JUST NU: Justitieministern i öppen konflikt med kungahuset

2022 04 20

Justitieminister Morgan Johansson (S) har återigen hamnat i en ordväxling med kungahuset.

Vid nästa tronskifte vill han avskaffa flera allmänna flaggdagar.

Det framgår i regeringens proposition ”Ett modernt offentligt belöningssystem och de allmänna flaggdagarna”, som överlämnades till riksdagen för en vecka sedan, rapporterar Expressen.

Endast två flaggdagar ska behållas

Regeringen föreslår att endast två kungliga flaggdagar ska behållas – regentens födelsedag och tronföljarens födelsedag, med tillägget att den sistnämnda börjar att gälla från och med att tronföljaren fyllt 18.

Ett sådant förslag skulle innebära att flera flaggdagar försvinner. Bland annat på kronprinsessans namnsdag och drottning Silvias födelsedag.

En viss tveksamhet

Hovet kritiserar Morgan Johansson och regeringens förslag.

– Hovet uttalar en viss tveksamhet till att avskaffa den allmänna flaggdagen på nuvarande kronprinsessans namnsdag efter ett tronskifte. Hovet anför att det kan diskuteras huruvida de omständigheter som kommittén anför är tillräckliga för att avskaffa etablerade allmänna flaggdagar på kungliga namnsdagar och poängterar att kronprinsessans namnsdag regelmässigt leder till viss offentlig uppmärksamhet, står det i propositionen.

Står fast vid förslaget

Trots kritiken kvarstår regeringens förslag, konstaterar Morgan Johansson, som för två veckor sedan åt middag på slottet med drottning Silvia som bordsdam.

– Regeringen delar självklart uppfattningen att det är motiverat att hedra drottningen under hela hennes livstid men anser att ett förslag om att låta denna flaggdag kvarstå efter ett tronskifte skulle framstå som inkonsekvent i förhållande till kommande regentgemål, skriver han till Expressen.

Historia av kritik

Det är inte första gången som justitieministern inte delar uppfattning med kungahuset.

I en debattartikel i DN från 2001 föreslog han att KU, riksdagens konstitutionsutskott, bör kunna granska hur statschefen sköter sina uppgifter.

I samma artikeln anklagade även Johansson drottning Silvia för ett ”flagrant övertramp”. Han anklagade drottningen för att ha valt sida i konflikten mellan palestinier och israeler.

– Det skadade bilden av Sverige i arabvärlden, konstaterade Johansson i DN.

Foto: Kungahuset resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 02

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han.

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus.

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare.

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen.

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen