Julian Assange går fri

2024 06 25

Wikileaks grundare Julian Assange kommer att bli en fri man.

Det rapporterar flera internationella medier natten till tisdagen.

Julian Assange har gått med på att erkänna sig skyldig till spridande av hemligstämplad information och slipper därmed utlämning och fängelse i USA.

Överenskommelsen ska vara gjord med det amerikanska justitiedepartementet och innebär alltså att Wikileaks-grundaren kan återvända till sitt hemland Australien.

Enligt Wikileaks är han redan på väg.

– Julian Assange är fri. Han lämnade högsäkerhetsfängelset Belmarsh på morgonen den 24 juni efter att ha tillbringat 1 901 dagar där, framhåller organisationen på X.

Motsvarar tiden i brittiskt fängelse

Åklagaren hade yrkat på ett 62 månader långt fängelsestraff, vilket motsvarar den tid som Assange tillbringat i det brittiska fängelset under den tid som han försökt undvika utlämning till USA.

Uppgörelsen anses kvittera ut just den tiden, vilket innebär att Assange går fri så fort en domare har gett grönt ljus.

Enligt amerikanska åklagare försatte Assange liv i fara när han 2010 hjälpte den tidigare soldaten Chelsea Manning från USA att stjäla militärdokument som Wikileaks publicerade samma år.

Greps 2019

Julian Assange har kämpat mot att bli utlämnad till USA i över ett decennium.

År 2012 fick han politisk asyl på Ecuadors ambassad i London där han blev kvar till dess att asylen upphörde och han greps 2019.

Sedan dess har Australien befunnit sig på Belmarsh-fängelset i Storbritannien.

– Efter mer än fem år i en 2x3 meter lång lång cell, isolerad 23 timmar om dygnet, kommer han snart att återförenas med sin fru Stella Assange och deras barn, som bara har lärt känna sin pappa bakom galler, skriver Wikileaks vidare på X.

Inte ovanligt

Enligt CIA:s tidigare stabschef, Larry Pfeiffer, är det inte ovanligt att den här typen av spionagefall avgörs genom en uppgörelse.

Anledningen är att försvarskällor och metoder inom den amerikanska militären riskerar att avslöjas vid en rättegång.

– I den här typen av fall kanske inte rättvisa är den enda frågan som behöver hanteras, säger han till Sky News.

Foto: WikiLeaks resp David G. Silvers, Cancillería del Ecuador - Flickr

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon.

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen