Jens Stoltenberg svarar – efter unikt utspel från Natoland

2024 02 27

Frågan om Natomedlemmar ska skicka soldater till frontlinjen i Ukraina har blåst upp under de två senaste dagarna.

Frågeställningen aktualiserades konkret när Slovakiens premiärminister Robert Fico igår gick ut med ett sensationellt påstående.

Han hävdade att flera Natoländer kan vara på väg att sända militära trupper till Ukraina.

– Jag kommer att begränsa mig till att säga att mina uppgifter antyder att ett antal Nato- och EU-medlemmar överväger att skicka trupper till Ukraina på bilateral basis, sade Fico efter ett möte med Slovakiens säkerhetsråd.

Uttalanden innebar att diskussionen om att skicka soldater till Ukraina för första gången tog fart på allvar.

Natochefen slår tillbaka

Nu svarar Natochefen Jens Stoltenberg på utspelet.

Hans budskap är helt annorlunda och innebär en kraftig dementi av de spekulationer som uppstått efter Ficos uttalande.

– Natoallierade ger ett oöverträffat stöd till Ukraina. Det har vi gjort sedan 2014 och trappat upp efter den fullskaliga invasionen, säger Stoltenberg enligt AP.

– Men det finns inga planer för Natos stridstrupper på marken i Ukraina.

Macron utesluter inte soldater

Slovakien själva, vars regering dragit tillbaka stora delar av stödet till Ukraina sedan den Putinvänliga ledaren Robert Fico valdes till ny premiärminister förra året, har kraftigt tagit avstånd från ett scenario där Natosoldater skickas till fronten.

Grannlandet Tjeckien intar samma position.

– Tjeckien vill verkligen inte skicka sina soldater till Ukraina, säger landets premiärminister Petr Fiala.

Annorlunda låter det från Frankrikes president Emmanuel Macron, som sent igår kväll öppnade för att förstärka den ukrainska militären med det egna landets trupper.

Detta efter ett krismöte med flera Natokollegor.

– Det finns ingen konsensus om att officiellt stödja några marktrupper. Som sagt, ingenting ska uteslutas. Vi kommer att göra allt vi kan för att se till att Ryssland inte vinner, säger Emmanuel Macron enligt The Guardian.

Behöver stöd från alla länder

Nato som allians hjälper inte Ukraina militärt utan bidrar med exempelvis medicinska förnödenheter, uniformer och vinterutrustning.

De flesta av organisationens medlemmar skickar dock vapen och ammunition, antingen bilateralt eller tillsammans.

Varje beslut att skicka trupper skulle kräva enhälligt stöd från samtliga medlemsländer.

LÄS MER: Ulf Kristersson svarar om svenska trupper till Ukraina

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Massiv attack mot ryska Svartahavsflottan

2025 11 25

Ukraina har genomfört en omfattande luftattack mot ryska Svartahavsflottans huvudbas i Novorossijsk i södra Ryssland.

Oljeterminalen Sheskharis ska också ha träffats i anfallet, som genomfördes under natten till tisdagen, rapporterar Kyiv Post.

Oljeanläggningen uppges ha skadats. Dessutom rapporteras ukrainska drönare ha slagit ut luftvärnsrobotsystem av modellerna S-300 och S-400.

Även ett stort ryskt landstigningsfartyg, som låg dockat vid marinbasen, ska ha skadats i attacken.

Storskalig attack

Det rör sig om en storskalig militär operation. Fem enheter inom den ukrainska militären samordnade attacken.

Följande förband deltog, uppger Kyiv Post:

- Ukrainas militära underrättelsetjänst (HUR)

- Ukrainska specialstyrkor

- Styrkorna för obemannade farkoster

- Statliga gränsbevakningstjänsten

- Ukrainska flottans kustrobot- och artillerienheter

Ryssland: Bostadshus har träffats

Lokala myndigheter i Novorossijsk uppger att flera bostadshus har skadats i attacken. Enligt de ryska myndigheterna ska nedskjutna drönardelar ha träffat tre lägenheter.

– En mindre brand släcktes snabbt och inga skador rapporterades. Räddningspersonal finns kvar på plats, skriver Kyiv Post med hänvisning till ryska uppgifter.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin var nära att avgå

Mycket viktig oljeanläggning

Novorossisjk beskrivs som ett viktigt nav för Rysslands logistik och energiinfrasturktur vid Svarta havet.

Oljeterminalen, som kallas för Sheskharis, byggdes 1964 och används för att ta emot, lagra och transportera olja och andra petroleumprodukter för export. I dag hanterar anläggningen en betydande del av Rysslands sjöburna export av råolja från Uralbergen.

Komplexet rymmer totalt 30 oljetankar och ägs av det statligt ägda företaget Transneft.

Hur omfattande skadorna är efter attacken är oklart. Ukrainska drönarangrepp har tidigare lett till att samtliga oljeleveranser till och från Sheskharis tillfälligt stoppats.

LÄS OCKSÅ: Rumänien har skickat upp fyra stridsflygplan

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

25nov25

I KVÄLL TISDAG: Prischock för svenska hushåll

2025 11 25

Elpriserna rusar under tisdagen.

Under kvällen blir det riktigt dyrt för miljontals hushåll i Sverige.

I det sydligaste elområdet, SE4, kan priset stiga till omkring fem kronor per kilowattimme – den högsta noteringen under hela 2025, rapporterar Aftonbladet.

Elbolaget Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson berättar att det finns flera förklaringar till pristoppen. Han hänvisar bland annat till att hög elförbrukning och de senaste dagarnas kalla väder har lett till att elproduktionen minskat i landet.

Plötslig isläggning på Luleälven är en av flera faktorer som ställt till det.   

– Det har pågått i ungefär en vecka och har lett till att det är ganska mycket vattenkraft som inte är tillgänglig. Detsamma gäller vindkraftverken, de får is på sina vingar, säger Sigvardsson till tidningen.

Vidare konstaterar experten att vindstilla dagar i Tyskland får de svenska elpriserna att ticka uppåt, särskilt i södra Sverige.

–  Vi sammankopplas som vanligt med de tyska priserna, och de är väldigt höga just nu. Det är därför vi får en hel del dyra timmar just i dag, säger Sigvardsson till Aftonbladet.

LÄS MER: TVÅ DAGAR KVAR: Populär restaurangkedja öppnar i Sverige 

Vänder snart

Tisdagskvällens pristopp är inte här för att stanna. Redan under onsdagen väntas elpriserna vända nedåt igen.

Överlag ser vintern ut att bjuda på relativt låga elpriser, enligt en analys från Bixia.

Elpriserna i norra Sverige (SE1 och SE2) beräknas i genomsnitt hamna runt 40 öre per kilowattimme, medan de genomsnittliga priserna i södra Sverige blir högre – mellan 75 öre (SE3) och 85 öre (SE4). 

– Det ser väldigt balanserat ut på elmarknaden inför vintern. De milda väderprognoserna dämpar efterfrågan och vi förväntar oss mycket vind- och vattenkraft i systemet. Det gör att risken för riktigt höga priser är liten, säger Johan Sigvardsson i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen