Jens Stoltenberg till Vita huset

2025 04 21

Natos tidigare generalsekreterare Jens Stoltenberg ska träffa USA:s president Donald Trump.

Stoltenberg, som numera är Norges finansminister, besöker Vita huset för ett möte på onsdag.

Under torsdagen kommer ytterligare ett möte att anordnas, då deltar även Norges statsminister Jonas Gahr Støre.

– Jag ser fram emot att träffa president Donald Trump i Washington DC på torsdag, säger Støre i ett uttalande.

Statsministern betonar att USA är Norges "viktigaste allierade" och framhåller den starka relationen mellan länderna. 

– I en turbulent och krävande säkerhetspolitisk tid är den nära kontakten mellan våra två länder mycket viktig.

Flera samtalspunkter

Enligt det norska regeringskansliet kommer mötet handla om säkerhetsläget, Nato och kriget i Ukraina.

Handel och näringsliv står också på agendan.

Bra relation

Jens Stoltenberg kommer att anlända till Washington i förväg för ett enskilt möte med Donald Trump, enligt uppgifter till NRK.

Trump och Stoltenbergs hade en bra relation under norrmannens tid som Natos generalsekreterare.

När Stoltenberg besökte Trump i Vita huset 2019 var stämningen så bra att tidskriften Politico gav Stoltenberg smeknamnet "Trumps viskare".

Riktat hård kritik

Stämningen mellan statsminister Støre och president Trump är dock kyligare.

Støre har riktat hård kritik mot den amerikanske presidenten vid flera tillfällen. Statsministern kritiserade bland annat den amerikanske presidenten efter hans kaosartade möte med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i slutet av februari.

Under mötet i Vita huset skällde Trump ut Zelenskyj och anklagade honom för att ”spela med tredje världskriget”.

– Att Trump anklagar Zelenskyy för att spela med tredje världskriget är djupt orimligt och en berättelse jag tar avstånd från, sade Støre efter mötet.

LÄS MER UTRIKESNYHETER HÄR:

Kina ställer ultimatum till omvärlden

UPPGIFTER: Rysk panik vid Svarta havet – familjer lämnar

Foto: Nato

Text: Redaktionen


7 november 2025

Pensionärer kan få pensionen spärrad i tre år

2026 02 17

Ett slarvfel kan äventyra svenskars pensioner.

Regeringen har utfärdat ett förslag om en bidragsspärr i socialförsäkringen.

Detta väcker nu kritik från flera experter då det kan få allvarliga konsekvenser för pensionärer som av misstag lämnat fel uppgifter, rapporterar Senioren.

Förslag om bidragsspärr

Regeringen har föreslagit att en bidragsspärr och sanktionsavgifter ska införas inom socialförsäkringen för att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. 

Det innebär att Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten kan besluta att en person inte får ut sin pension under en viss tid – från några månader upp till tre år – om personen medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat oriktiga uppgifter. 

Syftet med lagförslaget är enligt regeringen att förhindra medvetet fusk, men de tar inte upp hur pensionärer som oavsiktligt lämnar fel uppgifter ska skyddas.

– Genom en bidragsspärr och sanktionsavgift i socialförsäkringen skickar vi en tydlig signal att det aldrig är acceptabelt att missbruka våra välfärdssystem, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje om förslaget.

LÄS MER: SEB: Det händer med svenska kronan nu

Risk för dubbelbestraffning

Men förslaget har fått kritik från Lagrådet, regeringens egen juridiska rådgivande instans, som menar att delar av bidragsspärren kan strida mot grundläggande rättigheter. 

Lagrådet varnar för att förfarandet kan krocka med egendomsskyddet i regeringsformen, som garanterar att privat egendom inte får tas i beslag eller begränsas utan lag och rimlig kompensation.

Om någon redan fått en påföljd för ett brott kan denne också få förmåner spärrade, vilket i praktiken kan innebära att en person tvingas avstå från sin inkomst som pensionär. 

Pensionärer särskilt utsatta

Kritiker menar att det är särskilt problematiskt när reglerna kan drabba pensionärer som gjort ett misstag – utan att det handlar om brottslig avsikt. 

Enligt Lagrådet skulle en pensionär som lämnat fel uppgift kunna få sin redan intjänade pension spärrad under en längre period, utan möjlighet att retroaktivt få ut pengarna. 

– Enligt Lagrådet går det under förslaget inte att få ut de spärrade pensionspengarna i efterhand, även om pensionen egentligen är rätt intjänad, uppger Senioren.

Förslaget har skickats vidare till beredning och ska granskas mer noggrant innan det eventuellt blir verklighet.

LÄS MER: Magdalena Andersson anklagas – ”S fifflade”

Foto: N Andersson Regeringskansliet resp M Timberlake

Text: Redaktionen


Ryska lager står fulla – ingen vill köpa

2026 02 17

Ryska lager har snart ingen mer plats.

Ryssland riskerar ett oljelagerkaos.

Detta när exporten bromsar och lagringskapaciteten nästan är fylld, rapporterar Kyiv Post.

Ökad oljesvacka

Rysslands lagringskapacitet för olja börjar nå sin gräns samtidigt som exporten till utlandet, särskilt till Indien, minskat kraftigt.

Enligt data från Kpler och Rystad Energy har exporten av råolja från ryska hamnar minskat kraftigt, och ungefär 150 miljoner fat står nu fast på havet.

– Ryska oljeproducenter kan tvingas skära ned produktionen kraftigt under de kommande månaderna eftersom ökande press från Donald Trump och europeiska makter begränsar landets export samtidigt som lagren fylls upp, uppger Reuters.

LÄS MER: Kalldusch för ryska armén – “Inte hänt på 2,5 år”

Produktion kan minska

Med lagringsutrymmet nästan slut kan oljeproducenter bli tvungna att stänga ner brunnar.

Rystad Energy uppskattar att Ryssland kan tvingas minska produktionen med cirka 300 000 fat per dag under mars eller april.

Även Transnefts omfattande pipelinesystem, som kan lagra upp till 100 miljoner fat, erbjuder bara begränsad lindring och motsvarar cirka elva dagars produktion.

– Den ryska oljeproduktionen sjönk med 100 000 fat per dag i december och ytterligare 26 000 i januari, baserat på hemligstämplad regeringsdata, säger en källa till Bloomberg.

Fallande priser

Exportproblemen slår hårt mot Kremls budget.

Gazprombank uppskattar att oljebolagen förlorat omkring 33 miljarder dollar i exportintäkter på grund av logistiska problem och djupa rabatter – ibland nästan 30 dollar per fat.

Som följd har olje- och gasintäkterna rasat.

I januari föll statsinkomsterna från sektorn till 393 miljarder rubel – ungefär hälften av nivån ett år tidigare och den lägsta sedan COVID-19-pandemin.

Rapporten om att Rysslands oljelager snart är fullt och att exporten stagnerar kommer samtidigt som tecken på att Kina ökar sitt stöd för den ryska oljeindustrin och blir en allt viktigare kund för Moskva.

Kinas sjöburna leveranser kan komma att hjälpa Ryssland att mildra effekterna av de minskade exporterna till andra marknader och den ekonomiska press som Ryssland står inför.

LÄS MER: Flera ryska regioner under attack

Foto: President of Russia office

Text: Redaktionen