Jens Stoltenberg svarar – efter unikt utspel från Natoland

2024 02 27

Frågan om Natomedlemmar ska skicka soldater till frontlinjen i Ukraina har blåst upp under de två senaste dagarna.

Frågeställningen aktualiserades konkret när Slovakiens premiärminister Robert Fico igår gick ut med ett sensationellt påstående.

Han hävdade att flera Natoländer kan vara på väg att sända militära trupper till Ukraina.

Jag kommer att begränsa mig till att säga att mina uppgifter antyder att ett antal Nato- och EU-medlemmar överväger att skicka trupper till Ukraina på bilateral basis, sade Fico efter ett möte med Slovakiens säkerhetsråd.

Uttalanden innebar att diskussionen om att skicka soldater till Ukraina för första gången tog fart på allvar.

Natochefen slår tillbaka

Nu svarar Natochefen Jens Stoltenberg på utspelet.

Hans budskap är helt annorlunda och innebär en kraftig dementi av de spekulationer som uppstått efter Ficos uttalande.

– Natoallierade ger ett oöverträffat stöd till Ukraina. Det har vi gjort sedan 2014 och trappat upp efter den fullskaliga invasionen, säger Stoltenberg enligt AP.

– Men det finns inga planer för Natos stridstrupper på marken i Ukraina.

Macron utesluter inte soldater

Slovakien själva, vars regering dragit tillbaka stora delar av stödet till Ukraina sedan den Putinvänliga ledaren Robert Fico valdes till ny premiärminister förra året, har kraftigt tagit avstånd från ett scenario där Natosoldater skickas till fronten.

Grannlandet Tjeckien intar samma position.

– Tjeckien vill verkligen inte skicka sina soldater till Ukraina, säger landets premiärminister Petr Fiala.

Annorlunda låter det från Frankrikes president Emmanuel Macron, som sent igår kväll öppnade för att förstärka den ukrainska militären med det egna landets trupper.

Detta efter ett krismöte med flera Natokollegor.

– Det finns ingen konsensus om att officiellt stödja några marktrupper. Som sagt, ingenting ska uteslutas. Vi kommer att göra allt vi kan för att se till att Ryssland inte vinner, säger Emmanuel Macron enligt The Guardian.

Behöver stöd från alla länder

Nato som allians hjälper inte Ukraina militärt utan bidrar med exempelvis medicinska förnödenheter, uniformer och vinterutrustning.

De flesta av organisationens medlemmar skickar dock vapen och ammunition, antingen bilateralt eller tillsammans.

Varje beslut att skicka trupper skulle kräva enhälligt stöd från samtliga medlemsländer.

LÄS MER: Ulf Kristersson svarar om svenska trupper till Ukraina

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen