Jens Stoltenberg svarar – efter unikt utspel från Natoland

2024 02 27

Frågan om Natomedlemmar ska skicka soldater till frontlinjen i Ukraina har blåst upp under de två senaste dagarna.

Frågeställningen aktualiserades konkret när Slovakiens premiärminister Robert Fico igår gick ut med ett sensationellt påstående.

Han hävdade att flera Natoländer kan vara på väg att sända militära trupper till Ukraina.

Jag kommer att begränsa mig till att säga att mina uppgifter antyder att ett antal Nato- och EU-medlemmar överväger att skicka trupper till Ukraina på bilateral basis, sade Fico efter ett möte med Slovakiens säkerhetsråd.

Uttalanden innebar att diskussionen om att skicka soldater till Ukraina för första gången tog fart på allvar.

Natochefen slår tillbaka

Nu svarar Natochefen Jens Stoltenberg på utspelet.

Hans budskap är helt annorlunda och innebär en kraftig dementi av de spekulationer som uppstått efter Ficos uttalande.

– Natoallierade ger ett oöverträffat stöd till Ukraina. Det har vi gjort sedan 2014 och trappat upp efter den fullskaliga invasionen, säger Stoltenberg enligt AP.

– Men det finns inga planer för Natos stridstrupper på marken i Ukraina.

Macron utesluter inte soldater

Slovakien själva, vars regering dragit tillbaka stora delar av stödet till Ukraina sedan den Putinvänliga ledaren Robert Fico valdes till ny premiärminister förra året, har kraftigt tagit avstånd från ett scenario där Natosoldater skickas till fronten.

Grannlandet Tjeckien intar samma position.

– Tjeckien vill verkligen inte skicka sina soldater till Ukraina, säger landets premiärminister Petr Fiala.

Annorlunda låter det från Frankrikes president Emmanuel Macron, som sent igår kväll öppnade för att förstärka den ukrainska militären med det egna landets trupper.

Detta efter ett krismöte med flera Natokollegor.

– Det finns ingen konsensus om att officiellt stödja några marktrupper. Som sagt, ingenting ska uteslutas. Vi kommer att göra allt vi kan för att se till att Ryssland inte vinner, säger Emmanuel Macron enligt The Guardian.

Behöver stöd från alla länder

Nato som allians hjälper inte Ukraina militärt utan bidrar med exempelvis medicinska förnödenheter, uniformer och vinterutrustning.

De flesta av organisationens medlemmar skickar dock vapen och ammunition, antingen bilateralt eller tillsammans.

Varje beslut att skicka trupper skulle kräva enhälligt stöd från samtliga medlemsländer.

LÄS MER: Ulf Kristersson svarar om svenska trupper till Ukraina

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Nytt fullskaligt krig nära: ”Kommer bli förödande”

2024 06 19

Ett nytt krig i Mellanöstern är på väg att bryta ut.

Det meddelar Israels utrikesminister Israel Katz.

Enligt ministern har planer på en israelisk militär offensiv i Libanon godkänts. Offensiven kommer innebära ett ”fullskaligt krig” mellan Israel och den Iran-stödda milisen Hizbollah, uppger utrikesministern. 

Libanesiska Hizbollah är terrorstämplade av USA. EU har terrorstämplat Hizbollahs militära gren.

Under kriget mellan Hamas och Israel har Hizbollah avfyrat mängder av raketer mot norra Israel. I tisdags hotade terrorgruppen att slå till mot Israels tredje största stad Haifa, vilket fått den israeliska regeringen att se rött.

Utrikesminister Israel Katz varnar för att en israelisk offensiv ”kommer bli förödande”.

– I ett fullskaligt krig kommer Hizbollah att utplånas och Libanon kommer drabbas hårt, säger han.

USA agerar

USA ser allvarligt på det upptrappade läget mellan Israel och Hizbollah.

Stormakten har skickat den erfarne medlaren Amos Hochstein till området för att medla mellan parterna. Målet är att undvika ett nytt storskaligt krig i regionen.

– Vi har sett en upptrappning under de senaste veckorna. President Biden vill undvika en ytterligare upptrappning och ett större krig, säger Hochstein enligt Yle och tillägger:

– Det är i allas intresse att lösa det här snabbt och på diplomatisk väg, och det kan uppnås och det är brådskande.

Fakta Hizbollah

- Islamistisk shiamuslimsk rörelse i Libanon, nära lierad med Iran

- Terrorstämplad av USA (dess väpnade gren också av EU)

- Hizbollah har ett stort inflytande i Libanon, både politiskt och militärt

- Terrorgruppens uttalade mål är att utplåna Israel

- Det är oklart hur stor Hizbollahs väpnade gren är. Det är dock klarlagt att terrororganisationen innehar en gedigen vapenarsenal, bland annat över 100 000 raketer

Foto: F. Andrejevic

Text: Redaktionen


Nytt körkort lanseras i Sverige – första gången någonsin

2024 06 18

Förra veckan meddelade Digg – myndigheten för digital förvaltning – att en statlig e-legitimation ska införas i Sverige.

Den införs 2026 och kommer att vara ett fysiskt plastkort.

– Du lägger kortet mot telefonen, så läses den av trådlöst. Så det innebär att det blir enklare att hjälpa till exempel sin gamla mamma, berättade Lotta Hämäläinen, ansvarig på Digg, för SR Ekot.

Nu kommer ytterligare ett id-besked till svenska folket.

Ett förslag om en digital identitetsplånbok ska beredas i Regeringskansliet.

Det meddelar civilminister Erik Slottner (KD) på måndagen.

– Exempelvis kommer körkort, pass och utbildningsbevis kunna användas på ett säkert sätt i en digital plånbok.

– I stället för att ha körkortet i en plånbok i bakfickan så kommer det vara möjligt att ha det i mobilen. Regeringen välkomnar utredningens slutbetänkande och de förslag som lämnas, säger ministern.

Första gången någonsin

Regeringens besked innebär att det för första gången någonsin kommer bli möjligt att ladda ner sitt körkort digitalt. Därmed följer Sverige övriga nordiska länder. I Finland, Danmark, Norge och Island har det sedan några år tillbaka varit möjligt att ladda ner sitt körkort i mobilen och lämna det fysiska kortet hemma.  

Det är oklart när det digitala körkortet införs i Sverige, men regeringen uppger att förslaget om en digital identitetsplånbok är i "slutbetänkandet". 

Flera funktioner

Beskedet om ett digitalt körkort är en del av EU-kommissionens förslag till ändring av den så kallade eIDAS-förordningen. Förslaget innebär bland annat att varje medlemsstat ska utfärda en europeisk digital identitetsplånbok.

Den digitala identitetsplånboken ska kunna användas i flera fall, till exempel för att:

- använda offentliga tjänster för att t.ex. få personbevis och läkarintyg eller anmäla adressändringar

- öppna bankkonto

- göra sin inkomstdeklaration

- söka till universitet och högskolor i hemlandet eller i ett annat EU-land

- spara läkemedelsrecept som kan användas i ett annat EU-land

- styrka sin ålder

- hyra en bil med hjälp av ett digitalt körkort

- checka in på ett hotell.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen