Kallar till akut Natomöte

2022 11 16

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och Nato-ambassadörerna möts i Bryssel klockan 10.00 för att samtala om gårdagens händelser i Polen.

Det extrainsatta natomötet sker på Polens initiativ och kommer att hållas nu klockan 10.00 i Bryssel, rapporterar Reuters.

– Det handlar om politiska konsultationer, att utbyta information och diskutera vilka åtgärder man bör vidta. Det är ett sätt att snabbt kunna samlas och diskutera en viktig fråga. Det är inte läskigt utan ganska naturligt, säger Eva Hagström Frisell, forskningsledare vid FOI, till Aftonbladet.

Efter mötet kommer en pressträff att hållas klockan idag klockan 12.30.

”Utrymme för samråd”

Bland annat kommer Natos artikel 4 att diskuteras på mötet. Artikeln blir aktuell när ett medlemsland hotas för att alliansens medlemmar ska kunna agera tillsammans. Den har bara använts sex gånger sedan bildandet av Nato 1949.

Polens biträdande utrikesminister Paweł Jabloński har intervjuats av den polska nyhetskanalen RMF24 under onsdagsmorgonen, rapporterar SVT Nyheter.

– Artikel 4 är en av möjligheterna som bör övervägas i denna situation. Den ger utrymme för samråd i en situation där säkerheten i någon av medlemsländerna är i fara, även om det inte har skett någon direkt, avsiktlig väpnad attack, säger Jabloński.

”Inte automatiskt ett världskrigsscenario”

Artikel 5 innebär ömsesidiga försvarsgarantier. Artikeln fastställer att en väpnad attack mot ett Natoland ses som en attack mot alla medlemsstater. Därför ska varje medlemsstat därför ge det stöd som anses nödvändigt till den medlem som attackerats, skriver Totalförsvarets forskningsinstitut.

– Det är en artikel om att ge stöd. Det kan vara militärt eller något annat. Artikel fem innebär inte automatiskt ett världskrigsscenario, säger Hagström Frisell, till Aftonbladet.

I samband med terrorattackerna den 11 september 2001 aktiverades artikel 5.

Artikeln har blivit mer omtalad på senare tid i samband med Rysslands angrepp mot Ukraina och inte minst efter gårdagens händelser då Polen träffades av robotar.

Förslag och åtgärder

På Twitter framför Stoltenberg sina kondoleanser efter gårdagens attack då två personer miste livet. Han skriver att Nato noggrant övervakar situationen, men att det är viktigt att alla fakta är fastställda.

– Vår ambassadör kommer i dag att presentera situationen för våra allierade i Bryssel. Han kommer att lägga fram förslag och eventuella åtgärder där artikel 4 kommer att diskuteras, säger den polska utrikesministern till RMF24.

Fakta – medlemskap i Nato, hur går det till?

Ansökarlandet meddelar att de vill gå med i Nato
Nato bjuder in till medlemskapsförhandlingar
En Membership Action Plan upprättas för att utvärdera om landet når upp till kriterierna för medlemskap, och medlemskapsförhandlingar genomförs. De senare har vid tidigare utvidgningar tagit tre till sex månader, men det talas om att det skulle kunna gå på några veckor för svensk och finsk del.
Ansökarlandet ger en avsiktsförklaring som anger att man är redo att möta förpliktelserna med ett medlemskap.
Natoländerna godkänner och ratificerar anslutningsprotokollet i sina nationella parlament, vilket vid tidigare utvidgningar tagit nio till fjorton månader.
Ansökarlandet ratificerar anslutningen till fördraget.
Källa: Totalförsvarets forskningsinstitut

Foto: M. Studzinski
Text: Redaktionen

JUST NU: Ryssland hotar med nytt krig

2025 12 04

JEU-kommissionen föreslår att ryska frysta tillgångar ska användas som säkerhet i nya miljardlån till Ukraina.

De ryska statstillgångarna som finns frysta i Europa kan således för första gången användas för att stödja Ukraina.

Nu går Kreml i taket.

Rysslands ex-president Dmitrij Medvedev varnar för att beslutet kommer att leda till krig.

Om EU använder de frysta ryska tillgångarna kommer Kreml betrakta det som en handling som rättfärdigar ett krig, uppger Medvedev, som numera är vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd.

– Om det galna EU försöker stjäla ryska tillgångar som frysts i Belgien under täckmantel av ett så kallat "kompensationslån", kan Ryssland mycket väl komma att betrakta åtgärden som en casus belli, med alla följder det kan få för Bryssel och enskilda EU-länder, säger han enligt Reuters.

Känt uttryck

Casus belli är latin och betyder bokstavligen ”anledning till krig” eller ”krigsorsak”.

Begreppet används för att beskriva en händelse eller handling som rättfärdigar ett krig.

LÄS MER: Ukrainska barn kidnappade – skickas till annat land än Ryssland

Putin: Vi är redo för krig

Medvedevs utspel kommer kort efter att Rysslands diktator Vladimir Putin sagt att hans land är redo för krig mot EU-länderna.

– Vi planerar inte att gå i krig med Europa, jag har sagt det hundra gånger. Men om Europa plötsligt vill slåss mot oss och startar, är vi redo redan nu. Det kan inte råda något tvivel om det, sade den ryske ledaren på tisdagskvällen.

Enligt Putin står Europa i vägen för ett fredsavtal i Ukraina, som han menar att Ryssland och USA är nära att komma överens om.

– Om Europa plötsligt vill starta ett krig med oss och gör det, då skulle en situation mycket snabbt kunna uppstå där vi inte har någon att förhandla med, hävdar diktatorn.

LÄS OCKSÅ: F16-plan har kraschat

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Swedbank larmar: 55-åringar kan tvingas gå i pension

2025 12 04

Tidigare i höstas varnade försäkringsbolaget Säkra för att många medelålders svenskar kan tvinga till ofrivillig pension.

Bakgrunden var då nedgången i ekonomin som slagit hårt mot arbetsmarknaden och med en arbetslöshet på 8,4 procent i augusti.

Särskilt hög har den varit för personer i åldrarna 55-64 år.

– För många blir pensionen då den enda utvägen för att klara sig ekonomiskt, vilket kan innebära förlorade tusentals kronor varje månad – både i pension och i lön under tiden man är arbetslös och som pensionär, sade Trifa Chireh, pensionsekonom på Säkra, vid tillfället.

Swedbank gör samma analys

Nu drar Swedbank en snarlik slutsats efter en ny rapport som publiceras på torsdagen.

I rapporten framgår att 75 procent av de som är 55 år eller äldre upplever att det finns “hinder i vägen om de skulle vilja byta jobb”.

Det handlar i synnerhet om att arbetsgivare inte vill ta in folk som närmar sig pensionsåldern.

Samma rapport anger att över hälften av gruppen mellan 55 och 65 år kommer att gå i pension före sin egentliga pensionsålder, inte minst på grund av att orken tar slut.

Och det riskerar att bli dyrt, konstaterar storbanken.

– Det behövs bättre möjligheter att byta jobb senare i livet så att även de med krävande arbeten får möjlighet att ställa om, och jobba ihop till en rimlig pension. I vanliga yrken med genomsnittliga löner kan det handla om 3 000-5 000 kronor lägre pension före skatt varje månad om man går i pension två år i förtid, säger Madelén Falkenhäll, ekonom för finansiell hälsa på Swedbank, i en kommentar.

Handlar inte om kompetens

Att arbetsgivare inte vill anställa någon som närmar sig pensionsåldern är en uppfattning som delas av fyra av tio 55-plussare, enligt Swedbank.

– Brist på kompetens verkar inte vara ett problem, bara sex procent uppger det som ett hinder. Fördomar mot äldre arbetskraft och att erfarenheten inte värdesätts skulle däremot hindra många från att byta jobb om de ville, säger Madelén Falkenhäll.

Banken beskriver fenomenet som ett “samhällsproblem” att äldres erfarenhet inte värdesätts i den mening att de kan byta jobb sent i karriären.

– Vi behöver jobba allt längre och då behöver också arbetsmarknaden tillåta att vi byter jobb högre upp i ålder. För många kan det vara ett sätt att klara att jobba fram till sin pensionsålder, säger Madelén Falkenhäll.

Foto: O. Perghel resp MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen