Jens Stoltenberg riktar skarpa krav mot Sverige

2024 04 06

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg kommer med tydliga krav på Sverige.

Sveriges inträde i Nato kommer att kräva mycket av landet.

Inte bara i termer av militär upprustning.

Det understryker nu Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Sverige måste investera inom flera områden för att nå Natos krav.

Utveckla sjukvården

Ett av dessa områden är sjukvården.

– Sverige är ett land som har ett väl utvecklat sjukvårdssystem, men även ett land med väl utvecklat sjukvårdssystem kan öka kapaciteten och öka förmågan till samarbete i en krissituation, säger Stoltenberg till SR.

Sjukvården är viktig bland annat för att Sverige ska kunna ta emot sårade i händelse av ett krig i Baltikum, rapporterar radiokanalen.

Investera i infrastruktur

Men det handlar också om andra saker än sjukvården, tillägger Stoltenberg.

Ett Natoland måste vara starkt rustat för att kunna klara krissituationer.

Därför måste man göra stora satsningar inom exempelvis beredskap och samordning.

En annan sak som Stoltenberg lyfter fram som väldigt viktig är infrastrukturen.

– Det måste investeras mer i infrastruktur, både militär och civil, för att framföra saker. Det gäller ju i hela Norden, eftersom Norden ses som ett operationsområde, förklarar Jens Stoltenberg i Ekots lördagsintervju.

Nämner Malmbanan

Sverige måste med andra ord investera i vägar och järnvägar för att nå Natos krav.

Stoltenberg lyfter bland annat upp Malmbanan som en viktig linje för förbindelse, enligt radiokanalen.

Just Malmbanan, som går mellan Narvik och Luleå, har tidigare uppmärksammats på grund av två urspårningar som har inträffat där på senare tid.

Två urspårningar

I december skedde en urspårning som orsakade ett 65 dagar långt stopp i trafiken, rapporterade SVT.

Och i slutet av februari skedde ytterligare en urspårning, som orsakade ett 12 dagar långt stopp.

Företag har i skrivelser till regeringen krävt krafttag mot den ”usla” banan, enligt kanalen.

Regeringen har också meddelat att åtgärder för banan ska skyndas på.

– Det här är en mycket viktig infrastruktur för hela Sverige, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) till kanalen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen