Jimmie Åkesson (SD) pressar regeringen på tre saker

2023 04 27

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har framför allt tre frågor på agendan framöver.

Slopad reduktionsplikt.

Stoppad vindkraft.

Den mest restriktiva invandringen i hela EU inom fyra år.

Det är tre mål som Jimmie Åkesson har med SD:s inflytande i svensk politik.

– Jag är frustrerad över att det tar tid. Vi måste börja städa upp efter Stefan Löfven, Magdalena Andersson och Fredrik Reinfeldt, säger han i en lång intervju med Aftonbladet.

"Ett viktigt vapen"

Partiledaren gör även klart att SD:s inflytande kommer öka än mer när Tidöavtalet väl är genomfört.

Att man både är en del av regeringsunderlaget och kan driva oppositionspolitik samtidigt gör att Sverigedemokraterna har en unik möjlighet att sätta press på statsminister Ulf Kristersson.

En “trumf på hand” som kan få regeringen att ändra sig i flera frågor, konstaterar Jimmie Åkesson.

– Det är ett viktigt vapen. När vi inte är överens med regeringen så säger vi “då lägger vi det här förslaget i riksdagen och då kommer sossarna rösta på det och då vinner vi”.

Vindkraft "behövs inte"

I den stora intervjun uttalar sig Jimmie Åkesson bland annat om att vindkraftverk “inte behövs”.

En hållning som flera andra högt uppsatta sverigedemokrater skyltat med i närtid.

Exempelvis har Oscar Sjöstedt, partiets ekonomisk-politiska talesperson, flaggat för att Sverige inte borde ha någon vindkraft överhuvudtaget.

– För att det är så miljöskadligt. Det saboterar för djur och människor. Folk får fysiska problem för de får nattsömnen förstörd av ljudet, uttryckte han för Svenska Dagbladet för ett par veckor sedan.

Accepterar inte

Jimmie Åkesson har tidigare klargjort att SD inte kommer att gå med på en utbyggnad av vindkraften, vilket regeringen dock ställt sig positiv till.

Åtminstone inte så länge det sker på bekostnad av mindre kärnkraft.

– Vi har upplevt en förflyttning i retoriken, men i sak ska det inte bli någon skillnad. Vi utgår från att man inte gör någon omläggning, säger Tobias Andersson, SD:s ordförande i näringsutskottet, till Dagens industri.

"Regeringens linje är solkjlar"

Ulf Kristersson och resten av regeringen har dock varit mycket tydliga när det gäller alternativen för energiproduktion.

– Regeringens linje är solklar. Vi kommer att samla ett mycket brett stöd för att bygga ny kärnkraft och vi kommer att samla ett brett stöd för att bygga mer vindkraft där den passar och fungerar, sade statsministern på en pressträff kort efter Sjöstedts uttalande.

Foto: Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Allvarlig ökning” av extrem bakterie

2025 06 29

Antalet fall av antibiotikaresistenta tarmbakterier ökar i Sverige.

Det visar Folkhälsomyndighetens rapport ”Swedres-Svarm 2024”.

I rapporten fastslår myndigheten att antalet fall av så kallade ESBL-CARBA-producerande bakterier ökade med 30 procent under 2024 jämfört med 2023 – från 310 till 414 fall.  

FHM kallar siffran för en ”allvarlig ökning”.

– Dessa bakterier kan orsaka allvarliga och svårbehandlade infektioner som särskilt drabbar känsliga patientgrupper, samt försvåra viktiga medicinska behandlingar som transplantationer, framhåller myndigheten.

I Sverige finns fortfarande väldigt få behandlingsalternativ mot bakterierna. Därför betraktas ökningen av ESBL-CARBA som extra allvarlig.

De antibiotikaresistenta bakterierna kan bland annat orsaka svårbehandlade urinvägsinfektioner, bukinfektioner, lunginflammation och sepsis.

”Goda möjligheter att bromsa spridningen”

Olov Aspevall, utredare på Folkhälsomyndigheten, tror att Sverige kan bromsa smittspridningen.   

– Svensk sjukvård är bra på att förebygga utveckling av resistens. Ett exempel är att stora spridningar av vankomycinresistenta enterokocker inte längre förekommer lika ofta som för ett tiotal år sedan. Det betyder att vi även bör ha goda möjligheter att bromsa spridningen av ESBL-CARBA, säger han.

Antibiotikaresistensen ökar långsamt

I samma rapport fastslår Folkhälsomyndigheten att antibiotikaresistensen fortsätter att öka långsamt Sverige.

– Det är viktigt att arbetet med att förebygga infektioner, förhindra smittspridning och att använda antibiotika ansvarsfullt alltid prioriteras högt. Våra kontinuerliga ansträngningar kan bromsa, men inte helt hejda, ökad antibiotikaresistens, kommenterar Olov Aspevall.

”Ett av vår tids största hälsohot”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) har beskrivit antibiotikaresistens som ett av vår tids största hälsohot.

– Om det inte lyckas så kommer även vi i Sverige, trots att vi själva är väldigt duktiga, att drabbas av resistenta bakterier. Så det krävs ett lokalt arbete men även en internationell och global approach i detta, har han sagt till Altinget.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO sker mer än 700 000 dödsfall årligen till följd av resistenta mikroorganismer, däribland bakterier. 

I EU kopplas 33 000 dödsfall varje år till antibiotikaresistens. Unionens målsättning är att minska användandet av antibiotika med 20 procent till 2030. Mellan 2019 och 2023 har dock användandet ökat med en procent.

Foto: Folkhälsomyndigheten 

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Trump slår till mot Ryssland – har gett order

2025 06 29

USA är redo att införa ”benkrossande sanktioner” mot Ryssland.

Det hävdar den republikanske senatorn Lindsey Graham.

Enligt Graham kommer senaten att rösta ja till ett nytt sanktionspaket mot Ryssland efter att ha diskuterat frågan med Donald Trump.

– I går sade presidenten för första gången till mig att det ”är dags att lägga fram lagförslaget”, säger Graham till ABC News.

Graham har tidigare framhållit att över 80 senatorer ställer sig bakom de nya sanktionerna.

Nu bedömer senatorn att även Trump kommer att ge grönt ljus.

– Ja, jag tror det. Vi ligger bra till. Men det är upp till honom att bestämma hur det ska införas, säger Graham till kanalen.

Pekar ut Kina och Indien

Lindsey Graham har beskrivit de föreslagna åtgärderna som ”benkrossande sanktioner mot Ryssland”.

Enligt senatorn innehåller lagförslaget tullar på 500 procent på alla importvaror från länder som handlar med Moskva. Länder som exempelvis köper rysk olja och gas kan drabbas av de skyhöga tullarna.

– Om du köper produkter från Ryssland och inte stödjer Ukraina, då läggs en tull på 500 procent på alla varor som exporteras till USA, säger Graham till ABC News och pekar ut två stormakter som kan drabbas av sanktionerna. 

– Indien och Kina köper 70 procent av Putins olja. De håller i gång hans krigsmaskin.

Ukraina vädjar om hjälp

Uppgifterna om amerikanska sanktioner kommer under en kritisk tid för Ukraina.

I ett inlägg på X skriver landets president Volodymyr Zelenskyj att Ryssland har avfyrat 114 robotar, 1 270 drönare och 1 100 glidbomber mot Ukraina under den senaste veckan.

Nu ber Zelenskyj världen om hjälp.

– Moskva kommer inte att sluta så länge de har kapacitet att genomföra massiva attacker. Putin bestämde sig för länge sedan för att fortsätta kriget, trots världens krav på fred. Detta krig måste få ett slut – och angriparen måste sättas under hård press, skriver presidenten.

I samma inlägg framhåller Zelenskyj att Ukraina är redo att köpa nya luftförsvarssystem från USA.

– Vi behöver kunna skydda oss mot ballistiska robotar, drönare och terror.

Foto: White House official photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen