Kaffedesperation eskalerar

2022 10 21

Under hösten har stölderna i Sveriges livsmedelsbutiker ökat.

Det menar flera handlare som nu slår larm om problemen, rapporterar Dagens Nyheter.

Mängden stulna produkter har ökat med fyra procentenheter jämfört med i våras – från 34 till 38 procent.

Bakom ökningen tros ligga inflationen och människors desperation när pengarna inte räcker till.

Kaffe och kött sticker ut

Enligt handlarna arbetar ligor systematiskt med att stjäla specifika sorters varor.

Tre produkter sticker ut i statistiken: kaffe, energidryck och kött.

– De går in och länsar köttdisken. Man är inte så diskret längre, berättar Nina Jelver, tillförordnad säkerhetsansvarig på Svensk handel, till tidningen.

Tvingas till åtgärder

Hon beskriver hur tjuvarna jobbar i grupp med olika uppgifter.

Medan en fyller väskorna uppehåller någon annan personalen eller håller utkik.

En tredje person tar emot väskorna från andra sidan grindarna vid entrén.

Nu överväger flera handlare åtgärder för att få bukt med kött- och kaffetjuvarna.

– Redan nu måste man gå till vår manuella deli-disk för att köpa snabbkaffe. Och på helger och kvällar plockar vi bort oxfilén från hyllorna, säger Jari Aalo, Ica-handlare i Uppsala och ordförande för distrikt öst på Ica-handlarnas förbund, till DN.

Snor produkter för löständer

Det är dock inte enbart ligor som stjäl mer.

Även “vanligt” snatteri har ökat. Schampo, hudvård, lösgodis och Samarin försvinner spårlöst.

Oförklarligt nog har stölder av produkter för att sköta löständer också eskalerat.

– Vi vet inte vem som stjäl dem, om det är ligor eller enstaka personer. Det vi vet är att det sticker ut bland de kemtekniska produkterna, säger Jari Aalto.

Inflationen rusar

Förra veckan kom beskedet att inflationen i Sverige fortsätter att öka.

Då noterades den på 9,7 procent enligt måttet KPIF, vilket förmedlades via en prognos från Statistiska centralbyrån.

Det är en klar uppgång jämfört med augusti då inflationstakten var 9,0 procent. Förhandsprognosen indikerade att inflationen skulle stiga till 9,4 procent i september.

– Högre elpriser och högre priser på livsmedel och alkoholfria drycker påverkade inflationen i september, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

Höga elpriser

Enligt måttet KPI, som till skillnad från KPIF påverkas av ändrade räntesatser, var inflationen 10,8 procent i september.

– Inflationstakten enligt KPI blev högre än den enligt KPIF på grund av bolånens ökade räntesatser. Den effekten rensas bort från KPIF. I övrigt är de två måtten lika, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

Den stigande inflationstakten kan härledas till  ökade priser på livsmedel och alkoholfria drycker, där det främst var priset på kött, mjölk, ost, bröd, spannmålsprodukter och kaffe som bidrog, uppger SCB.

– Elpriserna inverkade stort på inflationstakten. Likaså ökade kostnaderna för underhåll och reparationer av egna hem. Inventarier och hushållvaror steg också i pris, där möbler hade en stor inverkan, skriver myndigheten.

Foto: N. Dumlao

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


20 nov 2026

Plötslig vändning – grönt ljus för Ukraina

2026 11 21

En blockering i Europa hävs.

Efter en långvarig blockering kommer nu ett nytt besked från Ungern.

Beskedet kan föra Ukraina ett steg närmare ett framtida EU-medlemskap.

Ungern ändrar sig

Ungern uppges ha släppt sina invändningar mot att gå vidare med två viktiga delar av Ukrainas EU-förhandlingar.

– Ungern väntas häva sitt veto mot att öppna Ukrainas två sista förhandlingskluster för EU-medlemskap vid ett möte med EU:s ambassadörer på fredagen, uppger två diplomatiska källor för Euronews.

Det handlar om de sista förhandlingsklusterna fyra och fem, som tidigare hållits tillbaka efter att Budapest vägrat godkänna granskningsresultaten.

Nu gör Ungern en tvärvändning.

– Ungern skickade en signal om att landet är redo att gå vidare med öppnandet av kluster fyra och fem. Detta kommunicerades via arbetsgruppen, säger en diplomatisk källa till Pravda.

Läs också: Republikanerna slår till – använder sig av Ukraina

Viktigt steg mot EU

Frågan har nu tagits upp i EU-ländernas kommitté för ständiga representanter, Coreper.

Punkterna har lagts på dagordningen utan att någon diskussion väntas. Det innebär att medlemsländernas ambassadörer kan godkänna granskningsresultaten.

Men det krävs fortfarande fler steg innan förhandlingarna kan öppnas formellt.

När granskningsresultaten har godkänts måste EU-länderna ta fram gemensamma förhandlingspositioner för de två klustren. Dessa måste i sin tur godkännas enhälligt av samtliga medlemsländer.

Därefter kan EU hålla mellanstatliga konferenser med Ukraina och formellt öppna förhandlingarna.

Ukraina har länge velat få fart på processen och har pressat på för att komma vidare med förhandlingarna före slutet av 2026.

Ungern har bromsat processen

Ungern har vid flera tillfällen fördröjt Ukrainas EU-process genom att hålla inne sitt godkännande i viktiga steg.

Så sent som i oktober vägrade Budapest att godkänna granskningsresultaten för de två sista klustren.

Nu ser processen ut att kunna röra sig framåt igen. Nästa möte i EU:s råd för allmänna frågor är planerat till den 15 december, men de formella förhandlingarna kan öppnas tidigare om alla nödvändiga steg hinner slutföras.

Andra läser: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt” 

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen