Jimmie Åkesson vill sparka näringslivets mäktigaste kvinna

2023 10 13

Utmärkelsen fastställdes av ekonomitidningen Dagens industri och självaste närings- och energiministern Ebba Busch (KD), som själv återfanns på plats 21 på samma lista, var den som delade ut priset.

“Insatserna för hanteringen av både el- och klimatkrisen” löd motiveringen.

Nu, ett halvår senare, kräver Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson (SD att samma kvinna avsätts.

Det rapporterar just Dagens industri.

Vattenfalls vd

Kvinnan det handlar om är Anna Borg, vd och koncernchef för energijätten Vattenfall.

Enligt Jimmie Åkesson utgör nuvarande ledning en av flera bromsklossar i vallöftet om mer och ny kärnkraft.

– Vi tycker det, att man ska byta ut vd:n i Vattenfall, säger han till Di.

Vill se hårdare styrning

SD-ledaren betonar att han anser att det brinner i knutarna.

Han menar att Sverige är på väg att halka efter i kärnkraftsutvecklingen.

Först i januari beräknas den utredning som Vattenfall just nu bedriver om små modulära reaktorer vid Ringhals stå färdig.

Hårdare styrning är en väg att gå för att skynda på processen, enligt Åkesson.

– För mig är det åtminstone uppenbart att Vattenfall inte har samma syn på behovet av kärnkraft som vi politiskt har och som vi har fått ett politiskt mandat för, säger han.

"Sätt spaden i backen"

Redan efter partiledardebatten i söndags satte Jimmie Åkesson press på just Vattenfall i frågan om kärnkraft.

– De system vi har idag klarar just nu inte mer vindkraft eller mer väderberoende el, utan vi behöver bygga ny kärnkraft. Vi behöver se till så att vi får spaden i backen så snart som möjligt, sade Åkesson till Expressen tidigare i veckan.

Läget frustrerat

Regeringen har medgett att arbetet med nya reaktorer i Ringhals går i långsamt tempo.

Jimmie Åkesson är tydlig med att han frustreras av den tröga processen.

– Vi har ju ett energibolag som är statligt och som jag menar borde ta ett större ansvar för att få ny kärnkraft på plats, säger SD-ledaren i samma intervju och vädjar till regeringen att trycka på i förhandlingarna och styra Vattenfall i den riktningen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen