit sig i ett tillstånd av väpnad konflikt”.

– Ryssland vill komma överens med Ukraina så småningom, men det är juridiskt omöjligt nu. Ukraina behöver styras av friska människor som vill bygga en sund relation med Ryssland på lång sikt, säger Putin.

Inga val i krigstid

Ukrainas får inte anordna val under krigstid. Landets konstitution fastslår att inga val kan anordnas när det råder undantagstillstånd i landet.

– Senast 180 dagar efter att undantagstillståndet upphört bör fria och demokratiska val hållas för att säkerställa folkets vilja och den fria världens förtroende, förklarade Ukrainas ex-president Petro Porosjenko i ett inlägg på Facebook efter att USA uppmanat till nyval i Ukraina.

– Min stab är och har alltid varit orubbligt emot val under ett krig. Vi har sagt, och fortsätter att säga, att val endast kan äga rum efter en vapenvila och undertecknandet av ett fredsavtal med säkerhetsgarantier för Ukraina, fastslog Porosjenko.

LÄS MER: Attack mot Ryssland – flygplats stängs

Låtsatsval i Ryssland

Ryssland har annordnat ett riggat presidentval under kriget.

Putin ställde upp helt utan seriösa motkandidater och fick omkring 90 procent av rösterna.

LÄS OCKSÅ: Natochefen sätter ned foten – trotsar USA och Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen