Jordbävning i Europa – fem länder drabbade

2024 03 14

Minst fem länder i Sydeuropa har drabbats av en jordbävning.

Det uppger US Geological Survey tidigt på torsdagsmorgonen.

Marken skakade

Enligt myndigheten har jordskalvet ägt rum 22 kilometer sydväst om den mindre staden Plužine i Montenegro.

Marken började skaka klockan 03.06, enligt USGS:s siffror.

Plužine och platsen för jordbävningen ligger i nordvästra Montenegro, nära gränsen till Bosnien och Hercegovina. 

Totalt har minst fem Balkanländer påverkats av skalvet:

- Montenegro

- Bosnien och Hercegovina

- Kroatien

- Serbien

- Albanien

Skrämda invånare

Flera rapporter har kommit in om uppskrämda invånare i samtliga av de berörda Balkanländerna.

– Jordbävningen väckte också grannländerna, skriver Pobjeba och tillägger:

– Den starka markrörelsen kändes hundratals kilometer bort och väckte och skrämde invånarna i Bosnien och Hercegovina och Montenegro.

Från Kroatien och Serbien kommer liknande uppgifter.

– Jordbävningen störde även invånarna i Belgrad, särskilt de som bor på högre våningar, framhåller tidningen.

5,4 på richterskalan

De första uppgifterna gör gällande att skalvet uppmätte 5,4 på richterskalan, vilket placerar skalvet i kategorin “medel” på samma skala.

Epicentrum var beläget 14 kilometer under jordens yta, enligt Institutionen för för seismologi i Montenegro.

Vid 06-tiden på morgonen finns inga uppgifter om skadade.

– Denna jordbävning kunde ha orsakat vissa materiella skador i det epicentrala området, framhåller samma institution enligt Pobjeba och hänvisar bland annat till skalvets magnitud och djup.

Fakta: Richterskalans intervaller

Jordskalv på 4,5 eller större är starka nog för att registreras globalt.

Nedan ser du skalans intervaller och vilken benämning som används för respektive intervall.

  • 0,0-2.0: Mikro
  • 2,0-2,9: Mycket små
  • 3,0-3,9: Mindre
  • 4,0-4,9: Lätt
  • 5,0-5,9: Medel
  • 6,0-6,9: Stark
  • 7,0-7,9: Större
  • 8,0-8,9: Stor
  • 9,0 eller större: Sällsynt stor

Arkivfoto: D. Goudreau

Text: Redaktionen

04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen