Kallar till akut Natomöte

2022 11 16

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och Nato-ambassadörerna möts i Bryssel klockan 10.00 för att samtala om gårdagens händelser i Polen.

Det extrainsatta natomötet sker på Polens initiativ och kommer att hållas nu klockan 10.00 i Bryssel, rapporterar Reuters.

– Det handlar om politiska konsultationer, att utbyta information och diskutera vilka åtgärder man bör vidta. Det är ett sätt att snabbt kunna samlas och diskutera en viktig fråga. Det är inte läskigt utan ganska naturligt, säger Eva Hagström Frisell, forskningsledare vid FOI, till Aftonbladet.

Efter mötet kommer en pressträff att hållas klockan idag klockan 12.30.

”Utrymme för samråd”

Bland annat kommer Natos artikel 4 att diskuteras på mötet. Artikeln blir aktuell när ett medlemsland hotas för att alliansens medlemmar ska kunna agera tillsammans. Den har bara använts sex gånger sedan bildandet av Nato 1949.

Polens biträdande utrikesminister Paweł Jabloński har intervjuats av den polska nyhetskanalen RMF24 under onsdagsmorgonen, rapporterar SVT Nyheter. 

– Artikel 4 är en av möjligheterna som bör övervägas i denna situation. Den ger utrymme för samråd i en situation där säkerheten i någon av medlemsländerna är i fara, även om det inte har skett någon direkt, avsiktlig väpnad attack, säger Jabloński.

”Inte automatiskt ett världskrigsscenario”

Artikel 5 innebär ömsesidiga försvarsgarantier. Artikeln fastställer att en väpnad attack mot ett Natoland ses som en attack mot alla medlemsstater. Därför ska varje medlemsstat därför ge det stöd som anses nödvändigt till den medlem som attackerats, skriver Totalförsvarets forskningsinstitut.

– Det är en artikel om att ge stöd. Det kan vara militärt eller något annat. Artikel fem innebär inte automatiskt ett världskrigsscenario, säger Hagström Frisell, till Aftonbladet.

I samband med terrorattackerna den 11 september 2001 aktiverades artikel 5.

Artikeln har blivit mer omtalad på senare tid i samband med Rysslands angrepp mot Ukraina och inte minst efter gårdagens händelser då Polen träffades av robotar.

Förslag och åtgärder

På Twitter framför Stoltenberg sina kondoleanser efter gårdagens attack då två personer miste livet. Han skriver att Nato noggrant övervakar situationen, men att det är viktigt att alla fakta är fastställda.

– Vår ambassadör kommer i dag att presentera situationen för våra allierade i Bryssel. Han kommer att lägga fram förslag och eventuella åtgärder där artikel 4 kommer att diskuteras, säger den polska utrikesministern till RMF24.

Fakta – medlemskap i Nato, hur går det till?

  • Ansökarlandet meddelar att de vill gå med i Nato
  • Nato bjuder in till medlemskapsförhandlingar
  • En Membership Action Plan upprättas för att utvärdera om landet når upp till kriterierna för medlemskap, och medlemskapsförhandlingar genomförs. De senare har vid tidigare utvidgningar tagit tre till sex månader, men det talas om att det skulle kunna gå på några veckor för svensk och finsk del.
  • Ansökarlandet ger en avsiktsförklaring som anger att man är redo att möta förpliktelserna med ett medlemskap.
  • Natoländerna godkänner och ratificerar anslutningsprotokollet i sina nationella parlament, vilket vid tidigare utvidgningar tagit nio till fjorton månader.
  • Ansökarlandet ratificerar anslutningen till fördraget.
  • Källa: Totalförsvarets forskningsinstitut

Foto: M. Studzinski
Text: Redaktionen

Chockbesked för prestigeprojekt: Kan kosta 56 miljarder kronor

2025 09 18

Kostnaden för det prestigefulla Västlänkenprojektet skjuter i höjden.

Prislappen för den cirka åtta kilometer långa järnvägstunneln under Göteborg beräknas landa på 56 miljarder kronor. Det är en ökning med 80 procent om man räknar bort inflationen, rapporterar DN.

–  Kostnaden som WLC angett för Korsvägenetappen har ökat med fem miljoner per dag varje dag sedan 2018. Vi är mycket besvikna, för att inte säga rent ut sagt förbannade, säger Patrick Guné, chef för Stora projekt på Trafikverket, till tidningen.

Häver kontraktet

Tidigare under torsdagen meddelade Trafikverket att kontraktet för Västlänkens Korsväggen-etap hävs.

Myndigheten riktar allvarliga anklagelser mot det NCC-ledda konsortiet WLC (Wayss & Freytag Ingenieurbau AG).

Enligt Trafikverket ska WLC ha gynnat egna och närstående bolag i samband med upphandlingar inom konsortiet. Dessutom anklagas företaget för att ha valt tekniska lösningar som främst gynnat den egna vinningen, samt för att ha lagt på oskäliga påslag i flera led.

– Enligt granskningen har WLC allvarligt brustit i omsorgsplikten avseende kontraktsadministration och ekonomistyrning. Allt detta med ökade kostnader för skattebetalarna som följd, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Hundratals tvingas lämna svenskt storföretag

Slår tillbaka

Byggföretaget NCC tillbakavisar anklagelserna som riktats mot WLC.

Företaget kallar Trafikverkets påstående för felaktiga.

– Detta är ett djupt beklagligt beslut som kommer att öka slutkostnaden och leda till stora förseningar av Västlänken. De påståenden som anges som hävningsgrund stämmer inte, och med det här försöket att skyla sina egna tillkortakommanden illustrerar Trafikverket sin oförmåga att driva stora samverkansprojekt, säger Kenneth Nilsson, affärsområdeschef på NCC Infrastructure.

Trafikverkets Patrick Guné köper inte byggföretagets förklaring.

– När vi ser kostnadsökningar på nästan 400 procent, känner vi oss lurade. Vår uppgift är att bygga en anläggning som Göteborg och hela Sverige kan vara stolta över, inte att medverka till att pengar försvinner utan förklaring, säger han.

– Vi har ett ansvar gentemot resenärer och skattebetalare. Att häva kontraktet är ett tufft beslut, men nu är det nödvändigt att sätta ner foten för att komma vidare och leverera det som Västsverige behöver, en pålitlig och modern järnväg.

LÄS MER: Kalldusch för Ica – konkurrenten närmar sig snabbt

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Massiva explosioner” – rysk jätteanläggning attackerad

2025 09 18

En av Rysslands största energianläggningar har attackerats.

Det handlar om Gazprom Neftekhim Salava – en av Rysslands största olje- och gasanläggningar. Skrytbygget är baserat i delrepubliken Basjkirien – cirka 1 300 från frontlinjen i Ukraina.

Nu stiger ett stort svart rökmoln från anläggningen som attackerats av flera ukrainska långdistansdrönare.

Drönarna slog enligt uppgift ner i en ”bearbetningsenhet” i anläggningens centrum.

– Det utlöste massiva explosioner, rapporterar Ukrainas säkerhetstjänst SBU, som säger sig ligga bakom den framgångsrika attacken.

Ryssland bekräftar

Ledaren för Basjkirien, Radij Chäbirov, bekräftar attacken.

Han uppger att två drönare har avfyrats mot anläggningen.

Chäbirov bekräftar inte att drönarna träffat anläggnignen, men uppger att en brand har brutit ut. Vidare säger han att det inte finns några uppgifter om dödsoffer.

Intensiva attacker

Det är oklart om anläggningen är satt ur spel. Ukrainska drönarattacker har tidigare orsakat produktionsstopp i flera ryska oljeanläggningar.

I augusti förlorade Ryssland cirka 17 procent av sin totala raffineringskapacitet. Siffran motsvarar 1,1 miljon fat olja per dag, rapporterar Reuters.

LÄS MER: Är emot Ukrainakriget – försvinner nu från Kreml

Energijätten finansierar kriget

Energijätten Gazprom, som är majoritetsägt av ryska staten, ansvarar för olje- och gasanläggningen i Basjkirien.

Gazproms intäkter är livsviktiga för den ryska krigskassan. Bolaget har världens största naturgasreserver och ett omfattande nätverk av gasledningar.

Gazprom producerar även råolja. Intäkterna från oljeproduktionen utgör en viktig del i ryska statens finansieringen av anfallskriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: Putin på väg att beslagta miljarder

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen