PUTIN: Kallar in 300 000 soldater och hotar med kärnvapen

2022 09 21

Ryssland kallar in 300 000 nya soldater till kriget i Ukraina.

I ett tal till nationen på onsdagsmorgonen beordrade Vladimir Putin en delvis mobilisering.

– Mobiliseringen börjar i dag. Jag vill betona att ryska medborgare som kallas in som en del av mobiliseringen kommer att ges alla förmåner som ingår för dem som tjänstgör under kontrakt, sa Putin och tillade:

– Vi kommer att ta steg mot att skydda vår självständighet, och för att stötta viljan och önskan från våra medborgare att bestämma över sig själva.

Putins beslut innebär att reservister kommer att kallas in till striderna.

300 000 soldater

Enligt Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu handlar det om 300 000 nya soldater.

– Det kommer endast att gälla de med tidigare erfarenhet. Detta uppgår till cirka 300 000 reserver, säger Sjojgu enligt Sky News.

Ministern tillägger att reservisterna ”kommer att få militär träning innan de sätts in".

– Mobiliseringen kommer inte att omfatta människor som tjänstgjort som värnpliktiga eller studenter, understryker försvarsministern och tillägger att Ryssland inte bara kämpar mot Ukraina utan även mot ”det kollektiva väst”.

Enligt Sjojgu har 5 937 ryska soldater dödats i Ukraina. Siffran är långt under uppskattningarna från ukrainska och västerländska myndigheter.

Rapporter gör gällande att över 80 000 ryska soldater har dött i Ukraina.

Nytt kärnvapenhot

I sitt tal på onsdagsmorgonen utfärdade Vladimir Putin ett nytt kärnvapenhot.

Diktatorn började med att anklaga väst för att ”utpressa och hota Ryssland med kärnvapen”.

– Vårt land har också moderna massförstörelsevapen. För att skydda vårt land och vårt folk kommer vi att använda alla möjliga medel som finns tillgängliga. Jag bluffar inte, framhöll Putin.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


Kaffepriset förändras i höst

2025 09 14

Kaffemarknaden väntas återigen röra på sig med förändrade priser.

Med en global prisökning på kaffe kan svenska hushåll nu även förvänta sig en betydande höjning i butikshyllorna.

Effekterna märks främst på snabbkaffe, kapslar och hela bönor under hösten.

I USA steg detaljhandelspriserna på kaffe med nästan 21 procent i augusti jämfört med samma månad förra året – den största årliga ökningen sedan 1997, rapporterar The New York Times.

På månadsbasis ökade priserna med fyra procent, den största uppgången på 14 år.

– Kaffepriserna kommer lätt att överstiga tidigare rekord när effekterna av de 50-procentiga tullarna på Brasilien slår igenom i butikshyllorna, säger Diane Swonk, chefsekonom på revisionsföretaget KPMG, till CNN.

LÄS MER: Matpriserna sjunker

Brasilien drabbas hårt

De största exportländerna är de som drabbas hårdast av tullarna.

Brasilien, en av de största leverantörerna i världen, möter 50-procentiga tullar.

Colombia och Vietnam har fått tullar på 10 respektive 20 procent. Dessa åtgärder infördes som ett svar på politiska spänningar med Brasilien, vilket nu påverkar marknaden direkt.

Sverige påverkas

Denna snabba prisuppgång påverkar även den svenska marknaden, eftersom Sverige importerar nästan allt kaffe och är beroende av samma stora exportländer som USA.

Om man ser till de senaste fem åren blir prisökningen ännu mer påtaglig.

Sedan sommaren 2020 har kaffepriset mer än fördubblats, medan andra varor – och svenskarnas löner – endast har stigit med drygt 20 procent.

Prishöjning i butik

Enligt ny statistik från Matpriskollen har matpriset stått still i augusti. Men för kaffe ser det inte likadant ut.

– Råkaffepriserna som minskat stabilt sedan slutet på april fick en stark rekyl uppåt i slutet av sommaren vilket har skapat rejäla skillnader i hyllan, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen.

Prishöjningarna i butik har ännu inte slagit igenom helt då förändringar i råvarupriserna ofta påverkar hyllpriserna med viss fördröjning.

LÄS MER: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass – hela listan

Foto: Public Domain Pictures

Text: Redaktionen


JUST NU: Akut brist i Ryssland – Putin går på knäna

2025 09 14

Ryssland står inför en stor brist efter Ukrainas upprepade attacker.

Det är de senaste attackerna mot landets oljeanläggningar som ligger till bakgrund och slagen mot den ryska oljan får nu tydliga och omedelbara följder.

Konsekvenserna av attackerna ses nu i flera regioner, där leveransstopp och stigande priser skapar oro, rapporterar The Moscow Times.

Stor bensinbrist väntar

Analytiker uppskattar att Ryssland under augusti förlorade hela 17 procent av sin oljeraffineringskapacitet, vilket motsvarar över en miljon fat olja.

De senaste attackerna förväntas höja siffran ytterligare.

– Bensinbristen är ett tydligt tecken på att attackerna träffar Rysslands mest känsliga punkter, säger en västerländsk säkerhetsexpert till Reuters.

LÄS MER: ”Är bara början” – motståndsgrupp till attack i Ryssland

Värsta siffrorna sedan start

Ryssland är världens näst största oljeexportör och oljeintäkterna är avgörande för att finansiera kriget i Ukraina.

Enligt Internationella energiorganet, IEA har Rysslands intäkter från olje- och bränsleexport sjunkit till en av de lägsta nivåerna sedan krigets början.

I augusti föll intäkterna med 920 miljoner dollar till totalt 13,5 miljarder dollar, en följd av både ukrainska drönarattacker och västerländska sanktioner.

IEA konstaterar att Rysslands oljeintäkter nu ligger nära en femårslägsta, något som förvärrar landets ekonomiska nedgång.

Storskaliga attacker

Ukrainas senaste drönarattack slog till mot oljeraffinaderiet Kirishi utanför Sankt Petersburg, som är ett av Rysslands största.

Uppgifterna om skadornas omfattning går isär – ryska myndigheter hävdar att tre drönare sköts ner, medan Ukraina beskriver attacken som ”framgångsrik”.

Bara timmar tidigare attackerades en annan oljeanläggning i Basjkirien.

– Det här är en tydlig strategi för att slå mot den ryska krigskassan, rapporterar Reuters.

Nu tvingas Kreml hantera både ekonomiska förluster och växande oro på hemmaplan.

LÄS MER: Nya regler för ryssar i Sverige

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen