Jens Stoltenberg varnar hela EU – Sverige rycker in

2025 02 27

USA:s president Donald Trump har bestämt sig.

Det blir tullar mot EU. Beskedet, som var befarat men väntat, kom på onsdagen.

– Vi kommer att avisera detta mycket snart. Det blir 25 procent totalt, på bilar och allt annat, sade Trump igår.

På torsdagsmorgonen reagerar Jens Stoltenberg, tidigare generalsekreterare för Nato och numera finansminister i Norge, på nyheten.

Han menar att EU-tullarna visar att handelskriget är på väg att starta.

– När USA:s president tillkännager en tull på 25 procent på världens största inre marknad, EU, måste vi vara beredda på att det får ganska allvarliga konsekvenser, säger Stoltenberg enligt Dagbladet.

Sverige rycker ut

Finansministern fruktar att Norge ska drabbas av så kallad trippelsmäll.

– Att vi först drabbas av tullbarriärer, sedan av motåtgärderna och att vi hamnar på utsidan av det, säger Stoltenberg.

USA:s tullar kommer att utlösa svar från EU. Men eftersom Norge inte är medlem i unionen riskerar landet att hamna i kläm mellan EU och USA – förutsatt att norrmännen inte hamnar innanför EU:s “tullmur”.

Och det kommer Sverige aktivt att arbeta för, lovar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M).

– Vi kommer att värna om att Norge får det bra i alla våra diskussioner på europeisk nivå, säger ministern till NRK.

"Viktigt för Sverige"

Huruvida Norge ska undantas eventuella skyddsåtgärder från EU är just nu inget förslag som finns på bordet i Bryssel.

– Det är viktigt för Sverige att det går bra för Norge. Vi kommer att fortsätta att upprätthålla detta i alla våra samtal på europeisk nivå. Vi vill ha en så fri och öppen handel som möjligt med Norge, säger dock Benjamin Dousa.

Ministern tillägger att han gärna sett ett norskt medlemskap i EU, men att inga sådana diskussioner förs för tillfället.

– Sverige bryr sig om Norge, det kan jag vara ganska tydlig med. Men nu är huvudfokus USA.

Utrikeshandelsminister Benjamin Dousa lovar tala för Norge. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Är skeptiska

Exakt hur EU kommer att svara på USA:s tullar står fortfarande inte klart.

–  Svaret från EU förbereds just nu, så vi får se exakt var EU landar. Men från svensk sida har vi länge varit skeptiska till skyddsåtgärder som verktyg, säger Benjamin Dousa till NRK.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen


27 november 2025

JUST NU: Tjetjenien under attack

2025 11 27

Tjetjeniens huvudstad har attackerats.

En militärbas i Grozny, Tjetjeniens huvudstad, har träffats av en drönare.

Detta enligt lokala källor som publicerat videoklipp online, rapporterar ukrainska Pravda.

Drönarattack mot militärbas

Ögonvittnen har publicerat bilder och videor på sociala medier som visar rök stiga från en av byggnaderna på basområdet.

De oberoende nyhetsmedierna Kavkaz.Realii och Astra bekräftar platsen och att byggnaden verkligen skadats.

– Basen huserar det 141:a motoriserade regementet Sever (North), som är en del av det ryska nationalgardet, rapporterar kanalerna.

Varken tjetjenska myndigheter eller Rysslands försvarsministerium har bekräftat drönarattacken.

Länk till videon finns längst ner i texten.

LÄS MER: USA varnar för ryskt ”knockoutslag”

Stora störningar i regionen

– Som följd av attacken har flygplatser i Tjetjenien, Dagestan, Nordossetien och Ingushetien tillfälligt stängt, uppger tidningen.

Grozny är huvudstaden i Rysslands delvis muslimska republik Tjetjenien, som styrs av Vladimir Putins allierade, den auktoritäre ledaren Ramzan Kadyrov.

Staden rymmer flera baser för de pro-Kremlska tjetjenska styrkorna, ofta kallade kadyroviterna.

Kadyroviterna har deltagit på Rysslands sida sedan starten av den fullskaliga invasionen av Ukraina.

Samtidigt har tjetjenska frivilliga som motsätter sig Ryssland anslutit sig till striderna på Ukrainas sida och bildat flera enheter, bland annat Dzhokhar Dudayev-bataljonen.

Komplex relation

Tjetjenien är en federal republik inom Ryska federationen med viss självstyrelse, men regionen har historiskt haft en spänd relation med Moskva.

Under 1990-talet utkämpades två blodiga krig mellan tjetjenska separatister och ryska styrkor, vilket ledde till omfattande förstörelse och tusentals dödsoffer.

Sedan början av 2000-talet har Kreml stärkt sin kontroll över regionen genom stöd till lokala ledare och genom att integrera säkerhets- och försvarsstrukturer med rysk centralmakt.

Idag är Tjetjenien formellt en del av Ryssland, men stabiliteten är beroende av Moskvas fortsatta politiska och ekonomiska inflytande.

Klicka här för att se videon på attacken.

LÄS MER: Attack mot Ryssland – flygplats stängs

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen


27 nov 2025

JUST NU: Ryska fartyg tvingas tillbaka – ”har gömt sig”

2025 11 27

Rysslands Svartahavsflotta attackerades i veckan av ukrainska drönare.

Nu drar sig flera militärfartyg undan och söker skydd i hamnar på ockuperade Krym.

– Ryssland gömmer krigsfartyg i ockuperade Sevastopol efter ukrainska attacker, rapporterar RBC-Ukraine, med hänvisning till kanalen Crimean Wind.

Flyttas mellan olika platser

De fartyg som Ryssland har kvar i området organiseras nu om och flyttas mellan hamnar.

– På så sätt hoppas man skydda dem från ukrainska attacker, uppger tidningen.

Enligt de ukrainska medierna är det två stora landstigningsfartyg som Ryssland nu försöker gömma.

– Ockupanterna, som fruktar ukrainska attacker, har flyttat skepp i Sevastopols vikar under natten. Endast två stora landstigningsfartyg av Projekt 1171 finns kvar i Rysslands Svartahavsflotta, rapporterar tidningen.

– Orsk som är byggd 1968 och Nikolay Filchenkov som bygdes 1975. Den ena finns kvar i Sevastopol, medan den andra har gömts i Novorossijsk.

Tidigare attacker

Det var i tisdags som Ukraina attackerade en oljeterminal och ett stort landstigningsfartyg på Krym.

Fartyget fick allvarliga skador men sjönk inte.

– Satellitbilder dök senare upp online och visade ögonblicket då det skadade fartyget bogserades till en reparationsanläggning, uppger tidningen.

För två veckor sedan slog den ukrainska militären till mot en rysk flottbas i regionen Krasnodar, vilket ledde till att hamnen i Novorossijsk tvingades stoppa oljeexporten.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva – “har inte hänt sen 1990-talet“

Storbritannien och Ukraina i nytt avtal

Idag kom också rapporter om att Storbritannien går in med ett nytt stöd till Ukrainas militär.

Luftvärnsdrönaren Octopus kommer massproduceras av brittiska militärindustriella anläggningar och skickas till Ukraina.

Planen är att producera flera tusen drönare per månad, där alla ska skickas som stöd till det ukrainska luftförsvaret.

– Detta är historiskt och nästa viktiga steg som kommer att möjliggöra produktionen av ukrainska drönare i Storbritannien, vilka har bevisat sin effektivitet i kampen mot ryska Shaheddrönare, deklarerar den brittiske försvarsministern Denys Shmyhal, rapporterar Kyiv Post.

LÄS OCKSÅ: Lukasjenko dundrar – ”Kan försvinna på ett ögonblick”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen