Jimmie Åkesson går till angrepp: ”Slut på självplågeri”

2025 03 19

Jimmie Åkesson (SD) vill se ett slut på ”självplågeri” och kräver därför att delar av EU:s politik rivs upp.

Jimmie Åkesson menar att Sverige behöver stärka sin inhemska varuproduktion rejält för att stå starkare i en orolig värld – och pekar ut ett specifikt hinder för det.

I en debattartikel går Åkesson, tillsammans med Tobias Andersson (SD) och Martin Kinnunen (SD), till hårt angrepp mot i synnerhet EU:s klimatpolitik.

”Hämmas av krångliga regler”

Även om Europa behöver samarbeta av säkerhetsskäl, måste Sverige också stärkas som enskild nation, menar SD-politikerna i debattartikeln i DN.

Då krävs en ökad inhemsk produktion, menar Åkesson och hans partikamrater.

– Produktion som i dag ständigt hämmas av krångliga regler, byråkrati, klimat­åtgärder och EU-reglering. Att i det här läget behöva ta sig igenom en djungel av omständliga hinder sätter käppar i hjulen för vår tillväxt, hävdar de tre SD-profilerna i debattartikeln.

Det finns idag en stor hotbild mot Sverige, bland annat från Ryssland, understryker debattörerna. Då är det extra viktigt att varuproduktionen står sig stark.

SD-profilerna kräver därför att delar av EU:s klimatpolitik rivs upp.

– Att i ett sådant läge hålla fast vid en produktionshämmande klimatpolitik på EU-nivå rimmar illa med det säkerhetsläge vi befinner oss i. Vi måste därför riva upp delar av EU:s klimatpolitik, något som till och med EU-kommissionen börjat överväga nu när konsekvenserna av politiken blivit alltmer uppenbara, menar de tre debattörerna.

Kräver slut på ”självplågeri”

Åkesson och hans partikamrater beskriver klimatpolitiken som ”självplågeri”.

– Svenska folkets representanter i regering och riksdag behöver börja sätta Sverige i första rummet, såväl vad gäller vår tillväxt som vår säkerhet. Symbolpolitik och självplågeri, till noll nytta, måste upphöra, menar debattörerna i artikeln.

Både SD och regeringen har emellertid fått kritik för sin klimatpolitik.

Inför valet 2022 fick SD bland annat hård kritik från Naturskyddsföreningen, som granskade samtliga partiers program i frågan.

– Sverigedemokraterna håller vad de lovar – att göra så lite som möjligt för miljön, skrev Naturskyddsföreningen i sin granskning.

– I vår granskning av partiernas miljöpolitik under mandatperioden placerar sig partiet i botten av granskningen, meddelade föreningen.

Text: Redaktionen

Foto: Henrik Nyström Regeringskansliet


Skarp kritik mot app från Google – extremt populär i Sverige

2025 08 16

En mobilapp från Google får skarp kritik för att vara missvisande.

Google Maps är en av världens vanligast appar med miljardtals användare varje månad.

Även i Sverige används den flitigt av väldigt många människor.

Nu riktar den Afrikanska unionen skarp kritik mot, bland annat, den populära kartappen från Google.

– Man kan tycka att det bara är en karta, men i verkligheten är det inte det, säger Selma Malika Haddadi från Afrikanska unionen i ett uttalande, rapporterar Reuters.

– Sådana stereotyper påverkar medier, utbildning och politik.

Ger falskt intryck

Det är användningen av Mercators världskarta från 1500-talet som nu kritiseras.

Den skapades för att användas vid navigering, och visar inte kontinenternas verkliga storlek.

Områden nära syd- och nordpolen är större samtidigt som kartan förminskar Afrika och Sydamerika.

– Den nuvarande storleken på kartan över Afrika är fel. Det är världens längsta desinformationskampanj och den måste helt enkelt få ett slut, säger Moky Makura som är vd för organisationen Africa No Filter, uppger Reuters.

Påverkar afrikanernas identitet

Den oproportionerliga kartan påverkar afrikanernas identitet och stolthet, och barnen riskerar att få en felaktig bild av den kontinent där de växer upp, framhåller Fara Ndiaye som är medgrundare till organisationen Speak Up Africa.

– Vi arbetar aktivt med att främja en läroplan där Equal Earthkartan kommer att vara den huvudsakliga standarden i alla afrikanska klassrum, säger hon.

– Jag önskar också att det ska vara den som används av globala institutioner.

Används i stor utsträckning

Mercators världskarta används fortfarande i stor utsträckning.

Den förekommer bland annat i många skolor och används av många teknikföretag.

Google Maps bytte från Mercator i webbversionen 2018, även om man fortfarande kan byta tillbaka om man föredrar det.

I Google Maps mobilapp är Mercatorkartan fortfarande standard.

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen


Fler och fler investerar i samma sak – ”kan få en bra vinst”

2025 08 16

En ökande trend syns i både Sverige och Finland.

2023 var inget bra år för de svenska och finska fritidshusmarknaderna.

Pandemiåren innebar en kraftigt ökad efterfrågan på fritidshus.

Efteråt följde stigande räntor och svag konjunktur, vilket slog hårt mot bostadsmarknaden.

Under 2024 vände trenden och under 2025 har antalet fritidshusaffärer ökat kraftigt.

– Det har funnits ett uppdämt behov. Jag skulle säga att det är en återgång till en mer normal nivå efter ett riktigt dåligt 2023, säger Hans Flink på Svensk Mäklarstatistik till DN.

Finland följer samma trend

Året första sex månader innebar en ökning på 23 procent av antalet fritidshusaffärer i Sverige.

I Finland syns en liknande trend.

Där ökade motsvarande försäljning med tio procent under sommarmånaderna maj, juni och juli.

Köper för att hyra ut

Ökningen innebär att den finländska fritidshusmarknaden stigit till en högre nivå än innan pandemiåren.

En anledning till ökningen är att många köper för att hyra ut semesterboende och på så sätt tjäna pengar på sin investering.

– Man kan få en bra vinst på att hyra ut sin stuga, eftersom också intresset för att hyra stugor är sällsynt högt och förmedlare och webbsidor gör det lätt för dem som är intresserade att hyra, säger Tuomas Viljamaa som är vd för det finska Centralförbundet för fastighetsförmedling i ett uttalande, rapporterar Svenska Yle.

Trenderna går isär

Samtidigt som antalet fritidshusaffärer steg i både Sverige och Finland går prisutvecklingen åt olika håll.

I Finland syns en liten genomsnittlig prisökning under sommarens fritidshusaffärer.

I Sverige sjönk medelpriset med två procent under året fösta sex månader, jämfört med föregående år.

– Fritidshus är inget måste för människor. De som har funderat på att sälja kan ha tänkt att ”vi får nog nöja oss med det här”, samtidigt som köparna kan tycka att det är ett bra läge, säger Hans Flink till DN.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen