Kallar till akut Natomöte

2022 11 16

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och Nato-ambassadörerna möts i Bryssel klockan 10.00 för att samtala om gårdagens händelser i Polen.

Det extrainsatta natomötet sker på Polens initiativ och kommer att hållas nu klockan 10.00 i Bryssel, rapporterar Reuters.

– Det handlar om politiska konsultationer, att utbyta information och diskutera vilka åtgärder man bör vidta. Det är ett sätt att snabbt kunna samlas och diskutera en viktig fråga. Det är inte läskigt utan ganska naturligt, säger Eva Hagström Frisell, forskningsledare vid FOI, till Aftonbladet.

Efter mötet kommer en pressträff att hållas klockan idag klockan 12.30.

”Utrymme för samråd”

Bland annat kommer Natos artikel 4 att diskuteras på mötet. Artikeln blir aktuell när ett medlemsland hotas för att alliansens medlemmar ska kunna agera tillsammans. Den har bara använts sex gånger sedan bildandet av Nato 1949.

Polens biträdande utrikesminister Paweł Jabloński har intervjuats av den polska nyhetskanalen RMF24 under onsdagsmorgonen, rapporterar SVT Nyheter.

– Artikel 4 är en av möjligheterna som bör övervägas i denna situation. Den ger utrymme för samråd i en situation där säkerheten i någon av medlemsländerna är i fara, även om det inte har skett någon direkt, avsiktlig väpnad attack, säger Jabloński.

”Inte automatiskt ett världskrigsscenario”

Artikel 5 innebär ömsesidiga försvarsgarantier. Artikeln fastställer att en väpnad attack mot ett Natoland ses som en attack mot alla medlemsstater. Därför ska varje medlemsstat därför ge det stöd som anses nödvändigt till den medlem som attackerats, skriver Totalförsvarets forskningsinstitut.

– Det är en artikel om att ge stöd. Det kan vara militärt eller något annat. Artikel fem innebär inte automatiskt ett världskrigsscenario, säger Hagström Frisell, till Aftonbladet.

I samband med terrorattackerna den 11 september 2001 aktiverades artikel 5.

Artikeln har blivit mer omtalad på senare tid i samband med Rysslands angrepp mot Ukraina och inte minst efter gårdagens händelser då Polen träffades av robotar.

Förslag och åtgärder

På Twitter framför Stoltenberg sina kondoleanser efter gårdagens attack då två personer miste livet. Han skriver att Nato noggrant övervakar situationen, men att det är viktigt att alla fakta är fastställda.

– Vår ambassadör kommer i dag att presentera situationen för våra allierade i Bryssel. Han kommer att lägga fram förslag och eventuella åtgärder där artikel 4 kommer att diskuteras, säger den polska utrikesministern till RMF24.

Fakta – medlemskap i Nato, hur går det till?

Ansökarlandet meddelar att de vill gå med i Nato
Nato bjuder in till medlemskapsförhandlingar
En Membership Action Plan upprättas för att utvärdera om landet når upp till kriterierna för medlemskap, och medlemskapsförhandlingar genomförs. De senare har vid tidigare utvidgningar tagit tre till sex månader, men det talas om att det skulle kunna gå på några veckor för svensk och finsk del.
Ansökarlandet ger en avsiktsförklaring som anger att man är redo att möta förpliktelserna med ett medlemskap.
Natoländerna godkänner och ratificerar anslutningsprotokollet i sina nationella parlament, vilket vid tidigare utvidgningar tagit nio till fjorton månader.
Ansökarlandet ratificerar anslutningen till fördraget.
Källa: Totalförsvarets forskningsinstitut

Foto: M. Studzinski
Text: Redaktionen

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa.

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen