Kallar till akut Natomöte

2022 11 16

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och Nato-ambassadörerna möts i Bryssel klockan 10.00 för att samtala om gårdagens händelser i Polen.

Det extrainsatta natomötet sker på Polens initiativ och kommer att hållas nu klockan 10.00 i Bryssel, rapporterar Reuters.

– Det handlar om politiska konsultationer, att utbyta information och diskutera vilka åtgärder man bör vidta. Det är ett sätt att snabbt kunna samlas och diskutera en viktig fråga. Det är inte läskigt utan ganska naturligt, säger Eva Hagström Frisell, forskningsledare vid FOI, till Aftonbladet.

Efter mötet kommer en pressträff att hållas klockan idag klockan 12.30.

”Utrymme för samråd”

Bland annat kommer Natos artikel 4 att diskuteras på mötet. Artikeln blir aktuell när ett medlemsland hotas för att alliansens medlemmar ska kunna agera tillsammans. Den har bara använts sex gånger sedan bildandet av Nato 1949.

Polens biträdande utrikesminister Paweł Jabloński har intervjuats av den polska nyhetskanalen RMF24 under onsdagsmorgonen, rapporterar SVT Nyheter.

– Artikel 4 är en av möjligheterna som bör övervägas i denna situation. Den ger utrymme för samråd i en situation där säkerheten i någon av medlemsländerna är i fara, även om det inte har skett någon direkt, avsiktlig väpnad attack, säger Jabloński.

”Inte automatiskt ett världskrigsscenario”

Artikel 5 innebär ömsesidiga försvarsgarantier. Artikeln fastställer att en väpnad attack mot ett Natoland ses som en attack mot alla medlemsstater. Därför ska varje medlemsstat därför ge det stöd som anses nödvändigt till den medlem som attackerats, skriver Totalförsvarets forskningsinstitut.

– Det är en artikel om att ge stöd. Det kan vara militärt eller något annat. Artikel fem innebär inte automatiskt ett världskrigsscenario, säger Hagström Frisell, till Aftonbladet.

I samband med terrorattackerna den 11 september 2001 aktiverades artikel 5.

Artikeln har blivit mer omtalad på senare tid i samband med Rysslands angrepp mot Ukraina och inte minst efter gårdagens händelser då Polen träffades av robotar.

Förslag och åtgärder

På Twitter framför Stoltenberg sina kondoleanser efter gårdagens attack då två personer miste livet. Han skriver att Nato noggrant övervakar situationen, men att det är viktigt att alla fakta är fastställda.

– Vår ambassadör kommer i dag att presentera situationen för våra allierade i Bryssel. Han kommer att lägga fram förslag och eventuella åtgärder där artikel 4 kommer att diskuteras, säger den polska utrikesministern till RMF24.

Fakta – medlemskap i Nato, hur går det till?

Ansökarlandet meddelar att de vill gå med i Nato
Nato bjuder in till medlemskapsförhandlingar
En Membership Action Plan upprättas för att utvärdera om landet når upp till kriterierna för medlemskap, och medlemskapsförhandlingar genomförs. De senare har vid tidigare utvidgningar tagit tre till sex månader, men det talas om att det skulle kunna gå på några veckor för svensk och finsk del.
Ansökarlandet ger en avsiktsförklaring som anger att man är redo att möta förpliktelserna med ett medlemskap.
Natoländerna godkänner och ratificerar anslutningsprotokollet i sina nationella parlament, vilket vid tidigare utvidgningar tagit nio till fjorton månader.
Ansökarlandet ratificerar anslutningen till fördraget.
Källa: Totalförsvarets forskningsinstitut

Foto: M. Studzinski
Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen