PUTIN: Kallar in 300 000 soldater och hotar med kärnvapen

2022 09 21

Ryssland kallar in 300 000 nya soldater till kriget i Ukraina.

I ett tal till nationen på onsdagsmorgonen beordrade Vladimir Putin en delvis mobilisering.

– Mobiliseringen börjar i dag. Jag vill betona att ryska medborgare som kallas in som en del av mobiliseringen kommer att ges alla förmåner som ingår för dem som tjänstgör under kontrakt, sa Putin och tillade:

– Vi kommer att ta steg mot att skydda vår självständighet, och för att stötta viljan och önskan från våra medborgare att bestämma över sig själva.

Putins beslut innebär att reservister kommer att kallas in till striderna.

300 000 soldater

Enligt Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu handlar det om 300 000 nya soldater.

– Det kommer endast att gälla de med tidigare erfarenhet. Detta uppgår till cirka 300 000 reserver, säger Sjojgu enligt Sky News.

Ministern tillägger att reservisterna ”kommer att få militär träning innan de sätts in".

– Mobiliseringen kommer inte att omfatta människor som tjänstgjort som värnpliktiga eller studenter, understryker försvarsministern och tillägger att Ryssland inte bara kämpar mot Ukraina utan även mot ”det kollektiva väst”.

Enligt Sjojgu har 5 937 ryska soldater dödats i Ukraina. Siffran är långt under uppskattningarna från ukrainska och västerländska myndigheter.

Rapporter gör gällande att över 80 000 ryska soldater har dött i Ukraina.

Nytt kärnvapenhot

I sitt tal på onsdagsmorgonen utfärdade Vladimir Putin ett nytt kärnvapenhot.

Diktatorn började med att anklaga väst för att ”utpressa och hota Ryssland med kärnvapen”.

– Vårt land har också moderna massförstörelsevapen. För att skydda vårt land och vårt folk kommer vi att använda alla möjliga medel som finns tillgängliga. Jag bluffar inte, framhöll Putin.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


Ryanair sätter in direktflyg – till två nya svenskfavoriter

2025 06 29

Svenska folket tycks ha drabbats av ordentlig resfeber.

Efterfrågan på att åka utomlands har skjutit i höjden.

Den trenden har inte Ryanair missat.

Nu sätter lågprisbolaget in nya direktlinjer från Sverige till två nya resmål.

Ryanair kommer nämligen inom kort att börja flyga direkt från Göteborg Landvetter Airport till både Malta och Porto. 

"Mycket glädjande"

När det gäller den sistnämnda destinationen är det första gången som Ryanair kommer att flyga direkt från Sverige till den portugisiska staden.

Swedavia jublar över beskedet. 

Det är mycket glädjande att Ryanair nu expanderar sitt utbud på Göteborg Landvetter Airport. Swedavias främsta mål är att underlätta för människor att träffas, oavsett om det är för affärer, fritid eller för att besöka familj och vänner och Ryanair med sitt omfattande nätverk spelar en viktig roll i detta, säger Charlotte Ljunggren, direktör Marknad och försäljning på Swedavia.

Även Anna Störmwall, flygplatschef på Landvetter, är lyrisk.

– Jag är mycket glad över att Ryanair fortsätter att satsa på Göteborg Landvetter Airport. Både Porto och Malta känns som mycket spännande resmål, säger hon i ett uttalande.

LÄS MER: Ryanair flög till “fel” destination – passagerare i tårar

"Stor efterfrågan"

Beskedet är ett följd på den förstärkta ressuget bland svenska turister, understryker Anna Strömwall.

Vi ser en fortsatt stor efterfrågan på internationella resor till och från Sverige, och genom att kunna erbjuda ett brett utbud av destinationer på våra flygplatser stärker vi tillgängligheten och underlättar för människor att resa, oavsett om det är på fritiden eller för att besöka familj och vänner, säger hon.

Nya flyg även till Spanien

Premiär för Portoflygen blir 26 oktober. Ryanair kommer att flyga till staden två gånger i veckan, på onsdagar och söndagar. Den 28 oktober sätts flygen in till Malta. Även till Medelhavsön blir det två flyg i veckan som gäller.

Tidigare i våras gav Ryanair även besked om att nya direktlinjer kommer att sättas in till den nya semesterfavoriten Valencia i Spanien. Den linjen kommer att trafikeras från Stockholm Arlanda varje månad och torsdag.

Foto: K. Hackert

Text: Redaktionen


JUST NU: ”Allvarlig ökning” av extrem bakterie

2025 06 29

Antalet fall av antibiotikaresistenta tarmbakterier ökar i Sverige.

Det visar Folkhälsomyndighetens rapport ”Swedres-Svarm 2024”.

I rapporten fastslår myndigheten att antalet fall av så kallade ESBL-CARBA-producerande bakterier ökade med 30 procent under 2024 jämfört med 2023 – från 310 till 414 fall.  

FHM kallar siffran för en ”allvarlig ökning”.

– Dessa bakterier kan orsaka allvarliga och svårbehandlade infektioner som särskilt drabbar känsliga patientgrupper, samt försvåra viktiga medicinska behandlingar som transplantationer, framhåller myndigheten.

I Sverige finns fortfarande väldigt få behandlingsalternativ mot bakterierna. Därför betraktas ökningen av ESBL-CARBA som extra allvarlig.

De antibiotikaresistenta bakterierna kan bland annat orsaka svårbehandlade urinvägsinfektioner, bukinfektioner, lunginflammation och sepsis.

”Goda möjligheter att bromsa spridningen”

Olov Aspevall, utredare på Folkhälsomyndigheten, tror att Sverige kan bromsa smittspridningen.   

– Svensk sjukvård är bra på att förebygga utveckling av resistens. Ett exempel är att stora spridningar av vankomycinresistenta enterokocker inte längre förekommer lika ofta som för ett tiotal år sedan. Det betyder att vi även bör ha goda möjligheter att bromsa spridningen av ESBL-CARBA, säger han.

Antibiotikaresistensen ökar långsamt

I samma rapport fastslår Folkhälsomyndigheten att antibiotikaresistensen fortsätter att öka långsamt Sverige.

– Det är viktigt att arbetet med att förebygga infektioner, förhindra smittspridning och att använda antibiotika ansvarsfullt alltid prioriteras högt. Våra kontinuerliga ansträngningar kan bromsa, men inte helt hejda, ökad antibiotikaresistens, kommenterar Olov Aspevall.

”Ett av vår tids största hälsohot”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) har beskrivit antibiotikaresistens som ett av vår tids största hälsohot.

– Om det inte lyckas så kommer även vi i Sverige, trots att vi själva är väldigt duktiga, att drabbas av resistenta bakterier. Så det krävs ett lokalt arbete men även en internationell och global approach i detta, har han sagt till Altinget.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO sker mer än 700 000 dödsfall årligen till följd av resistenta mikroorganismer, däribland bakterier. 

I EU kopplas 33 000 dödsfall varje år till antibiotikaresistens. Unionens målsättning är att minska användandet av antibiotika med 20 procent till 2030. Mellan 2019 och 2023 har dock användandet ökat med en procent.

Foto: Folkhälsomyndigheten 

Text: Redaktionen