Joakim Lamotte tvingas betala jättebelopp

2023 09 25

Journalisten och debattören Joakim Lamotte döms för sju fall av grovt förtal.

Det fastslår Hovrätten för Västra Sverige i dag, måndag.

Göteborgs Tingsrätt har tidigare dömt Lamotte för grovt förtal.

Detta efter att Tomas Åberg från föreningen Näthatsgranskaren anklagat honom baserat på ett antal facebookinlägg.

Bland annat har Lamotte beskrivit Åberg som djurplågare, bedragare och mytoman.

Hovrätten gör en ny bedömning

Tingsrätten dömde journalisten till  120 dagsböter samt att betala 20 000 kronor i skadestånd till målsäganden.

Domen överklagades dock till hovrätten, som nu gör en delvis annan bedömning.

Hovrätten höjer skadeståndet från 20 000 kronor till 40 000 kronor.

– Mannen ska också betala större delen av målsägandens rättegångskostnader i tingsrätten och i hovrätten, framhåller Hovrätten för Västra Sverige i ett pressmeddelande.

De totala kostnaderna uppgår till 295 000 kronor.

Det rapporterar sajten Dagens Juridik.

”Ungefär 450 000 kronor”

Joakim Lamotte uppger själv att den totala kostnaden för honom blir över 400 000 kronor.

– Totalt kommer detta kosta mig ungefär 450 000 kronor med böter, skadestånd, rättegångskostnader och egna kostnader för juridisk rådgivning, framhåller han på sin Facebooksida.

Sju av åtta publiceringar

Hovrätten bedömer att sju av åtta publiceringar har innehållit uppgifter som är förtal. 

– Det har varit fråga om påståenden om att målsäganden begått brott eller haft ett klandervärt beteende och uppgifterna har varit ägnade att utsätta målsäganden för andras missaktning.

– Även benämningen ”fullblodsmytoman” har bedömts utgöra förtal, utifrån det sammanhang som benämningen förekommit i, står det i pressmeddelandet.

I en av publiceringarna har dock hovrätten bedömt att det inte finns uppgifter som innebär förtal.

”Allvarlig brottslighet”

Vidare uppger hovrätten att målsägande har varit ”lätt att identifiera” och att det har varit  fråga om påståenden om förhållandevis allvarlig brottslighet. 

Inläggen har också fått stor spridning och därför anser hovrätten att Lamotte ska dömas för grovt förtal.

– Hovrätten har bedömt att brotten har ett straffvärde som motsvarar ett kortare fängelsestraff, men att påföljden ska stanna vid villkorlig dom och dagsböter, framhåller domstolen.

“Är offentlig person”

Lamotte har själv hävdat att Facebookinläggen bör betraktas som journalistik.

På sin facebooksida har Lamotte förklarat varför han tror Åberg har stämt honom.

– Han har stämt mig för förtal efter att jag berättat sanningen om hans statligt stödda verksamhet och om hur han behandlat människor och djur.

Lamottes advokat Lasse Salkola har utryckt att Tomas Åberg är “att betrakta som offentlig person och debattör”.

Advokaten menar att Åberg mer eller mindre är synonym med föreningen Näthatsgranskaren som fått statligt stöd på två miljoner kronor.

– För att människor ska kunna navigera i offentliga debatten ska man kunna känna till opinionsbildares bevekelsegrunder. De har också rätt att veta vart deras skattepengar går, sa Salkola till GP i samband med domen i Göteborgs Tingsrätt.

Foto: TI Law Firm

Text: Redaktionen


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


24 juli 2026

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt. 

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik 

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen