Julian Assange går fri

2024 06 25

Wikileaks grundare Julian Assange kommer att bli en fri man.

Det rapporterar flera internationella medier natten till tisdagen.

Julian Assange har gått med på att erkänna sig skyldig till spridande av hemligstämplad information och slipper därmed utlämning och fängelse i USA.

Överenskommelsen ska vara gjord med det amerikanska justitiedepartementet och innebär alltså att Wikileaks-grundaren kan återvända till sitt hemland Australien.

Enligt Wikileaks är han redan på väg.

– Julian Assange är fri. Han lämnade högsäkerhetsfängelset Belmarsh på morgonen den 24 juni efter att ha tillbringat 1 901 dagar där, framhåller organisationen på X.

Motsvarar tiden i brittiskt fängelse

Åklagaren hade yrkat på ett 62 månader långt fängelsestraff, vilket motsvarar den tid som Assange tillbringat i det brittiska fängelset under den tid som han försökt undvika utlämning till USA.

Uppgörelsen anses kvittera ut just den tiden, vilket innebär att Assange går fri så fort en domare har gett grönt ljus.

Enligt amerikanska åklagare försatte Assange liv i fara när han 2010 hjälpte den tidigare soldaten Chelsea Manning från USA att stjäla militärdokument som Wikileaks publicerade samma år.

Greps 2019

Julian Assange har kämpat mot att bli utlämnad till USA i över ett decennium.

År 2012 fick han politisk asyl på Ecuadors ambassad i London där han blev kvar till dess att asylen upphörde och han greps 2019.

Sedan dess har Australien befunnit sig på Belmarsh-fängelset i Storbritannien.

– Efter mer än fem år i en 2x3 meter lång lång cell, isolerad 23 timmar om dygnet, kommer han snart att återförenas med sin fru Stella Assange och deras barn, som bara har lärt känna sin pappa bakom galler, skriver Wikileaks vidare på X.

Inte ovanligt

Enligt CIA:s tidigare stabschef, Larry Pfeiffer, är det inte ovanligt att den här typen av spionagefall avgörs genom en uppgörelse.

Anledningen är att försvarskällor och metoder inom den amerikanska militären riskerar att avslöjas vid en rättegång.

– I den här typen av fall kanske inte rättvisa är den enda frågan som behöver hanteras, säger han till Sky News.

Foto: WikiLeaks resp David G. Silvers, Cancillería del Ecuador - Flickr

Text: Redaktionen


JUST NU: Larm om skottlossning vid skola

2025 03 27

En skola i Gimo i Östhammars kommun har inrymts.

Beslutet har fattats efter att flera smällar noterats i närheten av skolan.

Flera lärare och elever har larmat polisen om smällarna som ska ha låtit som skottlossning.

Enligt en anmälare ska även en person ha setts springa från platsen, uppger polisen.

Kontaktat Försvarsmakten 

En stor polisinsats pågår.

– Ett flertal polispatruller har beordras till platsen. Polisen kontrollerar även med Försvarsmakten om det pågår någon övning i området som skulle kunna förklara smällarna.

Det framhåller polisregion Mitt i ett uttalande.

Drönare i luften

Polisen har skickat upp drönare i luften för att söka av området.

Ingen misstänkt person har hittats.

Uppdatering

Vid 15-tiden meddelar polisen att insatsen avslutats. 

Ingen misstänkt skytt har identifierats.

Enligt polisen finns det i nuläget ingenting som indikerar att skottlossning ägt rum. 

– Något som tyder på att skott har avlossats anträffas inte, framhåller polisregion Mitt.

Foto: 

Text: Redaktionen


JUST NU: Storprotest i Sverige – 165 000 har skrivit under

2025 03 27

Betesrätten ska slopas i Sverige.

Det föreslog regeringens utredare Elisabeth Nilsson i somras.

Regeringens utredare vill att betesrätten ska slopas för kor som hålls i lösdrift, vilket motsvarar åtta av tio kor i Sveriges mjölkfabriker.

– Konkurrenskraften inom mjölkproduktionen är inte tillräckligt bra, sade Elisabeth Nilsson på en pressträff.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) har öppnat för att gå vidare med förslaget, med tillägget att svenska bönder ska få ersättning för att ha korna utomhus.

– Då är det jätteviktigt att man får, likt man får i andra länder, betalt för det merarbete man gör på en konkurrensutsatt marknad, att de svenska bönderna som släpper ut sina kor på bete också ska få möjlighet till den ersättningen, har han sagt till SR Ekot.

Starka reaktioner

Regeringens förslag har stött på stort motstånd.

Djurens Rätt och andra organisationer startade snabbt en namninsamling mot förslaget.

I dag, torsdag, lämnas namninsamlingen in till samtliga riksdagspartier. Totalt har 165 076 personer skrivit under uppropet.

− Att ta bort beteskravet skulle få förödande konsekvenser för djuren. Vi ser ett stort stöd från allmänheten att bevara kornas rätt att beta och det är någonting som Sveriges politiker behöver hörsamma, säger Sebastian Wiklund, samhällspolitisk chef hos Djurens Rätt som var på plats vid överlämningen.  

Organisationen menar att ett slopat beteskrav vore ett bakslag för alla de djur som drabbas, men också för miljö, öppna landskap, biologisk mångfald och konsumenters förtroende för svenskt djurskydd. 

– Betesrätten är avgörande för djurens välfärd och vi måste arbeta för att den stärks. Fler, inte färre, djur ska få rätt att komma ut på bete, säger Cissi Krantz, kampanjkoordinator hos Djurens Rätt.

Därför kan beteskravet slopas

Syftet med att slopa betesrätten är att stärka konkurrenskraften hos svenska livsmedelsproducenter.

Att svensk livsmedelsproduktion inte växer i tillräcklig takt och samtidigt möter konkurrens från andra länder är ett stort problem, enligt Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

– Sverige är det enda EU-landet som har en generell beteslagstiftning för alla mjölkkor. Ungefär hälften av de mejeriprodukter vi konsumerar i Sverige är importerade och den negativa trenden fortsätter tyvärr.  För att producera mer mjölk behövs en beteslag som möjliggör expansion och utveckling, framhåller organisationen på sin hemsida.

LRF påpekar dock att en ny beteslag aldrig får ske "på bekostnad av försämrad djurvälfärd".  

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen