Matpriserna ökade generellt under juni månad, men ingen vara kommer upp i ökningarna som kaffe står för.

Det visar nya siffror från Matpriskollen.

– Bryggkaffe, svenska folkets favoritdryck, ökade med hela 7,9 procent, vilket i praktiken innebär att ett kaffepaket blev mellan 5 till 11 kronor dyrare beroende på märke och butik, säger Ulf Mazur, vd och grundare av den oberoende jämförelsesajten, i en kommentar.

Här är nya prislappen

Att just kaffe sticker ut i prisökningarna är ingenting nytt. Samma sak rapporterades i februari tidigare i år.

– Det följer mönstret från tidigare år, sade Carl Mårtensson, prisstatistiker på Statistiska centralbyrån, vid tillfället.

Gevalia Mellanrost, som enligt tidningen Land är Sveriges mest populära bryggkaffe, kostar nu följande i Sveriges största livsmedelsbutiker enligt kedjornas egna hemsidor.

Ökningen från februari anges inom parentes. Lokala variationer mellan butiker kan förekomma.

- 57,90 kronor på Willys, 450 gram (+6 kronor)

- 59,90 kronor på Ica, 450 gram (+8 kronor)

- 59,95 kronor på Coop, 450 gram (+2 kronor)

LÄS MER: Plötslig uppmaning till svenska folket – ”bunkra kaffe”

Zoegas dyrast på Ica

Priserna på Zoegas Skånerost, södra Sveriges stora kaffejätte, ligger nu på följande:

- 66,50 kronor på Willys, 450 gram  (+10,60 kronor)

- 67,90 kronor på Ica, 450 gram (+12 kronor)

- 61,95 kronor på Coop, 450 gram (+6 kronor)

En annan klassisk favorit, Arvid Nordqvists Classic Mellan, ligger på nästan samma nivåer hos alla tre matjättar. Priserna är följande:

- 62,90 kronor på Willys, 500 gram (+5 kronor)

- 63,90 kronor på ICA, 500 gram (+6 kronor)

- 63,95 kronor på Coop, 500 gram (+4 kronor)

Uppmanade att bunkra

På ett års tid har råkaffepriset ökat med nästan 40 procent. Anledningen beror främst på torka i Brasilien, som står för nästan hälften av Arabicakaffet som är den dominerande varianten i Norden.

Ulf Mazur uppmanar konsumenter att jämföra kaffepriser noga butiker emellan, eftersom kedjorna ofta krigar om just kaffekunder.

– Dagligvaruhandeln har bara fyra aktörer som kontrollerar i princip hela handeln, men på lokal nivå så är det ofta tuff konkurrens mellan olika kedjor och handlare. Det är här vi som konsumenter måste vara tuffa och våga välja bort butiker om priset är för högt. Då tvingar vi butikerna att sänka sina priser.

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen

Det framhålls i en ny analys av WSP som gjorts på uppdrag av Transportföretagen.

Slutsatsen är att ett “systematiskt underutnyttjande" av flygplatsen har orsakat gigantiska samhällsekonomiska förluster för Sverige.

Utebliven utveckling har enligt rapporten lett till ett produktionsbortfall på 192-303 miljarder kronor de senaste 20 åren.

Fortsätter trenden kan den totala förlusten uppgå till 1 700 miljarder kronor år 2050.

– Detta är en väckarklocka för Sverige, säger Marcus Dahlsten, vd på Transportföretagen, i ett uttalande.

"Bromskloss för hela ekonomin"

Rapporten beskrivs som “unik i sitt slag”.

I den analyseras Arlandas betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling. Den jämförs även med nordiska motsvarigheter som Kastrup och Gardemoen.

Resultatet bedöms vara tydligt. Enligt Transportföretagen levererar Arlanda i betydligt sämre utsträckning i frågan om att omvandla ekonomisk tillväxt till förbättrad flygtrafik.

– Arlanda är en avgörande pusselbit för landets tillgänglighet och den systematiska underutvecklingen innebär färre möjligheter för investeringar, forskning och handel. Det drabbar jobb, innovation och välstånd i hela landet. Arlandas svaga utveckling har blivit en bromskloss för hela ekonomin, säger Marcus Dahlsten.

"Står vid ett vägskäl"

Under 2023 bedöms produktionsförlusten ha uppgått till 16-26 miljarder kronor.

Hade Arlanda utvecklats i samma takt som de stora flygplatserna i Norden hade man förra året hanterat 31 miljoner passagerare. Det vore 35 procent fler än vad som faktiskt var fallet.

Flygplatsen hamnar även i bottenskiktet när Europas 50 största flygplatser rankas i frågan om att öka tillgängligheten i takt med den ekonomiska tillväxten.

– Vi står vid ett vägskäl där vi måste prioritera Arlandas utveckling för att säkerställa Sveriges tillväxt och internationella konkurrenskraft. Nu är hög tid att sluta utreda Arlanda och gå från ord till handling. Många förslag ligger redan färdiga på bordet, säger Fredrik Kämpfe, Branschchef på Transportföretagen Flyg.

Regeringen: Ska förbättras

I december förra året tillsatte regeringen Peter Norman som samordnare för Arlanda. Samordnaren ska föreslå åtgärder som kan öka kapaciteten och förbättra tillgängligheten för flygplatsen som beskrivs ha "stor betydelse för hela landet".

– Arlanda flygplats är Sveriges i särklass största flygplats och spelar en central roll för det svenska transportsystemet. Regeringens ambition är att stärka Arlandas konkurrenskraft och bidra till att flygplatsen får bättre möjligheter att utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) vid tillfället.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen