Jimmie Åkesson vill sparka näringslivets mäktigaste kvinna

2023 10 13

Utmärkelsen fastställdes av ekonomitidningen Dagens industri och självaste närings- och energiministern Ebba Busch (KD), som själv återfanns på plats 21 på samma lista, var den som delade ut priset.

“Insatserna för hanteringen av både el- och klimatkrisen” löd motiveringen.

Nu, ett halvår senare, kräver Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson (SD att samma kvinna avsätts.

Det rapporterar just Dagens industri.

Vattenfalls vd

Kvinnan det handlar om är Anna Borg, vd och koncernchef för energijätten Vattenfall.

Enligt Jimmie Åkesson utgör nuvarande ledning en av flera bromsklossar i vallöftet om mer och ny kärnkraft.

– Vi tycker det, att man ska byta ut vd:n i Vattenfall, säger han till Di.

Vill se hårdare styrning

SD-ledaren betonar att han anser att det brinner i knutarna.

Han menar att Sverige är på väg att halka efter i kärnkraftsutvecklingen.

Först i januari beräknas den utredning som Vattenfall just nu bedriver om små modulära reaktorer vid Ringhals stå färdig.

Hårdare styrning är en väg att gå för att skynda på processen, enligt Åkesson.

– För mig är det åtminstone uppenbart att Vattenfall inte har samma syn på behovet av kärnkraft som vi politiskt har och som vi har fått ett politiskt mandat för, säger han.

"Sätt spaden i backen"

Redan efter partiledardebatten i söndags satte Jimmie Åkesson press på just Vattenfall i frågan om kärnkraft.

– De system vi har idag klarar just nu inte mer vindkraft eller mer väderberoende el, utan vi behöver bygga ny kärnkraft. Vi behöver se till så att vi får spaden i backen så snart som möjligt, sade Åkesson till Expressen tidigare i veckan.

Läget frustrerat

Regeringen har medgett att arbetet med nya reaktorer i Ringhals går i långsamt tempo.

Jimmie Åkesson är tydlig med att han frustreras av den tröga processen.

– Vi har ju ett energibolag som är statligt och som jag menar borde ta ett större ansvar för att få ny kärnkraft på plats, säger SD-ledaren i samma intervju och vädjar till regeringen att trycka på i förhandlingarna och styra Vattenfall i den riktningen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen