Joakim Lamotte tvingas betala jättebelopp

2023 09 25

Journalisten och debattören Joakim Lamotte döms för sju fall av grovt förtal.

Det fastslår Hovrätten för Västra Sverige i dag, måndag.

Göteborgs Tingsrätt har tidigare dömt Lamotte för grovt förtal.

Detta efter att Tomas Åberg från föreningen Näthatsgranskaren anklagat honom baserat på ett antal facebookinlägg.

Bland annat har Lamotte beskrivit Åberg som djurplågare, bedragare och mytoman.

Hovrätten gör en ny bedömning

Tingsrätten dömde journalisten till  120 dagsböter samt att betala 20 000 kronor i skadestånd till målsäganden.

Domen överklagades dock till hovrätten, som nu gör en delvis annan bedömning.

Hovrätten höjer skadeståndet från 20 000 kronor till 40 000 kronor.

– Mannen ska också betala större delen av målsägandens rättegångskostnader i tingsrätten och i hovrätten, framhåller Hovrätten för Västra Sverige i ett pressmeddelande.

De totala kostnaderna uppgår till 295 000 kronor.

Det rapporterar sajten Dagens Juridik.

”Ungefär 450 000 kronor”

Joakim Lamotte uppger själv att den totala kostnaden för honom blir över 400 000 kronor.

– Totalt kommer detta kosta mig ungefär 450 000 kronor med böter, skadestånd, rättegångskostnader och egna kostnader för juridisk rådgivning, framhåller han på sin Facebooksida.

Sju av åtta publiceringar

Hovrätten bedömer att sju av åtta publiceringar har innehållit uppgifter som är förtal. 

– Det har varit fråga om påståenden om att målsäganden begått brott eller haft ett klandervärt beteende och uppgifterna har varit ägnade att utsätta målsäganden för andras missaktning.

– Även benämningen ”fullblodsmytoman” har bedömts utgöra förtal, utifrån det sammanhang som benämningen förekommit i, står det i pressmeddelandet.

I en av publiceringarna har dock hovrätten bedömt att det inte finns uppgifter som innebär förtal.

”Allvarlig brottslighet”

Vidare uppger hovrätten att målsägande har varit ”lätt att identifiera” och att det har varit  fråga om påståenden om förhållandevis allvarlig brottslighet. 

Inläggen har också fått stor spridning och därför anser hovrätten att Lamotte ska dömas för grovt förtal.

– Hovrätten har bedömt att brotten har ett straffvärde som motsvarar ett kortare fängelsestraff, men att påföljden ska stanna vid villkorlig dom och dagsböter, framhåller domstolen.

“Är offentlig person”

Lamotte har själv hävdat att Facebookinläggen bör betraktas som journalistik.

På sin facebooksida har Lamotte förklarat varför han tror Åberg har stämt honom.

– Han har stämt mig för förtal efter att jag berättat sanningen om hans statligt stödda verksamhet och om hur han behandlat människor och djur.

Lamottes advokat Lasse Salkola har utryckt att Tomas Åberg är “att betrakta som offentlig person och debattör”.

Advokaten menar att Åberg mer eller mindre är synonym med föreningen Näthatsgranskaren som fått statligt stöd på två miljoner kronor.

– För att människor ska kunna navigera i offentliga debatten ska man kunna känna till opinionsbildares bevekelsegrunder. De har också rätt att veta vart deras skattepengar går, sa Salkola till GP i samband med domen i Göteborgs Tingsrätt.

Foto: TI Law Firm

Text: Redaktionen


Sverige riskerar smäll på 1 700 miljarder kronor

2024 11 30

Arlandas svaga utveckling har kostat Sverige uppemot 300 miljarder kronor.

Det framhålls i en ny analys av WSP som gjorts på uppdrag av Transportföretagen.

Slutsatsen är att ett “systematiskt underutnyttjande" av flygplatsen har orsakat gigantiska samhällsekonomiska förluster för Sverige.

Utebliven utveckling har enligt rapporten lett till ett produktionsbortfall på 192-303 miljarder kronor de senaste 20 åren.

Fortsätter trenden kan den totala förlusten uppgå till 1 700 miljarder kronor år 2050.

– Detta är en väckarklocka för Sverige, säger Marcus Dahlsten, vd på Transportföretagen, i ett uttalande.

"Bromskloss för hela ekonomin"

Rapporten beskrivs som “unik i sitt slag”.

I den analyseras Arlandas betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling. Den jämförs även med nordiska motsvarigheter som Kastrup och Gardemoen.

Resultatet bedöms vara tydligt. Enligt Transportföretagen levererar Arlanda i betydligt sämre utsträckning i frågan om att omvandla ekonomisk tillväxt till förbättrad flygtrafik.

– Arlanda är en avgörande pusselbit för landets tillgänglighet och den systematiska underutvecklingen innebär färre möjligheter för investeringar, forskning och handel. Det drabbar jobb, innovation och välstånd i hela landet. Arlandas svaga utveckling har blivit en bromskloss för hela ekonomin, säger Marcus Dahlsten.

"Står vid ett vägskäl"

Under 2023 bedöms produktionsförlusten ha uppgått till 16-26 miljarder kronor.

Hade Arlanda utvecklats i samma takt som de stora flygplatserna i Norden hade man förra året hanterat 31 miljoner passagerare. Det vore 35 procent fler än vad som faktiskt var fallet.

Flygplatsen hamnar även i bottenskiktet när Europas 50 största flygplatser rankas i frågan om att öka tillgängligheten i takt med den ekonomiska tillväxten.

– Vi står vid ett vägskäl där vi måste prioritera Arlandas utveckling för att säkerställa Sveriges tillväxt och internationella konkurrenskraft. Nu är hög tid att sluta utreda Arlanda och gå från ord till handling. Många förslag ligger redan färdiga på bordet, säger Fredrik Kämpfe, Branschchef på Transportföretagen Flyg.

Regeringen: Ska förbättras

I december förra året tillsatte regeringen Peter Norman som samordnare för Arlanda. Samordnaren ska föreslå åtgärder som kan öka kapaciteten och förbättra tillgängligheten för flygplatsen som beskrivs ha "stor betydelse för hela landet".

– Arlanda flygplats är Sveriges i särklass största flygplats och spelar en central roll för det svenska transportsystemet. Regeringens ambition är att stärka Arlandas konkurrenskraft och bidra till att flygplatsen får bättre möjligheter att utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) vid tillfället.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Bilköpare varnas – köp inte den här bilen

2024 11 30

Bilister varnas för att köpa bilar av en viss sort.

Kina har gått kraftigt framåt som bilexportör de senaste åren.

Detta framgår tydligt bland annat i en graf som New York Times har publicerat.

Kina hade en mycket begränsad förmåga att exportera bilar för bara två decennier sedan. Men 2020 låg deras bilexport på samma nivå som USA:s, och sedan dess har exporten ökat explosionsartat. Idag exporterar Kina 5,7 miljoner bilar om året och är världens i särklass största bilexportör.

Men nu varnar en säkerhetsexpert för vissa bilar från Kina, rapporterar NRK.

Varnar för dessa bilar

Tor Indstøy är säkerhetsexpert på Telenor, och jobbar på fritiden med ”Project Lion Cage”, där han tillsammans med andra arbetar med att kartlägga säkerhetsutmaningar med kinesiska bilar.

Projektet har blivit omtalat i hela världen, trots att det startade som en ren hobby.

Enligt Tor Indstøy är kinesiska elbilar förknippade med betydande risker – framför allt på grund av hur de kan användas för övervakning och kontroll.

Gruppen har specifikt studerat familjebilar av märket NIO. Men samma problem gäller för många kinesiska bilar.

– Vi hittar en överraskande mängd datatrafik mellan bilen och Kina. Det var en överraskning. Det hade vi inte förväntat oss, säger han till kanalen.

Bilen kommunicerar med både Kina, Ryssland, USA, Kanada och Australien.

– Och då ser vi också hur mycket data som skickas. Det är ganska intressant. Även om bilen är avstängd kommer bilen att kommunicera, säger Tor Indstøy.

Kan användas i politisk situation

Enligt säkerhetsexperten och hans grupp är detta ett stort problem.

Bilen är utrustad med kameror, avancerade datasystem, radar och höghastighetsdatanät.

Den kan användas i ohederliga syften, menar Tor Indstøy och hans grupp.

Säkerhetsrisken kan bli påtaglig i exempelvis en pressad politisk situation. Kinesiska elbilar har blivit populära i Norge liksom i Sverige och i hela västvärlden.

Man har bland annat tittat på ett scenario där kinesiska bilar kan användas för att blockera vägar eller skapa kaos, men också för att övervaka och pressa enskilda personer.

– Det är helt klart att till exempel kinesisk underrättelsetjänst har förmågan att utföra det. Om de gör det är en helt annan fråga och det är inget vi tittar på, säger Tor Indstøy till kanalen.

Många gör också tolkningen att den kinesiska underrättelsetjänsten kan tvinga vilket kinesiskt företag som helst till samarbete, vilket ytterligare ökar säkerhetsrisken, rapporterar NRK.

Foto: A. Jumper

Text: Redaktionen