Jens Stoltenberg till Vita huset

2025 04 21

Natos tidigare generalsekreterare Jens Stoltenberg ska träffa USA:s president Donald Trump.

Stoltenberg, som numera är Norges finansminister, besöker Vita huset för ett möte på onsdag.

Under torsdagen kommer ytterligare ett möte att anordnas, då deltar även Norges statsminister Jonas Gahr Støre.

– Jag ser fram emot att träffa president Donald Trump i Washington DC på torsdag, säger Støre i ett uttalande.

Statsministern betonar att USA är Norges "viktigaste allierade" och framhåller den starka relationen mellan länderna. 

– I en turbulent och krävande säkerhetspolitisk tid är den nära kontakten mellan våra två länder mycket viktig.

Flera samtalspunkter

Enligt det norska regeringskansliet kommer mötet handla om säkerhetsläget, Nato och kriget i Ukraina.

Handel och näringsliv står också på agendan.

Bra relation

Jens Stoltenberg kommer att anlända till Washington i förväg för ett enskilt möte med Donald Trump, enligt uppgifter till NRK.

Trump och Stoltenbergs hade en bra relation under norrmannens tid som Natos generalsekreterare.

När Stoltenberg besökte Trump i Vita huset 2019 var stämningen så bra att tidskriften Politico gav Stoltenberg smeknamnet "Trumps viskare".

Riktat hård kritik

Stämningen mellan statsminister Støre och president Trump är dock kyligare.

Støre har riktat hård kritik mot den amerikanske presidenten vid flera tillfällen. Statsministern kritiserade bland annat den amerikanske presidenten efter hans kaosartade möte med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i slutet av februari.

Under mötet i Vita huset skällde Trump ut Zelenskyj och anklagade honom för att ”spela med tredje världskriget”.

– Att Trump anklagar Zelenskyy för att spela med tredje världskriget är djupt orimligt och en berättelse jag tar avstånd från, sade Støre efter mötet.

LÄS MER UTRIKESNYHETER HÄR:

Kina ställer ultimatum till omvärlden

UPPGIFTER: Rysk panik vid Svarta havet – familjer lämnar

Foto: Nato

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen