11 april 2026

Jimmie Åkesson varnar Europa: ”Vakna”

2025 09 30

Sverigedemokraterna vänder sig direkt till några av Europas största och mäktigaste länder.

År 2014 erkände Sverige som ett av de första länderna i Västeuropa Palestina som självständig stat.

Den senaste månaden har ett flertal stormakter följt efter, exempelvis Storbritannien, Frankrike och Kanada, efter att kriget i Gaza fortsätter att rasa två år efter Hamas terrorattack mot Israel.

Men utvecklingen att fler erkänner Palestina är ett stort misstag, menar Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson tillsammans med partikollegan Mattias Karlsson.

Har dessa länder funderat över vad de faktiskt erkänner? Palestina skulle under Hamas bli en stat som styrs av principer i direkt motsats till demokrati, frihet och mänskliga rättigheter, varnar SD-profilerna i en debattartikel i Expressen.

"Dags att vakna upp"

Omkring 150 av FN:s 193 länder har erkänt Palestina som självständig stat.

Men enligt Åkesson väcker de europeiska ländernas beslut att erkänna Palestina “allvarliga frågor och riskerar att göda islamisternas fortsatta krigsvilja”.

– Genom att erkänna Palestina i denna form, signalerar Europa att en stat kan uppstå, och accepteras, baserat på terrorns villkor. Det är naivt att tro att ett erkännande av en stat i detta läge kommer att leda till en fredlig tvåstatslösning, menar Åkesson och Karlsson och tillägger att det är ett “strategiskt misstag” och en “moralisk kapitulation” att erkänna Palestina.

– Det är dags att Europas ledare vaknar upp och inser att deras agerande inte kommer att skapa fred, utan snarare riskerar att ge ytterligare bränsle till en redan förödande och oerhört tragisk konflikt. 

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Trump har lagt fram fredsplan

Konflikten i Gaza eskalerade efter Hamas terrorattack mot Israel den 7 oktober 2023. Israel svarade med att gå in militärt i Gaza och enligt en rapport från FN tidigare i september har nästan 65 000 människor förlorat livet i den efterföljande israeliska invasionen.

FN har även slagit fast i en färsk rapport att Israels krig mot Gazas befolkning är ett folkmord, en bedömning som även delas av exempelvis den internationella forskargruppen IAGS samt människorättsorganisationen Amnesty.

I november 2024 utfärdade Internationella brottmålsdomstolen i Haag en arresteringsorder mot den israeliska premiärministern Benjamin Netanyahu och landets tidigare försvarsminister Yoav Gallant. De anklagas för bland annat krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten, inklusive användning av svält som metod i krig och avsiktliga attacker mot civilbefolkningen.

Israel har konsekvent förnekat alla anklagelser och har tidigare beskrivit FN:s rapport som felaktig.

Under gårdagen gick USA:s president Donald Trump fram med en ny fredsplan för Gaza. Israel har ställt sig bakom planen medan terrorklassade Hamas ännu inte har svarat.

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen