Joe Biden svarar på attacken i Jordanien

2024 01 30

USA:s president Joe Biden säger att han har bestämt hur USA ska svara på det drönaranfall som dödade tre amerikanska trupper i Jordanien i helgen.

– Jag tror inte att vi behöver ett bredare krig i Mellanöstern, säger presidenten.

Attacken

Attacken riktade sig mot en amerikansk militärbas känd som Tower 22 i nordöstra Jordanien.

– Omkring 350 amerikanska styrkor är stationerade vid basen, som är inriktad på att stödja koalitionen för att besegra Islamiska staten, enligt USA:s centralkommando, uppger BBC.

Fiendens drönare slog till medan en amerikansk drönare var på väg tillbaka till basen från ett uppdrag.

Avstängda funktioner

Tjänstemän säger att basens autosvarsfunktioner för luftvärnet var avstängda för att undvika att skjuta ner den amerikanska drönaren.

Men på grund av det fanns det ingen varning för trupper som enligt uppgift fortfarande befann sig i sina sovplatser.

Det har hänt

– Under de senaste månaderna har flera amerikanska baser i Mellanöstern attackerats, uppger webbplatsen.

Drönaranfallet var första gången amerikanska soldater dödades av fiendens eld i regionen sedan Israel Gaza-kriget bröt ut den 7 oktober.

Iran har förnekat all inblandning i attacken, uppger BBC.

Men Biden sa på tisdagsmorgonen:

– Jag håller Iran ansvariga i den meningen att de levererar vapnen till människorna som gjorde det.

Alternativen

Biden specificerade inte exakt vad USA:s agerande kan vara.

– Biden har ett antal alternativ, inklusive repressalier mot Iran-allierade baser och befälhavare.

USA kan också rikta in sig på högre befälhavare för Irans islamiska revolutionsgarde i Irak eller Syrien.

Fördömer

Det islamiska motståndet i Irak har hävdat att de var ansvarigt för söndagens attack. Gruppen består av flera Iran-anslutna miliser som verkar i Irak.

De menar att attacken riktade in sig på tre amerikanska baser i Syrien: Shaddadi, Tanf och Rukban.

De har tagit på sig ansvaret för andra attacker mot amerikanska styrkor de senaste veckorna.

Den irakiska regeringen har fördömt attacken och krävt "ett slut på våldscykeln" i Mellanöstern.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen