Joakim Lamotte tvingas betala jättebelopp

2023 09 25

Journalisten och debattören Joakim Lamotte döms för sju fall av grovt förtal.

Det fastslår Hovrätten för Västra Sverige i dag, måndag.

Göteborgs Tingsrätt har tidigare dömt Lamotte för grovt förtal.

Detta efter att Tomas Åberg från föreningen Näthatsgranskaren anklagat honom baserat på ett antal facebookinlägg.

Bland annat har Lamotte beskrivit Åberg som djurplågare, bedragare och mytoman.

Hovrätten gör en ny bedömning

Tingsrätten dömde journalisten till  120 dagsböter samt att betala 20 000 kronor i skadestånd till målsäganden.

Domen överklagades dock till hovrätten, som nu gör en delvis annan bedömning.

Hovrätten höjer skadeståndet från 20 000 kronor till 40 000 kronor.

– Mannen ska också betala större delen av målsägandens rättegångskostnader i tingsrätten och i hovrätten, framhåller Hovrätten för Västra Sverige i ett pressmeddelande.

De totala kostnaderna uppgår till 295 000 kronor.

Det rapporterar sajten Dagens Juridik.

”Ungefär 450 000 kronor”

Joakim Lamotte uppger själv att den totala kostnaden för honom blir över 400 000 kronor.

– Totalt kommer detta kosta mig ungefär 450 000 kronor med böter, skadestånd, rättegångskostnader och egna kostnader för juridisk rådgivning, framhåller han på sin Facebooksida.

Sju av åtta publiceringar

Hovrätten bedömer att sju av åtta publiceringar har innehållit uppgifter som är förtal. 

– Det har varit fråga om påståenden om att målsäganden begått brott eller haft ett klandervärt beteende och uppgifterna har varit ägnade att utsätta målsäganden för andras missaktning.

– Även benämningen ”fullblodsmytoman” har bedömts utgöra förtal, utifrån det sammanhang som benämningen förekommit i, står det i pressmeddelandet.

I en av publiceringarna har dock hovrätten bedömt att det inte finns uppgifter som innebär förtal.

”Allvarlig brottslighet”

Vidare uppger hovrätten att målsägande har varit ”lätt att identifiera” och att det har varit  fråga om påståenden om förhållandevis allvarlig brottslighet. 

Inläggen har också fått stor spridning och därför anser hovrätten att Lamotte ska dömas för grovt förtal.

– Hovrätten har bedömt att brotten har ett straffvärde som motsvarar ett kortare fängelsestraff, men att påföljden ska stanna vid villkorlig dom och dagsböter, framhåller domstolen.

“Är offentlig person”

Lamotte har själv hävdat att Facebookinläggen bör betraktas som journalistik.

På sin facebooksida har Lamotte förklarat varför han tror Åberg har stämt honom.

– Han har stämt mig för förtal efter att jag berättat sanningen om hans statligt stödda verksamhet och om hur han behandlat människor och djur.

Lamottes advokat Lasse Salkola har utryckt att Tomas Åberg är “att betrakta som offentlig person och debattör”.

Advokaten menar att Åberg mer eller mindre är synonym med föreningen Näthatsgranskaren som fått statligt stöd på två miljoner kronor.

– För att människor ska kunna navigera i offentliga debatten ska man kunna känna till opinionsbildares bevekelsegrunder. De har också rätt att veta vart deras skattepengar går, sa Salkola till GP i samband med domen i Göteborgs Tingsrätt.

Foto: TI Law Firm

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


Mitt i prick – svart rök lägger sig över Moskva

2026 07 20

Över 400 ukrainska drönare har satt sikte på Rysslands huvudstad..

Kriget kommer allt närmare den ryska befolkningen. 

Under natten till måndagen har hundratals drönare skickats in över Moskvaregionen, uppger Kyiv Independent.

Minst en av dem ska ha fått en fullträff.

– Foton och videor som publicerats på sociala medier uppges visa tjock svart rök som stiger över staden Podolsk, som ligger cirka 40 kilometer söder om Kreml, efter en attack mot en oljedepå, skriver den ukrainska tidningen.

Även ett bostadshus i Domodedovo i södra Moskva ska ha träffats av drönare, precis som lagerlokaler i samhället Belye Stolby.

Rysk media: största på flera år

Sergej Sobjanin, borgmästare i Moskva, uppger att Ryssland skjutit ned 85 av de 400 drönare som närmat sig huvudstaden. 

Enligt den ryska statskontrollerade mediebyrån Tass handlar det om en av de största attackerna hittills.

– Försöket med drönarattacken mot Moskva var ett av de största på flera år, hävdar Tass.

Ukrainas militär har inte kommenterat uppgifterna om attacken.  

Attackerats flera nätter

Den exakta omfattningen av skadorna från nattens anfall är inte klarlagd. 

Nattens dramatik utspelar sig enbart två dagar efter en storskalig attack mot just Moskva. Över 370 drönare ska då ha tagit sig in över den ryska huvudstaden. Då spreds bilder och filmer på en stor brand i ett lager för den ryska nätbutiken Wildberries, söder om Noginsk i Moskvaregionen.

– Ukraina har intensifierat sin långsiktiga attackkampanj mot militära, industriella och energimål i Ryssland de senaste månaderna, med drönare som upprepade gånger når Moskva och andra regioner hundratals kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Kyiv Independent.

Ukraina: legitima mål

Att Ukraina attackerar oljeraffinaderier beror på att de betraktas som legitima militära mål, eftersom anläggningarna förser den ryska krigsmaskinen med bränsle. 

Tidigare under sommaren uppgavs att det stora raffinaderiet i Moskva kommer att hållas stängt resten av året till följd av omfattande skador efter att ha attackerats, enligt Reuters.

Foto: X

Text: Redaktionen