Jens Stoltenberg varnar hela EU – Sverige rycker in

2025 02 27

USA:s president Donald Trump har bestämt sig.

Det blir tullar mot EU. Beskedet, som var befarat men väntat, kom på onsdagen.

– Vi kommer att avisera detta mycket snart. Det blir 25 procent totalt, på bilar och allt annat, sade Trump igår.

På torsdagsmorgonen reagerar Jens Stoltenberg, tidigare generalsekreterare för Nato och numera finansminister i Norge, på nyheten.

Han menar att EU-tullarna visar att handelskriget är på väg att starta.

– När USA:s president tillkännager en tull på 25 procent på världens största inre marknad, EU, måste vi vara beredda på att det får ganska allvarliga konsekvenser, säger Stoltenberg enligt Dagbladet.

Sverige rycker ut

Finansministern fruktar att Norge ska drabbas av så kallad trippelsmäll.

– Att vi först drabbas av tullbarriärer, sedan av motåtgärderna och att vi hamnar på utsidan av det, säger Stoltenberg.

USA:s tullar kommer att utlösa svar från EU. Men eftersom Norge inte är medlem i unionen riskerar landet att hamna i kläm mellan EU och USA – förutsatt att norrmännen inte hamnar innanför EU:s “tullmur”.

Och det kommer Sverige aktivt att arbeta för, lovar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M).

– Vi kommer att värna om att Norge får det bra i alla våra diskussioner på europeisk nivå, säger ministern till NRK.

"Viktigt för Sverige"

Huruvida Norge ska undantas eventuella skyddsåtgärder från EU är just nu inget förslag som finns på bordet i Bryssel.

– Det är viktigt för Sverige att det går bra för Norge. Vi kommer att fortsätta att upprätthålla detta i alla våra samtal på europeisk nivå. Vi vill ha en så fri och öppen handel som möjligt med Norge, säger dock Benjamin Dousa.

Ministern tillägger att han gärna sett ett norskt medlemskap i EU, men att inga sådana diskussioner förs för tillfället.

– Sverige bryr sig om Norge, det kan jag vara ganska tydlig med. Men nu är huvudfokus USA.

Utrikeshandelsminister Benjamin Dousa lovar tala för Norge. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Är skeptiska

Exakt hur EU kommer att svara på USA:s tullar står fortfarande inte klart.

– Svaret från EU förbereds just nu, så vi får se exakt var EU landar. Men från svensk sida har vi länge varit skeptiska till skyddsåtgärder som verktyg, säger Benjamin Dousa till NRK.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen