Kaffedesperation eskalerar

2022 10 21

Det menar flera handlare som nu slår larm om problemen, rapporterar Dagens Nyheter.

Mängden stulna produkter har ökat med fyra procentenheter jämfört med i våras – från 34 till 38 procent.

Bakom ökningen tros ligga inflationen och människors desperation när pengarna inte räcker till.

Kaffe och kött sticker ut

Enligt handlarna arbetar ligor systematiskt med att stjäla specifika sorters varor.

Tre produkter sticker ut i statistiken: kaffe, energidryck och kött.

– De går in och länsar köttdisken. Man är inte så diskret längre, berättar Nina Jelver, tillförordnad säkerhetsansvarig på Svensk handel, till tidningen.

Tvingas till åtgärder

Hon beskriver hur tjuvarna jobbar i grupp med olika uppgifter.

Medan en fyller väskorna uppehåller någon annan personalen eller håller utkik.

En tredje person tar emot väskorna från andra sidan grindarna vid entrén.

Nu överväger flera handlare åtgärder för att få bukt med kött- och kaffetjuvarna.

– Redan nu måste man gå till vår manuella deli-disk för att köpa snabbkaffe. Och på helger och kvällar plockar vi bort oxfilén från hyllorna, säger Jari Aalo, Ica-handlare i Uppsala och ordförande för distrikt öst på Ica-handlarnas förbund, till DN.

Snor produkter för löständer

Det är dock inte enbart ligor som stjäl mer.

Även “vanligt” snatteri har ökat. Schampo, hudvård, lösgodis och Samarin försvinner spårlöst.

Oförklarligt nog har stölder av produkter för att sköta löständer också eskalerat.

– Vi vet inte vem som stjäl dem, om det är ligor eller enstaka personer. Det vi vet är att det sticker ut bland de kemtekniska produkterna, säger Jari Aalto.

Inflationen rusar

Förra veckan kom beskedet att inflationen i Sverige fortsätter att öka.

Då noterades den på 9,7 procent enligt måttet KPIF, vilket förmedlades via en prognos från Statistiska centralbyrån.

Det är en klar uppgång jämfört med augusti då inflationstakten var 9,0 procent. Förhandsprognosen indikerade att inflationen skulle stiga till 9,4 procent i september.

– Högre elpriser och högre priser på livsmedel och alkoholfria drycker påverkade inflationen i september, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

Höga elpriser

Enligt måttet KPI, som till skillnad från KPIF påverkas av ändrade räntesatser, var inflationen 10,8 procent i september.

– Inflationstakten enligt KPI blev högre än den enligt KPIF på grund av bolånens ökade räntesatser. Den effekten rensas bort från KPIF. I övrigt är de två måtten lika, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

Den stigande inflationstakten kan härledas till  ökade priser på livsmedel och alkoholfria drycker, där det främst var priset på kött, mjölk, ost, bröd, spannmålsprodukter och kaffe som bidrog, uppger SCB.

– Elpriserna inverkade stort på inflationstakten. Likaså ökade kostnaderna för underhåll och reparationer av egna hem. Inventarier och hushållvaror steg också i pris, där möbler hade en stor inverkan, skriver myndigheten.

Foto: N. Dumlao

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen