05 maj 06

Jens Stoltenberg varnar hela EU – Sverige rycker in

2025 02 27

USA:s president Donald Trump har bestämt sig.

Det blir tullar mot EU. Beskedet, som var befarat men väntat, kom på onsdagen.

– Vi kommer att avisera detta mycket snart. Det blir 25 procent totalt, på bilar och allt annat, sade Trump igår.

På torsdagsmorgonen reagerar Jens Stoltenberg, tidigare generalsekreterare för Nato och numera finansminister i Norge, på nyheten.

Han menar att EU-tullarna visar att handelskriget är på väg att starta.

– När USA:s president tillkännager en tull på 25 procent på världens största inre marknad, EU, måste vi vara beredda på att det får ganska allvarliga konsekvenser, säger Stoltenberg enligt Dagbladet.

Sverige rycker ut

Finansministern fruktar att Norge ska drabbas av så kallad trippelsmäll.

– Att vi först drabbas av tullbarriärer, sedan av motåtgärderna och att vi hamnar på utsidan av det, säger Stoltenberg.

USA:s tullar kommer att utlösa svar från EU. Men eftersom Norge inte är medlem i unionen riskerar landet att hamna i kläm mellan EU och USA – förutsatt att norrmännen inte hamnar innanför EU:s “tullmur”.

Och det kommer Sverige aktivt att arbeta för, lovar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M).

– Vi kommer att värna om att Norge får det bra i alla våra diskussioner på europeisk nivå, säger ministern till NRK.

"Viktigt för Sverige"

Huruvida Norge ska undantas eventuella skyddsåtgärder från EU är just nu inget förslag som finns på bordet i Bryssel.

– Det är viktigt för Sverige att det går bra för Norge. Vi kommer att fortsätta att upprätthålla detta i alla våra samtal på europeisk nivå. Vi vill ha en så fri och öppen handel som möjligt med Norge, säger dock Benjamin Dousa.

Ministern tillägger att han gärna sett ett norskt medlemskap i EU, men att inga sådana diskussioner förs för tillfället.

– Sverige bryr sig om Norge, det kan jag vara ganska tydlig med. Men nu är huvudfokus USA.

Utrikeshandelsminister Benjamin Dousa lovar tala för Norge. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Är skeptiska

Exakt hur EU kommer att svara på USA:s tullar står fortfarande inte klart.

–  Svaret från EU förbereds just nu, så vi får se exakt var EU landar. Men från svensk sida har vi länge varit skeptiska till skyddsåtgärder som verktyg, säger Benjamin Dousa till NRK.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen


2 augusti 2026

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 03

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han. 

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus. 

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare. 

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen. 

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


2 augusti 2026

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen