Jens Stoltenberg varnar Europa

2024 02 14

Donald Trumps presidentkampanj har sagt att  de Natoländer som inte lägger två procent av sin budget inte kan förvänta sig hjälp från USA.

Detta om den republikanske presidentkandidaten Donald Trump väljs till USA:s president senare i år.

Nu går Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg ut med en allvarlig varning.

I en kommentar till Reuters varnar Stoltenberg för att EU inte klarar sig utan USA. 

– Europeiska unionen kan inte försvara Europa. Åttio procent av Natos försvarsutgifter kommer från Nato-allierade utanför EU, säger Stoltenberg till nyhetsbyrån.

”Uppenbart”

Stoltenberg understryker att det är tydligt att Europas säkerhet inte bara beror på Europa, utan även på andra Nato-medlemmar som USA och Kanada. 

– Om du bara tittar på kartan är det uppenbart att alla dessa länder, icke EU-allierade, är avgörande för skyddet av Europa, säger Nato-chefen. 

Han tillägger att alla försök att koppla bort Europa från Nordamerika kommer att splittra Europa.

Många europeiska nationer ser USA som deras primära säkerhetsgarant, betonar Stoltenberg. 

Trumps uttalanden

Trump väckte skarp kritik från västerländska ledare efter att ha sagt att de inte kan räkna med att USA kommer att försvara de som misslyckades med att betala tillräckligt för sina medlemskap i Nato.

Många europeiska politiker sa att Trumps kommentarer var en väckarklocka och borde fungera som en sporre för Europa att göra mer för att kunna försvara sig.

Miljardbelopp

Stoltenberg säger i sitt uttalande att europeiska Nato-medlemmar måste göra mer för att bygga upp sin försvarskapacitet.

Han framhåller att detta bör ske inom en transatlantisk ram.

Tidigare under onsdagen sa han även att europeiska allierade ska investera 380 miljarder dollar i försvar i år, vilket tar deras utgifter till uppskattningsvis 2 % av den totala BNP 2024, jämfört med 1,85 % 2023.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


23 juli 2026

30 grader varmt – svensk värmebölja på ingång

2026 07 23

Det har varit en blöt vecka på många håll i Sverige.

Skyfallen har avlöst varandra och i stora delar av landet har det fallit kraftiga mängder regn, ofta på kort tid.

Och du bör vara beredd på att ha stövlar och regnrock nära till hands även kommande dagar.

På lördag fortsätter regn att dra in västerifrån över norra Sverige och regnet breder nu också ut sig över södra Sverige. Möjligen att Östersjölandskapen får mest uppehåll, framhåller SMHI i dagens prognos.

– Även under söndagsdygnet väntas regn av och till i stort sett hela landet, då också allmänt lite blåsigt med friska vindbyar.  

"Riktig högsommarvärme" på gång

Men håll ut. 

Mycket tyder nämligen på att vädret vänder under nästa vecka. En ny värmebölja ser ut att vara på ingång från och med torsdagen.

Då pratar vi om riktig högsommarvärme. På flera håll finns möjlighet till 25–30 grader, framförallt i södra Sverige, säger Lasse Rydqvist, meteorolog på Klart, till Aftonbladet.

Andra läser: Uppgifter: Putin har ändrat sig

Augusti kan bli lovande

Värmen tar sig dock inte upp till norra halvan av landet. Men även på den fronten kommer lovande besked, för den som önskar sol och höga temperaturer.

– Augusti ser, precis som juli, ut att bjuda på värme i omgångar. Det kan bli en varm inledning på månaden och under vecka 33 ökar chanserna för varmare väder även i norra Sverige, säger Lasse Rydqvist.

SMHI är hittills något mer försiktig i sin prognos för slutet på nästa vecka. Väderinstitutet gör dock en liknande bedömning – värme är på väg.

Prognosen för nästa vecka är fortfarande ganska osäker men det ser ut att bli ostadigt under början av veckan. Fram emot nästa helg kan det dra in lite varmare luft igen, uppger SMHI.

Andra läser: Hemligt möte mellan Ryssland och Tyskland

Foto: J. Ferlič resp MasterTux

Text: Redaktionen


23 juli 2023

Nytt bidrag införs i höst – tusentals kronor för husägare

2026 07 23

Under torsdagen har Tidöpartierna presenterat flera nyheter för hushåll och konsumenter.

En av dem gäller en utredning av den kritiserade elnätsavgiften, där det bland annat ska tittas på om ett pristak kan införas under vissa tidsperioder.

På samma pressträff meddelade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) att ett bidrag som gått lite mer under radarn nu kommer att införas från 1 september.

Det gäller den nya varianten av bidraget för energieffektivisering i småhus, som nu ska rikta sig till fler och bli mer flexibelt.

Satsningen kallas för “Villaeffekten” och ämnar att hjälpa hushåll stå emot framtida energiprisökningar.

Villaeffekten hjälper svenska villaägare att sänka sina energikostnader och att stärka sin motståndskraft. Den senaste tidens oroligheter i vår omvärld visar hur viktigt det är att minska vår sårbarhet och vårt beroende av andra länder, särskilt på energiområdet, säger Ebba Busch. 

Täcker 30 procent

Enligt regeringen kommer husägare kunna söka bidrag för att täcka 30 procent av materialkostnaderna när man genomför energi- och effektiviseringsåtgärder. Som mest kan man få 60 000 kronor i bidrag per småhus.

– De senaste åren har varit prövande för många hushåll ekonomiskt. Med det här förslaget blir det enklare att ansöka om bidraget för energieffektivisering samtidigt som vi ser till att det kan komma fler till del. Att få ner energikostnaderna kommer underlätta för många familjer som har svårt att få ekonomin att gå ihop, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Andra läser: Uppgifter: Putin har ändrat sig

Ny variant

Det har tidigare funnits en äldre variant av bidraget. Enligt regeringen riktar sig dock “Villaeffekten” till fler småhusägare jämfört med det förra. 

– Småhusägare får också större flexibilitet att välja vilka åtgärder bidraget ska användas till, och i vilken ordning åtgärderna ska göras, framhåller Tidöpartierna i ett uttalande.

Småhus med fjärrvärme kan inte använda bidraget för att täcka åtgärdskostnader. Det ska dock gå att ansöka om bidrag för att ansluta ett hus till fjärrvärmenätet.

Läs också:

Strängt förbud ska införas i Sverige – största i hela världen

Hushållen kan slippa höjd avgift

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen