Jordbävning i Europa – fem länder drabbade

2024 03 14

Minst fem länder i Sydeuropa har drabbats av en jordbävning.

Det uppger US Geological Survey tidigt på torsdagsmorgonen.

Marken skakade

Enligt myndigheten har jordskalvet ägt rum 22 kilometer sydväst om den mindre staden Plužine i Montenegro.

Marken började skaka klockan 03.06, enligt USGS:s siffror.

Plužine och platsen för jordbävningen ligger i nordvästra Montenegro, nära gränsen till Bosnien och Hercegovina. 

Totalt har minst fem Balkanländer påverkats av skalvet:

- Montenegro

- Bosnien och Hercegovina

- Kroatien

- Serbien

- Albanien

Skrämda invånare

Flera rapporter har kommit in om uppskrämda invånare i samtliga av de berörda Balkanländerna.

– Jordbävningen väckte också grannländerna, skriver Pobjeba och tillägger:

– Den starka markrörelsen kändes hundratals kilometer bort och väckte och skrämde invånarna i Bosnien och Hercegovina och Montenegro.

Från Kroatien och Serbien kommer liknande uppgifter.

– Jordbävningen störde även invånarna i Belgrad, särskilt de som bor på högre våningar, framhåller tidningen.

5,4 på richterskalan

De första uppgifterna gör gällande att skalvet uppmätte 5,4 på richterskalan, vilket placerar skalvet i kategorin “medel” på samma skala.

Epicentrum var beläget 14 kilometer under jordens yta, enligt Institutionen för för seismologi i Montenegro.

Vid 06-tiden på morgonen finns inga uppgifter om skadade.

– Denna jordbävning kunde ha orsakat vissa materiella skador i det epicentrala området, framhåller samma institution enligt Pobjeba och hänvisar bland annat till skalvets magnitud och djup.

Fakta: Richterskalans intervaller

Jordskalv på 4,5 eller större är starka nog för att registreras globalt.

Nedan ser du skalans intervaller och vilken benämning som används för respektive intervall.

  • 0,0-2.0: Mikro
  • 2,0-2,9: Mycket små
  • 3,0-3,9: Mindre
  • 4,0-4,9: Lätt
  • 5,0-5,9: Medel
  • 6,0-6,9: Stark
  • 7,0-7,9: Större
  • 8,0-8,9: Stor
  • 9,0 eller större: Sällsynt stor

Arkivfoto: D. Goudreau

Text: Redaktionen

Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen