JUST NU: Jimmie Åkesson rasar över årskurs 9:s historieprov

2022 05 03

Sverigedemokraternas partiledare uttrycker han är “äcklad” över en fråga på ett prov i historia för landets nior.

Frågan på årskurs nios nationella prov i historia löd enligt följande: “En socialdemokratisk debattör skrev 2017: Sverigedemokraterna tror att vi lever på 30-talet. Vilket lands historia från 1930-talet tänker skribenten troligen på? Sätt ett kryss”.

De fyra svarsalternativen var Frankrike, Tyskland, Sovjetunionen och USA. Nu rasar Sverigedemokraterna och inte minst partiledaren Jimmie Åkesson, rapporterar Expressen.

“Äcklar mig”

– Det här äcklar mig på riktigt. Propaganda riktad till skolbarn hör hemma i diktaturer, framhäver Jimmie Åkesson på Twitter.

Kräver förklaring

Partiledaren tillägger att SD kommer att utkräva svar från Skolverket.

– Varför svenska barn påtvingas politisk indoktrinering i skolan är en fråga som kräver en omedelbar förklaring. Vi kommer att kalla Skolverkets generaldirektör till utbildningsutskottet, meddelar Jimmie Åkesson.

Insinuerar att SD är nazister

En annan sverigedemokrat tillika ledamot i utbildningsutskottet, Patrick Reslow, menar att frågan insinuerar att SD är nazister.

– Hela syftet med den här frågan är att koppla samman Sverigedemokraterna, 30-tal och Tyskland. Jag utgår från att eleverna i årskurs nio vet vad Tysklands 30-tal är för något. Det här är helt oanständigt, säger han till Expressen.

Skolverket bekräftar

Skolverkets enhetschef för nationella prov, Anders Boman, bekräftar att frågan har förkommit men säger även att den borde ha formulerats om då den kan missförstås.

Enligt honom är frågan ett påstående där politiker använder sig av historia genom retorik och att kunskapskravet handlar om att förstå historia i det aktuella fallet.

“Kan missförstås”

– Jag beklagar att det kan missförstås att Skolverket gör den här kopplingen. Men om man skulle se hela uppgiften, blir det tydligt att motsvarande påståenden görs om andra politiska partier, säger Boman till Dagens Nyheter.

Skolverkschefen vill dock inte berätta om Tyskland är rätt svar på frågan. Han säger också att det finns andra frågor av liknande karaktär där Vänsterpartiet kopplas till Sovjetunionen.

Spred sekretessbelagd fråga

Sverigedemokraterna får samtidigt kritik för att ha spridit en bild på frågan på sociala medier. Skolverkets nationella prov är nämligen sekretessbelagda i flera år efter användning.

– Det strider mot våra föreskrifter att dela eller publicera delar av ett prov, säger Boman till DN.

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen