Judiskt förbund rasar mot Märta Stenevi

2023 09 14

Riksdagen har rivstartat med intensiva debatter.

I samband med partiledardebatten igår, onsdag, riktade Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi knivskarp kritik mot den omtalade angiverilagen som presenterats av regeringen och Sverigedemokraterna.

Lagen föreslår att offentligt anställda ska bli skyldiga att ange papperslösa personer som man kommer i kontakt med.

Jämförde med Anne Franke

När Märta Stenevi höll sitt framförande jämförde hon det aktuella lagförslaget med förintelseoffret Anne Frank och hennes berömda dagbok.

– Den här dagboken fick ett abrupt slut när hon angavs av personer som bara följde lagen. Generationer har läst och frågat sig varför inte de här människorna visade lite civilkurage och hjälpte barnet istället. Hur de kunde hänvisa till en lagstiftning och låta henne dö, sade MP-ledaren i riksdagen.

"Djupt osmaklig"

Uttalandet har inte tagits emot väl hos Judiska ungdomsförbundet, rapporterar Aftonbladet.

Organisationen anser att jämförelsen är såväl “djupt osmaklig” som “historielös” och man anklagar Märta Stenevi för att förminska Förintelsen.

– Vi är väldigt trötta på de här jämförelserna. Förintelsen är det värsta brottet i mänsklighetens historia och när man hela tiden slänger sig med jämförelserna i en politisk diskussion så förlorar det sin betydelse, säger Nina Tojzner, generalsekreterare i Judiska ungdomsförbundet, till tidningen.

"Farligt och onödigt"

Flera andra personer av judisk härkomst har också reagerat på uttalandet.

Bland annat har Aron Verständig, ordförande för Judiska Centralrådet, kritiserat kommentaren och liknelsen med Anne Frank.

– Farligt och onödigt med dessa typer av jämförelser med Förintelsen. Man kan kritisera regeringens politik utan att göra denna typ av osmakliga jämförelser, framhåller Aron Verständig på X, före detta Twitter.

Märta Stenevi har inte gått att nås för att svara på kritiken, enligt Aftonbladet.

Ska utredas

Förslaget om anmälningsplikt bland myndigheter och kommuner ska nu utredas.

Enligt migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) kan vissa situationer komma att undantas från regeln om att anmäla.

– Det kan vara situationer där informationsplikten kan strida mot ömmande värden, exempelvis inom vården, sade hon på en pressträff.

– Utgångspunkten ska vara att våra myndigheter samarbetar med varandra och inte mot varandra.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen