Jens Stoltenberg svarar – efter unikt utspel från Natoland

2024 02 27

Frågan om Natomedlemmar ska skicka soldater till frontlinjen i Ukraina har blåst upp under de två senaste dagarna.

Frågeställningen aktualiserades konkret när Slovakiens premiärminister Robert Fico igår gick ut med ett sensationellt påstående.

Han hävdade att flera Natoländer kan vara på väg att sända militära trupper till Ukraina.

– Jag kommer att begränsa mig till att säga att mina uppgifter antyder att ett antal Nato- och EU-medlemmar överväger att skicka trupper till Ukraina på bilateral basis, sade Fico efter ett möte med Slovakiens säkerhetsråd.

Uttalanden innebar att diskussionen om att skicka soldater till Ukraina för första gången tog fart på allvar.

Natochefen slår tillbaka

Nu svarar Natochefen Jens Stoltenberg på utspelet.

Hans budskap är helt annorlunda och innebär en kraftig dementi av de spekulationer som uppstått efter Ficos uttalande.

– Natoallierade ger ett oöverträffat stöd till Ukraina. Det har vi gjort sedan 2014 och trappat upp efter den fullskaliga invasionen, säger Stoltenberg enligt AP.

– Men det finns inga planer för Natos stridstrupper på marken i Ukraina.

Macron utesluter inte soldater

Slovakien själva, vars regering dragit tillbaka stora delar av stödet till Ukraina sedan den Putinvänliga ledaren Robert Fico valdes till ny premiärminister förra året, har kraftigt tagit avstånd från ett scenario där Natosoldater skickas till fronten.

Grannlandet Tjeckien intar samma position.

– Tjeckien vill verkligen inte skicka sina soldater till Ukraina, säger landets premiärminister Petr Fiala.

Annorlunda låter det från Frankrikes president Emmanuel Macron, som sent igår kväll öppnade för att förstärka den ukrainska militären med det egna landets trupper.

Detta efter ett krismöte med flera Natokollegor.

– Det finns ingen konsensus om att officiellt stödja några marktrupper. Som sagt, ingenting ska uteslutas. Vi kommer att göra allt vi kan för att se till att Ryssland inte vinner, säger Emmanuel Macron enligt The Guardian.

Behöver stöd från alla länder

Nato som allians hjälper inte Ukraina militärt utan bidrar med exempelvis medicinska förnödenheter, uniformer och vinterutrustning.

De flesta av organisationens medlemmar skickar dock vapen och ammunition, antingen bilateralt eller tillsammans.

Varje beslut att skicka trupper skulle kräva enhälligt stöd från samtliga medlemsländer.

LÄS MER: Ulf Kristersson svarar om svenska trupper till Ukraina

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

”Minskning med 2 090 kronor”– glatt besked för hushållen

2025 11 19

Under 2026 blir det billigare för hushållen i Sverige.

Matkostnaderna väntas sjunka rejält, enligt Konsumentverkets årliga prognos för hushållens kostnader.

Matutgifterna för en barnfamilj med två barn i åldrarna 5 och 9 år beräknas landa på 8 440 kronor per månad under 2026 – en minskning med 2 090 kronor jämfört med förra årets beräkningar.

Totalt rör det sig om en minskning på hela 20 procent.

Tre anledningar

Enligt Konsumentverket finns det flera förklaringar till den nya prognosen:

- En förväntad minskad matmoms kan leda till lägre livsmedelspriser.

- Ny metod för prismätning av livsmedel. Prismätningen genomförs i fler butiker och på fler orter samt under en längre period än tidigare. Detta för att bättre kunna ta hänsyn till regionala prisskillnader samt till olika erbjudanden och rabatter.

- Nya matsedlar, som används för att beräkna matkostnader, är anpassade till de senaste Nordiska näringsrekommendationerna som publicerades 2023 samt Livsmedelsverkets uppdaterade svenska kostråd som publicerades 2025.

LÄS MER: Länsförsäkringar bekräftar – nu blir det billigare för svenskarna

Räkneexempel: Så stor blir månadskostnaden

Hur mycket pengar hushållen kommer att spara på minskade matkostnader återstår att se. Konsumentverket fastslår dock att matkostnaderna väntas minska för alla typer av hushåll.

Här är exempel på beräknade månadskostnader för olika hushåll:

- För en vuxen kan maten kosta cirka 2 730 kronor per månad.

- För en familj på två vuxna och två barn kan maten kosta cirka 8 440 kronor per månad.

- För dig som behöver specialkost kan det kosta 50-250 kronor extra per månad.

LÄS OCKSÅ: UPPMANINGEN: Så mycket kontanter måste du ha hemma

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Sverige säger nej till Turkiet

2025 11 19

Under Natoprocessen enades den svenska och turkiska regeringen om att omkring 70 personer från Sverige ska utlämnas till Turkiet.

I regel handlar det om personer som Turkiet beskriver som terrormisstänkta.

Nu avslår Sverige en begäran om att lämna ut två personer, rapporterar Aftonbladet.

Sverige säger nej

Turkiet hävdar att personerna är medlemmar i en väpnad terrororganisation.

Men Sverige kommer inte att lämna ut dem.

I det ena fallet stoppas utlämningen eftersom personen är svensk medborgare.

– Enligt utlämningslagen får en svensk medborgare inte utlämnas, framhåller regeringen enligt tidningen.

I det andra fallet sätter Högsta domstolen stopp. Domstolen konstaterar att det ”förelåg hinder för utlämning”, uppger tidningen.

Här är hela avtalet

Under Natoprocessen undertecknade Sverige, Finland och Turkiet ett avtal där Turkiet gick med på att lyfta sitt veto mot ett svenskt-finskt Natomedlemskap om länderna uppfyllde en rad krav.

LÄS MER: Ryanair är för dåliga – flygningar förbjuds

Här är avtalet i sin korthet:

- Sverige och Finland ska fullständigt samarbeta med Turkiet i kampen mot PKK och dess medlemsförbund.

- Sverige och Finland ska visa solidaritet med Turkiet i kampen mot terrorism i alla dess former och manifestationer.

- Finland och Sverige bekräftar att det inte ska finnas några nationella vapenembargon mellan länderna

- Sverige och Finland ska inte stödja organisationerna PYD/YPG och FETO (Gülenrörelsens).

- En strukturerad samarbetsmekanism för delning av underrättelser i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet ska inrättas mellan länderna. Länderna ska etablera en gemensam, strukturerad dialog och samarbetsmekanism vid alla nivåer av myndigheter, inklusive mellan brottsbekämpande och underrättelsetjänster.

- Sverige och Finland ska vidta konkreta åtgärder för utlämning av terroristbrottslingar och hantera Turkiets begärda utvisningar eller utlämningar av terrormisstänkta skyndsamt och grundligt, med hänsyn till information, bevis och underrättelser som tillhandahålls av Turkiet. Länderna ska även upprätta nödvändiga bilaterala ramar för att underlätta utlämning och säkerhetssamarbete med Turkiet, i enlighet med den europeiska konventionen för utlämning.

- Sverige och Finland ska utreda och förbjuda eventuella insamlings- och rekryteringsaktiviteter för PKK och dess medlemsförbund.

- Sverige och Finland ska motverka desinformation mot Turkiet och förhindra att ländernas inhemska lagar missbrukas till förmån eller främjande av terroristorganisationer.

Källa: Nato

LÄS OCKSÅ: Ryssland rasande – ”ni har förstört i 12 år”

Foto: Nato resp Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen