Jens Stoltenberg riktar skarpa krav mot Sverige

2024 04 06

Sveriges inträde i Nato kommer att kräva mycket av landet.

Inte bara i termer av militär upprustning.

Det understryker nu Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Sverige måste investera inom flera områden för att nå Natos krav.

Utveckla sjukvården

Ett av dessa områden är sjukvården.

– Sverige är ett land som har ett väl utvecklat sjukvårdssystem, men även ett land med väl utvecklat sjukvårdssystem kan öka kapaciteten och öka förmågan till samarbete i en krissituation, säger Stoltenberg till SR.

Sjukvården är viktig bland annat för att Sverige ska kunna ta emot sårade i händelse av ett krig i Baltikum, rapporterar radiokanalen.

Investera i infrastruktur

Men det handlar också om andra saker än sjukvården, tillägger Stoltenberg.

Ett Natoland måste vara starkt rustat för att kunna klara krissituationer.

Därför måste man göra stora satsningar inom exempelvis beredskap och samordning.

En annan sak som Stoltenberg lyfter fram som väldigt viktig är infrastrukturen.

– Det måste investeras mer i infrastruktur, både militär och civil, för att framföra saker. Det gäller ju i hela Norden, eftersom Norden ses som ett operationsområde, förklarar Jens Stoltenberg i Ekots lördagsintervju.

Nämner Malmbanan

Sverige måste med andra ord investera i vägar och järnvägar för att nå Natos krav.

Stoltenberg lyfter bland annat upp Malmbanan som en viktig linje för förbindelse, enligt radiokanalen.

Just Malmbanan, som går mellan Narvik och Luleå, har tidigare uppmärksammats på grund av två urspårningar som har inträffat där på senare tid.

Två urspårningar

I december skedde en urspårning som orsakade ett 65 dagar långt stopp i trafiken, rapporterade SVT.

Och i slutet av februari skedde ytterligare en urspårning, som orsakade ett 12 dagar långt stopp.

Företag har i skrivelser till regeringen krävt krafttag mot den ”usla” banan, enligt kanalen.

Regeringen har också meddelat att åtgärder för banan ska skyndas på.

– Det här är en mycket viktig infrastruktur för hela Sverige, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) till kanalen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen