Jens Stoltenberg riktar skarpa krav mot Sverige

2024 04 06

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg kommer med tydliga krav på Sverige.

Sveriges inträde i Nato kommer att kräva mycket av landet.

Inte bara i termer av militär upprustning.

Det understryker nu Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Sverige måste investera inom flera områden för att nå Natos krav.

Utveckla sjukvården

Ett av dessa områden är sjukvården.

– Sverige är ett land som har ett väl utvecklat sjukvårdssystem, men även ett land med väl utvecklat sjukvårdssystem kan öka kapaciteten och öka förmågan till samarbete i en krissituation, säger Stoltenberg till SR.

Sjukvården är viktig bland annat för att Sverige ska kunna ta emot sårade i händelse av ett krig i Baltikum, rapporterar radiokanalen.

Investera i infrastruktur

Men det handlar också om andra saker än sjukvården, tillägger Stoltenberg.

Ett Natoland måste vara starkt rustat för att kunna klara krissituationer.

Därför måste man göra stora satsningar inom exempelvis beredskap och samordning.

En annan sak som Stoltenberg lyfter fram som väldigt viktig är infrastrukturen.

– Det måste investeras mer i infrastruktur, både militär och civil, för att framföra saker. Det gäller ju i hela Norden, eftersom Norden ses som ett operationsområde, förklarar Jens Stoltenberg i Ekots lördagsintervju.

Nämner Malmbanan

Sverige måste med andra ord investera i vägar och järnvägar för att nå Natos krav.

Stoltenberg lyfter bland annat upp Malmbanan som en viktig linje för förbindelse, enligt radiokanalen.

Just Malmbanan, som går mellan Narvik och Luleå, har tidigare uppmärksammats på grund av två urspårningar som har inträffat där på senare tid.

Två urspårningar

I december skedde en urspårning som orsakade ett 65 dagar långt stopp i trafiken, rapporterade SVT.

Och i slutet av februari skedde ytterligare en urspårning, som orsakade ett 12 dagar långt stopp.

Företag har i skrivelser till regeringen krävt krafttag mot den ”usla” banan, enligt kanalen.

Regeringen har också meddelat att åtgärder för banan ska skyndas på.

– Det här är en mycket viktig infrastruktur för hela Sverige, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) till kanalen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

30nov2025

Sveriges politik får kritik från finskt håll – ”fungerar sällan”

2025 11 30

Sverige får kritik från finskt håll.

Kritiken gäller den svenska bostadsmarknaden som skiljer sig på flera sätt från den finska.

Riktningen för den svenska politiken kring bostäderna har sina rötter i 1930-talets folkhemsbygge, och det är hög tid att en ny linje tas ut.

Den analysen gör en rådgivare inom penningpolitik och forskning vid den finska riksbanken, Finlands bank, som inriktat sig mot just bostadsmarknaden.

– I Sverige har man universalismen som en bärande bostadspolitisk idé, medan man i Finland haft en mer selektiv och marknadsorienterad syn på bostadspolitiken. På sätt och vis kan man säga att bostadsmarknaden i Finland är mer en marknad än vad den är i Sverige, säger rådgivaren Essi Eerola, till DN.

”Fungerar sällan”

Finland och Sverige har många likheter, men också många skillnader när det kommer till politiken kring bostäderna.

I grannlandet Finland har bostadspolitiken varit inriktad på att lösa bostäder till de i samhället som har störst behov av stöd.

I Sverige har man oftast satsat på storskaliga samhällsdrivna program som riktar sig till alla, menar Essi Eerola.

– Universalismen som idé är vacker men den fungerar sällan så som man tänkt sig, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Byggföretagens behov

Branschorganisationen Byggföretagen anser också att Sverige behöver se över sin bostadspolitik för att kunna möta framtidens behov.

– Inom tio år blir vi 11 miljoner invånare. Befolkningstillväxten skapar goda möjligheter för ökad sysselsättning och förbättrad skattekraft, uppger organisationen Byggföretagen.

– Trots det stora behovet av bostäder tappar byggandet fart. För att kunna upprätthålla en hög och jämn byggtakt krävs bostadspolitiska reformer.

Förslag från branschen

Från branschorganisationens sida vill man se flera ändringar framöver, vilka finns mer utförligt beskrivna på Byggföretagens hemsida.

- Förtydligat förbud mot kommunala särkrav
- Transparent marktilldelning
- Översyn av kreditrestriktioner och undantag för förstagångsköpare
- Subventionerat bosparande
- Hyrköp som ny upplåtelseform
- Förändrad fastighetsavgift
- Sänkt reavinstbeskattning
- Friare hyressättning
- Tillfälligt omställningsstöd
- Sociala bostadskontrakt

Källa: Byggföretagen

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen

30nov2025

Nya villkor för boende i bostadsrätt – förslaget på bordet

2025 11 30

I somras initierade regeringen en utredning kring bostadsrätter.

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen