Kaffedesperation eskalerar

2022 10 21

Under hösten har stölderna i Sveriges livsmedelsbutiker ökat.

Det menar flera handlare som nu slår larm om problemen, rapporterar Dagens Nyheter.

Mängden stulna produkter har ökat med fyra procentenheter jämfört med i våras – från 34 till 38 procent.

Bakom ökningen tros ligga inflationen och människors desperation när pengarna inte räcker till.

Kaffe och kött sticker ut

Enligt handlarna arbetar ligor systematiskt med att stjäla specifika sorters varor.

Tre produkter sticker ut i statistiken: kaffe, energidryck och kött.

– De går in och länsar köttdisken. Man är inte så diskret längre, berättar Nina Jelver, tillförordnad säkerhetsansvarig på Svensk handel, till tidningen.

Tvingas till åtgärder

Hon beskriver hur tjuvarna jobbar i grupp med olika uppgifter.

Medan en fyller väskorna uppehåller någon annan personalen eller håller utkik.

En tredje person tar emot väskorna från andra sidan grindarna vid entrén.

Nu överväger flera handlare åtgärder för att få bukt med kött- och kaffetjuvarna.

– Redan nu måste man gå till vår manuella deli-disk för att köpa snabbkaffe. Och på helger och kvällar plockar vi bort oxfilén från hyllorna, säger Jari Aalo, Ica-handlare i Uppsala och ordförande för distrikt öst på Ica-handlarnas förbund, till DN.

Snor produkter för löständer

Det är dock inte enbart ligor som stjäl mer.

Även “vanligt” snatteri har ökat. Schampo, hudvård, lösgodis och Samarin försvinner spårlöst.

Oförklarligt nog har stölder av produkter för att sköta löständer också eskalerat.

– Vi vet inte vem som stjäl dem, om det är ligor eller enstaka personer. Det vi vet är att det sticker ut bland de kemtekniska produkterna, säger Jari Aalto.

Inflationen rusar

Förra veckan kom beskedet att inflationen i Sverige fortsätter att öka.

Då noterades den på 9,7 procent enligt måttet KPIF, vilket förmedlades via en prognos från Statistiska centralbyrån.

Det är en klar uppgång jämfört med augusti då inflationstakten var 9,0 procent. Förhandsprognosen indikerade att inflationen skulle stiga till 9,4 procent i september.

– Högre elpriser och högre priser på livsmedel och alkoholfria drycker påverkade inflationen i september, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

Höga elpriser

Enligt måttet KPI, som till skillnad från KPIF påverkas av ändrade räntesatser, var inflationen 10,8 procent i september.

– Inflationstakten enligt KPI blev högre än den enligt KPIF på grund av bolånens ökade räntesatser. Den effekten rensas bort från KPIF. I övrigt är de två måtten lika, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

Den stigande inflationstakten kan härledas till  ökade priser på livsmedel och alkoholfria drycker, där det främst var priset på kött, mjölk, ost, bröd, spannmålsprodukter och kaffe som bidrog, uppger SCB.

– Elpriserna inverkade stort på inflationstakten. Likaså ökade kostnaderna för underhåll och reparationer av egna hem. Inventarier och hushållvaror steg också i pris, där möbler hade en stor inverkan, skriver myndigheten.

Foto: N. Dumlao

Text: Redaktionen


18 maj 2026

Skatt togs bort 2007 – kan göra comeback

2026 05 19

För knappt 20 år sedan slopades förmögenhetsskatt i Sverige.

Det var den tidigare alliansregeringen under statsminister Fredrik Reinfeldt (M) och finansminister Anders Borg (M) som då avskaffade skatten.

Nu är den aktuell på nytt, i en ny form.

Detta eftersom Miljöpartiet och Vänsterpartiet, två partier som Socialdemokraterna behöver ha i sitt regeringsunderlag för ett regeringsskifte, båda har lagt fram krav på att miljardärer ska betala en särskild skatt.

 De ligger på i snitt 20 procent i effektiv skatt. För att skattesystemet ska vara rättvisare behöver vi en speciell miljardärsskatt, säger Daniel Helldén, språkrör för Miljöpartiet, till TV4 Nyheterna.

Ekonomer varnar

Huvudargumentet till varför skatten avskaffades 2007 var att den ansågs skada svensk ekonomi mer än den hjälpte staten.

Drygt 19 år senare varnar ekonomer för att införa den föreslagna miljardärskatten, bland annat eftersom det är oklart hur de rikaste ska beskattas.

– En sådan här miljardärsskatt, den tas ut även i lågkonjunkturer, till och med när företagen går med förlust. I det fallet kan ju den skatten förvärra situationen och det kan leda till försämrad tillväxt, kanske jobb som försvinner, säger nationalekonomen Daniel Waldenström, även programchef på Institutet för näringslivsforskning IFN, till tv-kanalen.

MP: 50 miljarder till statskassan

Enligt Daniel Waldenström var det just ovanstående som gjorde att skatten försvann 2007.

Miljöpartiets beräkningar uppger att en miljardärskatt dock skulle kunna bidra med 50 miljarder kronor till statskassan. Partiet menar att gränsen skulle gå vid en förmögenhet på en miljard kronor – de ska beskattas.

Vi menar att det både är rimligt och nödvändigt att stora förmögenheter beskattas mer rättvist, säger Janine Alm Ericson (MP), ekonomisk-politisk talesperson, enligt DN.

LÄS MER: Smäll för bilägare – 70 procent dyrare

S: Inget vi föreslår

Vänsterpartiet har sedan december 2025 drivit frågan om att införa en miljardärskatt. 

– De superrika har byggt sin förmögenhet på att pressa vanliga människor att betala höga matpriser, betala höga hyror och höga räntor. Det är orimligt att vi har fått så många människor mitt i världens rikaste länder som knappt har råd att betala både mat och hyra, sade partiledare Nooshi Dadgostar (V) till Aftonbladet i vintras.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU har pressat huvudpartiet att gå fram med en stigande förmögenhetsskatt.

Förslaget har dock fått kalla handen från S.

– Det är ingenting som vi föreslår, sade Magdalena Andersson (S) till SVT tidigare i maj.

LÄS MER: Swedbank: Så mycket av lönen bör du spara varje månad

Foto: FishInWater/Flickr, Wikimedia, CC BY 2.0

Text: Redaktionen


18 maj 2026

Swedbank varnar: 27 procent av din lön kommer ryka

2026 05 19

En hög lön räcker inte längre för att skydda sig fullt ut mot hushållskostnader.

Det konstaterar Swedbank i en dyster dom på måndagsmorgonen.

Enligt storbanken har hushållens möjligheter att förvärva en bostad försämrats under årets första tre månader. 

Delvis beror det på högre bostadspriser, men också på att räkningar för el, uppvärmning samt vatten och avlopp också ökar. Rent konkret måste en genomsnittlig köpare lägga cirka 27 procent av den disponibla inkomsten enbart på boendeutgifter.

– Högre inkomster räcker inte för att kompensera hushållen för stigande bostadspriser och dyrare el- och uppvärmningskostnader, säger Arturo Arques, Swedbank och Sparbankernas privatekonom, i ett uttalande.

Nya regler

Uppskattningen på 27 procent baseras på Swedbanks så kallade boindex som mäter hushållens köpkraft vid bostadsköp. Indexet sjönk från 113 till 109 under årets första kvartal. Boindexet för småhus ligger på 107 och för bostadsrätter 115.

Storbankens dom kommer en dryg månad efter att nya bolåneregler infördes i april. Nu har kravet på kontantinsatsen sänkts från 15 till 10 procent. Även amorterinsgraden sänktes i samma veva, med målet att fler ska få in foten på bostadsmarknaden.

– Med de här förändringarna tar vi bort onödiga hinder och gör det lättare för fler att ta steget in på bostadsmarknaden, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) när förslaget lades fram.

– Ett eget boende är för många en förutsättning för att kunna forma sitt liv. Med de nya bolånereglerna skapar vi bättre möjligheter för människor att äga sitt hem och ökar rörligheten på bostadsmarknaden. Det är ett viktigt besked för inte minst unga och barnfamiljer.

LÄS MER: Swedbank: Så mycket av lönen bör du spara varje månad

Gett effekt, men...

Enligt Swedbank har effekten redan kunnat ses. Aktiviteten på marknaden har ökat och bostadspriserna ökar.

Det är positivt att fler kan köpa en bostad. Tyvärr sker det till priset av högre skuldsättning. För att öka möjligheterna till en lyckad bostadsaffär behöver köparna bättre kunskaper, inte minst på bostadsrättsmarknaden, säger Arturo Arques. 

LÄS MER: Smäll för bilägare – 70 procent dyrare

Foto: MarcusOscarsson.se resp M. Nilov

Text: Redaktionen