Jimmie Åkesson (SD) pressar regeringen på tre saker

2023 04 27

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har framför allt tre frågor på agendan framöver.

Slopad reduktionsplikt.

Stoppad vindkraft.

Den mest restriktiva invandringen i hela EU inom fyra år.

Det är tre mål som Jimmie Åkesson har med SD:s inflytande i svensk politik.

– Jag är frustrerad över att det tar tid. Vi måste börja städa upp efter Stefan Löfven, Magdalena Andersson och Fredrik Reinfeldt, säger han i en lång intervju med Aftonbladet.

"Ett viktigt vapen"

Partiledaren gör även klart att SD:s inflytande kommer öka än mer när Tidöavtalet väl är genomfört.

Att man både är en del av regeringsunderlaget och kan driva oppositionspolitik samtidigt gör att Sverigedemokraterna har en unik möjlighet att sätta press på statsminister Ulf Kristersson.

En “trumf på hand” som kan få regeringen att ändra sig i flera frågor, konstaterar Jimmie Åkesson.

– Det är ett viktigt vapen. När vi inte är överens med regeringen så säger vi “då lägger vi det här förslaget i riksdagen och då kommer sossarna rösta på det och då vinner vi”.

Vindkraft "behövs inte"

I den stora intervjun uttalar sig Jimmie Åkesson bland annat om att vindkraftverk “inte behövs”.

En hållning som flera andra högt uppsatta sverigedemokrater skyltat med i närtid.

Exempelvis har Oscar Sjöstedt, partiets ekonomisk-politiska talesperson, flaggat för att Sverige inte borde ha någon vindkraft överhuvudtaget.

– För att det är så miljöskadligt. Det saboterar för djur och människor. Folk får fysiska problem för de får nattsömnen förstörd av ljudet, uttryckte han för Svenska Dagbladet för ett par veckor sedan.

Accepterar inte

Jimmie Åkesson har tidigare klargjort att SD inte kommer att gå med på en utbyggnad av vindkraften, vilket regeringen dock ställt sig positiv till.

Åtminstone inte så länge det sker på bekostnad av mindre kärnkraft.

– Vi har upplevt en förflyttning i retoriken, men i sak ska det inte bli någon skillnad. Vi utgår från att man inte gör någon omläggning, säger Tobias Andersson, SD:s ordförande i näringsutskottet, till Dagens industri.

"Regeringens linje är solkjlar"

Ulf Kristersson och resten av regeringen har dock varit mycket tydliga när det gäller alternativen för energiproduktion.

– Regeringens linje är solklar. Vi kommer att samla ett mycket brett stöd för att bygga ny kärnkraft och vi kommer att samla ett brett stöd för att bygga mer vindkraft där den passar och fungerar, sade statsministern på en pressträff kort efter Sjöstedts uttalande.

Foto: Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Tvärvänder om kritiserad skatt – höjdes 2024

2025 06 23

Regeringen har tidigare beslutat att höja avfallsskatten (deponisskatten).

– Från och med den 1 januari 2024 ska du som har ett företag som bedriver en verksamhet på en avfallsanläggning betala avfallsskatt med 725 kronor per ton avfall. Samma skatt per ton avfall kommer att gälla för företag som har en industrianläggning där avfall bildas, fastslog Skatteverket.

Nu låter det annorlunda.

Regeringen har beslutat att göra en översyn av skatten, vilket flera aktörer inom avfallshanteringsbranschen har efterfrågat.

– Det är hög tid att vi ser över deponiskatten. Det finns tecken på att skatten bidrar till att avfall hanteras sämre ur miljösynpunkt, därför får nu myndigheterna detta uppdrag, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) har också uttalat sig om det nya beslutet.

–  Det är viktigt att styrmedel som ska ge incitament till hållbar resursanvändning är effektiva och verkningsfulla. Omställningen till en cirkulär ekonomi har en stor potential att minska resursanvändningen och därmed begränsa klimat- och miljöpåverkan, säger hon.

”Samhällsekonomisk förlust”

Branschorganisationen Avfall Sverige har framhållit att avfallsskatten inte är ett effektivt styrmedel, varken miljömässigt eller ekonomiskt.

– I själva verket förefaller skatten ge en samhällsekonomisk förlust och dess utformning riskerar att hindra tillkomsten av attraktiva cirkulära lösningar för olika slags avfall, fastslog organisationen i september 2023.

Ska utreda skatten

Skatteverket och Naturvårdsverket får i uppdrag att göra en översyn av avfallsskatten och analysera skattens miljöstyrande effekt. Myndigheterna ska vid behov föreslå förändringar och lämna förslag på lagändringar.

Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2026.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: Mordförsök på Zelenskyj

2025 06 23

Den ukrainska säkerhetstjänsten SBU har stoppat två mordförsök på landets president Volodymyr Zelenskyj.

Det första mordförsöket planerades av den ryska säkerhetstjänsten FSB, rapporterar nyhetsbyrån Ukrainian National News (UNN).

Enligt UNN planerade FSB att mörda Zelenskyj när han befann sig i presidentkansliet i Kyiv. Den ryska säkerhetstjänsten ska ha rekryterat två överstar från UDO (Administration of State Guard of Ukraine) – en ukrainsk säkerhetsstyrka som är direkt underställd presidenten.  

– Komplotten gick ut på att döda Zelenskyj under hans förflyttning inom Ukrainas presidentkansli, uppger den ukrainske underrättelsechefen Vasyl Malyuk i ett samtal med journalister.

Efter incidenten har flera personer frihetsberövats, bland annat en överste i UDO.

– Det är dessa som ska skydda höga tjänstemän i vårt land. Samtidigt förberedde de ett mordförsök på vår president, säger Malyuk.

Andra mordförsöket

Det andra mordförsöket var planerat att äga rum på flygplatsen Rzeszów i Polen.

Enligt Malyuk hade en pensionerad polsk militär anlitats för uppgiften.

Den polska pensionären ska ha rekryterats av Moskva redan under sovjettiden.

Han "återaktiverades" för att eliminera Zelenskyj på flygplatsen i Rzeszów. Planen var att skjuta presidenten eller döda honom med en drönare.

Ukrainsk och polsk underrättelsetjänst satte stopp för mordförsöket.

– Vi grep honom tillsammans. Våra polska kollegor agerade professionellt; det var en gemensam operation, säger Malyuk.

Överlevt flera mordförsök

Volodymyr Zelenskyj har överlevt flera mordförsök de senaste åren.

Under krigets första veckor försökte Ryssland mörda honom flera gånger.

Två olika grupper av legosoldater fick i uppdrag att döda presidenten. Den ryskstödda Wagnergruppen och tjetjenska specialstyrkor, rapporterade The Times.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen