Jens Stoltenberg varnar Europa

2024 02 14

Donald Trumps presidentkampanj har sagt att  de Natoländer som inte lägger två procent av sin budget inte kan förvänta sig hjälp från USA.

Detta om den republikanske presidentkandidaten Donald Trump väljs till USA:s president senare i år.

Nu går Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg ut med en allvarlig varning.

I en kommentar till Reuters varnar Stoltenberg för att EU inte klarar sig utan USA. 

– Europeiska unionen kan inte försvara Europa. Åttio procent av Natos försvarsutgifter kommer från Nato-allierade utanför EU, säger Stoltenberg till nyhetsbyrån.

”Uppenbart”

Stoltenberg understryker att det är tydligt att Europas säkerhet inte bara beror på Europa, utan även på andra Nato-medlemmar som USA och Kanada. 

– Om du bara tittar på kartan är det uppenbart att alla dessa länder, icke EU-allierade, är avgörande för skyddet av Europa, säger Nato-chefen. 

Han tillägger att alla försök att koppla bort Europa från Nordamerika kommer att splittra Europa.

Många europeiska nationer ser USA som deras primära säkerhetsgarant, betonar Stoltenberg. 

Trumps uttalanden

Trump väckte skarp kritik från västerländska ledare efter att ha sagt att de inte kan räkna med att USA kommer att försvara de som misslyckades med att betala tillräckligt för sina medlemskap i Nato.

Många europeiska politiker sa att Trumps kommentarer var en väckarklocka och borde fungera som en sporre för Europa att göra mer för att kunna försvara sig.

Miljardbelopp

Stoltenberg säger i sitt uttalande att europeiska Nato-medlemmar måste göra mer för att bygga upp sin försvarskapacitet.

Han framhåller att detta bör ske inom en transatlantisk ram.

Tidigare under onsdagen sa han även att europeiska allierade ska investera 380 miljarder dollar i försvar i år, vilket tar deras utgifter till uppskattningsvis 2 % av den totala BNP 2024, jämfört med 1,85 % 2023.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


2januari2026

Ryssland drar i handbromsen – ”erkänner misslyckande”

2026 01 02

Ryssland tvingas att backa från sina planer.

Efter den ryska invasionen av Ukraina 2022, med tunga sanktioner från omvärlden som följd, har den ryska ekonomin stagnerat på punkt efter punkt.

Detsamma gäller den ryska förmågan att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner och investeringar som behövs för en fungerande tillvaro för befolkningen.

Inför 2026 tvingas nu myndigheterna att återigen dra i handbromsen för viktiga investeringar.

– Ryska järnvägar minskar investeringarna för tredje året i rad. Investeringsprogrammet för 2026 har minskats med nästan en femtedel, vilket signalerar att den ryska ledningen erkänner ett misslyckande, uppger Ukrainas underrättelsetjänst, i ett uttalande.

Påskyndar försämring

Uteblivna investeringar i den ryska järnvägen riskerar att slå hårt mot landet på sikt, då ett fungerande transportsystem är avgörande för den ryska ekonomin.

– Mot bakgrund av den kroniska stagnationen i transportsystemet påskyndas försämringen av en sådan minskning. Istället för utveckling och modernisering går de flesta resurser till primitivt underhåll av utslitna medel, uppger underrättelsetjänsten.

Järnvägarna till Östersjön

Ett arbete som nu väntas stanna av är de planerade ryska projekten för att öka transportkapaciteten till sina hamnar i Östersjön.

– Baserat på nuvarande finansieringsnivåer har genomförandet 2026 i praktiken kollapsat. Det lämnar strategiska rutter begränsade och berövar ekonomin på exportmöjligheter, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: Nyårssmäll i Ryssland – video på explosioner sprids

Systemkris i infrastrukturen

De återkommande minskningarna inom den ryska järnvägen är en del av ett större problem i landet.

– Det pekar på en systemkris inom transportinfrastrukturen. Som en följd levereras inte nyckelprojekt, entreprenörer står utan arbete och järnvägsnätet fortsätter att försämras, rapporterar tidningen.

– Detta är inte bara ett problem för järnvägen. Det speglar den övergripande försämringen av Rysslands ekonomi, som inte ens kan upprätthålla grundläggande investeringsprogram, framhåller rapporten från den ukrainska underrättelsetjänsten.

LÄS MER: Ryskt sammanbrott – sämsta sedan 70-talet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Sverige och EU har ”förlorat hela internet”

2026 01 02

Sverige och övriga Europa har "förlorat hela internet”.

Det larmet kommer nu från den belgiska cybersäkerhetschefen Miguel De Bruckyer på fredagen.

Experten syftar på hur beroende EU, däribland Sverige, har blivit av amerikanska molntjänster och annan digital infrastruktur. 

– Om jag skulle vilja att min information stannade inom EU så är det bara att fortsätta drömma. Det är ett mål som helt enkelt inte är realistiskt, säger Miguel De Bryckyer till Financial Times.

Varningen: kan stänga ned Sverige

Det är inte första gången experter eller myndigheter varnar för att EU är för beroende av USA när det gäller tekniken, i synnerhet internet.

– Om vi som land skulle få en hård sanktion från USA, då står vi i bästa fall på fötterna i 30 dagar, sade exempelvis Gabor Sebastiani från Arbetsförmedlingen, ansvarig för digital riskhantering på myndigheten, till DN i somras.

I synnerhet är Sverige särskilt beroende av Microsoft. Hela offentliga sektorn använder sig mer eller mindre av dess tjänster, exempelvis Teams och Officepaketet.

Gabor Sebastiani menar att techjättarna är “ett vapen” för USA. 

LÄS OCKSÅ: Swedbank pekar ut tre grupper – ”Kommer få det sämre”

Kan släcka Danmark "på en timme"

Även Danmark har flaggat för liknande scenarier.

I Sveriges grannland bedöms en omfattande amerikansk cyberattack som realistisk, enligt Jacob Herbst, chef för Cyber Security Control.

Enligt den danska regeringsrådgivaren skulle USA kunna stänga ned Danmark, som är enormt beroende av molntjänster från exempelvis Microsoft och Apple,  inom loppet av en timme.

– Om amerikanerna på måndag morgon klockan åtta bestämmer sig för att stänga ner de amerikanska molntjänsterna, då har Danmark stannat av klockan nio, sade Jacob Herbst till TV2 förra året.

LÄS OCKSÅ: Amerikansk bransch trotsar Trump – ”Nödvändigt”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen