Jimmie Åkesson går till hårt angrepp – kräver förklaring

2024 02 09

Socialdemokraternas riksdagsledamot Jamal El-Haj har återigen hamnat i blickfånget.

S-ledamoten har tidigare uppmärksammats för hans medverkan på den Europeiska palestinska konferensen i Malmö. Tillställningens ordförande Amin Abu Rashid har pekats ut som en ledarfigur för terrorstämplade Hamas och Jamal El-Haj sågs omfamna honom på scenen.

– Jag tycker den är besvärande, jag tycker inte om den.  Jag tycker att man borde ha avstått från den här konferensen och det var också partiets uppfattning, sa Socialdemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Mikael Damberg till SVT när han ombads att kommentera kramen.

Uppgifter: Försökte påverka asylärende

Nu uppmärksammas Jamal El-Haj återigen för ett kontroversiellt agerande. År 2017 uppges riksdagsledamoten ha ringt Migrationsverket för att lämna ett vittnesmål om en egyptisk iman som sökte asyl i Sverige.

Det uppger journalisten Sofie Löwenmark i en artikel i Expressen.  

Enligt Löwenmark ska El-Haj lovordat imanen i samtalet med myndigheten och sagt att ”det skulle vara av stor betydelse för Sverige om imamen fick lov att stanna här”.

Ett kontroversiellt ställningstagande, enligt Löwenmark.

Hon uppger att den egyptiske imanen har föreläst i en extremistkopplad moské i Skåne tillsammans med två salafistpredikanter. En av dem ska senare ha pekats ut som ett hot mot Sveriges säkerhet. Imanen uppges även ha delat inlägg från terrorstämplade muslimska brödraskapet och hyllat rörelsens andliga ledare al-Qaradawi.

– al-Qaradawi legitimerade självmordsbombningar mot israelisk civilbefolkning, har beskrivit Förintelsen som ett gudomligt straff mot judar och gav sitt personliga stöd till män som slår sina ”olydiga” fruar, skriver Sofie Löwenmark.

Svarar på avslöjandet

Jamal El-Haj har kommenterat uppgifterna.

I ett mejl uppger S-ledamoten att han ”var ny i riksdagen” och att han i dag skulle ”gjort annorlunda”.

– Mitt enda syfte med samtalet var att tillföra information som jag trodde var relevant och samhällsnyttigt.

– Jag vet att personen som ansökan gällde har gjort mycket nytta för samhället under denna tid, men mitt val att ge information om honom var likväl fel, framhåller han till Expressen.

SD-ledaren går till angrepp

En annan som reagerar på artikeln är Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson.

Han väljer att gå till hårt angrepp mot Socialdemokraterna.

– Varför får El-Haj vara kvar? Har Hamas hållhakar på den socialdemokratiska ledningen? Vill Socialdemokraterna framöver vara ett parti för Sverige och svenskarna, eller ett parti för splittring och islamisering?

– Det är nämligen inte möjligt att vara båda. Man måste välja. Magdalena Anderssons behöver förklara sig innan debatten med Socialdemokraterna kan handla om något annat än dessa ständiga kopplingar till terror och antisemitism, skriver Åkesson i ett inlägg på X.

Partisekreteraren om förtroendet: "Avgörs lokalt" 

Socialdemokraterna har inte kommenterat uppgifterna om El-Hajs samtal. 

För några veckor sedan ville partisekreterare Tobias Baudin (S) inte svara på om han har förtroende för El-Haj som företrädare för Socialdemokraterna.

– Förtroendet som riksdagsledamot och om han ska nomineras i nästa val, det avgörs lokalt, av partidistriktet i Skåne. Det är klart att vad man gör och säger, och det gäller för alla, påverkar möjligheten att få nya förtroenden, sa han till SvD

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Snart kan du straffas – även om du bromsar innan fartkameran

2024 09 25

Trafikverket vill införa en ny åtgärd för att komma åt de som kör för fort.

Många ligger lite över hastighetsgränsen på svenska vägar för att sedan bromsa in när de närmar sig en fartkamera.

Det vill polisen och Trafikverket nu sätta stopp för genom en ny åtgärd.

Myndigheterna vill kunna mäta hastigheten mellan fartkamerorna, vilket innebär att man kan straffas även om man bromsar innan man passerar en fartkamera.

Det rapporterar Carup.

Så fungerar det

När bilister rör sig för fort mellan fartkamerorna så ska bilder kunna skickas till en enhet i Kiruna som utreder saken.

– Man fotograferar alla bilar vid den första kameran, så ser man vilka som kommer fram och hur fort de kör, säger Eva Lundberg, som är ansvarig för hastighetskameror på Trafikverket, till Carup.

Används i flera länder

För att det hela ska bli verklighet krävs dock mer politiskt stöd.

Än så länge krävs mer tid och planering för att införa någonting sådant.

Trafikverket understryker dock att man kan ta inspiration från flera länder som har satt det i system.

– Sträck-ATK används i flera länder – bland annat i Norge, Nederländerna och i Storbritannien. Ett regeringsuppdrag till Polisen och Trafikverket skulle påskynda utvecklingen, framhåller myndigheten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Har haft trafikvecka

Den gångna veckan har varit trafikvecka för polisen där många fartsyndare har fångats runt om i landet.

Hastigheten bedöms alltjämt vara ett av de främsta problemen i trafiken.

– Det är framförallt vägar med högre hastighetsbegränsningar – från 70km/h och uppåt – som är överrepresenterade i olycksstatistiken när det gäller dödsolyckor i trafiken, förklarar polisen.

– Även mindre hastighetsöverträdelser kan få stora konsekvenser. Enligt Trafikverkets hemsida fördubblas risken att dö vid en frontalkrock om hastigheten höjs från 70km/h till 80km/h, även vid bältesanvändning.

Extra stort fokus

Under polisens trafikveckor ligger extra stort fokus på hastighetsöverträdelser.

– Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik, framhåller polisen via sin webbsida.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar till omvärlden – ber om hjälp

2024 09 25

Två och ett halvt år efter invasionen av Ukraina söker nu Ryssland sympatier hos FN.

FN har i massiv skala motsatt sig det ryska ockupationskriget mot Ukraina.

I oktober 2022 fördömde 143 av medlemsländerna annekteringen av fyra ukrainska regioner. Enbart fem, inklusive Ryssland, gav grönt ljus.

Nu vänder sig den ryska utrikesministern Sergej Lavrov till just FN och pekar finger mot organisationen för att man inte stoppar Ukraina, rapporterar Reuters.

Han syftar på påstått övervåld från ukrainska styrkor i samband med motoffensiven mot Kursk-regionen i Ryssland förra månaden.

– Det är där de bombar hem varje dag, bombar sociala institutioner och fredliga medborgare som rör sig i sina bilar mot säkrare platser, säger han till rysk media enligt nyhetsbyrån.         

"Jag hör inga röster"           

Ryssland, som bedrivit omfattande dokumenterade krigsbrott under invasionen, hävdar vidare att ukrainska “terroristgrupper” använder västerländska vapen för att begå "urskillningslösa handlingar”.       

Och nu insinuerar Lavrov att det är dags för FN att markera.       

– Jag har inte hört några röster från FN-representanter som ansvarar för mänskliga rättigheter, naturligtvis inklusive, generalsekreteraren, säger Lavrov med hänvisning till FN-chefen Antonio Guterres.     

Det är inte första gången Ryssland vädjar till FN.

Landet gjorde likadant när man uteslöts ur rådet för mänskliga rättigheter och därefter gjorde ett desperat försök till comeback.

"Inte sett i Europa sedan 40-talet"

Sedan kriget inleddes med start av annekteringen av Krym 2014 har den ryska krigsmakten gjort sig skyldig till flera krigsbrott.

Enligt författaren och den prisbelönta historikern Anne Applebaum, har världen sannolikt inte förstått vidden av grymheterna.

– Det är krigsbrott som vi inte har sett i Europa sedan 1940-talet, sade hon till SVT förra året.

Sedan mars 2023 har Tribunalen i Haag, ICC, en arresteringsorder utfärdad mot Vladimir Putin med anledning av den olagliga tvångsförflyttningen och deportationen av barn från Ukraina som Ryssland misstänks för.

– Alla ukrainska barn som har kidnappats från sina hem eller från institutioner och förts till Ryssland har förlorat kontakten med sina föräldrar, säger Anne Applebaum.

Ryska krigsbrott

Av de krigsbrott som Ryssland misstänks för i Ukraina nämner människorättsorganisationen Amnesty bland annat följande:

- Avsiktliga attacker mot civila

- Påtvingade försvinnanden

- Utomrättsliga avrättningar

- Tortyr

- Olagligt frihetsberövande

- Tvångsförflyttning

- Övergrepp mot krigsfångar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen