Jättesmäll för Sveriges pensionärer – 6 miljarder har förlorats

2025 02 07

Sveriges pensionärer har åkt på en jättesmäll när 6 miljarder har förlorats.

AP-fonderna har förlorat enorma pengar på sitt innehav i Northvolt.

Det bekräftas idag när andra AP-fonden har presenterat sitt årsresultat.

Tillsammans har de fyra AP-fonderna gjort enorma förluster genom sina satsningar på Northvolt.

Enorma förluster

Av andra AP-fondens årsresultat framgår att AP-fondernas innehav i Northvolt är bokfört till noll kronor, rapporterar SVT.

De fyra AP-fonderna förlorar 1,5 miljarder vardera på investeringarna i Northvolt, enligt kanalen.

Därmed har man sammantaget förlorat 6 miljarder kronor på satsningen.

De statliga AP-fonderna förvaltar svenska folkets framtida pensionspengar. Den misslyckade investeringen i Northvolt innebär därmed en tung smäll för svenska pensionärer.

Kräver förändring

Även statliga och kommunalt ägda bolag som Vattenfall och Skellefteå Kraft har investerat i krisbolaget.

Northvolts kris har fått allvarliga konsekvenser och har väckt mycket debatt om bland annat statliga investeringar, och om vad många ser som en ”grön bubbla”.

Nyligen skrev de två M-politikerna Daniel Källenfors (kommunstyrelsens ordförande, Lidingö) och Douglas Thor (förbundsordförande Muf) en debattartikel i SvD där de krävde kraftfulla åtgärder för att minska risken för framtida haverier av liknande slag.

– I åratal har politiken byggt upp finansiella system som åsidosätter marknadsmässiga bedömningar och skapar snedvridna incitament. Gröna bubblor kommer att pumpas upp om och om igen ända tills vi avskaffar de bakomliggande mekanismerna, skriver debattörerna i artikeln.

Debattörerna kräver att den M-ledda regeringen bryter med tidigare politik, kartlägger statens roll i misslyckade projekt i den gröna omställningen samt vidtar åtgärder för att förhindra liknande händelser i framtiden.

Vinst för AP-fonden – trots allt

Men trots den misslyckade investeringen i Northvolt har AP-fonderna överlag haft en god utveckling, enligt SVT.

Andra AP-fonden redovisar en vinst på 35 miljarder för 2024, trots den stora Northvolt-förlusten, uppger kanalen.

Foto: Anaterate

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff – kostar nästan en miljard

2026 08 15

Ukraina har slagit ut ett dyrt ryskt radarsystem.

Ukrainas omfattande drönarattacker mot ryska måltavlor fortsätter.

I synnerhet riktar Kyjivs styrkor in sig på måltavlor i de ockuperade regionerna, bland annat Donetsk och Krymhalvön.

Nu har drönarstyrkor slagit ut ett avancerat ryskt radarsystem värt nästan en miljard kronor, rapporterar Ukrainska Pravda.

Ukrainsk fullträff

Radarsystemet slogs ut i Sevastopol i de södra delarna av den ockuperade Krymhalvön.

Det rör sig om en radarstation av typen Nebo-U, som är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande 950 miljoner svenska kronor.

Den är utformad för att upptäcka och spåra luftmål, inklusive flygplan, kryssningsrobotar och ballistiska robotar.

“Minskar deras förmågor”

I en rapport från de militära styrkornas generalstab framgår att attacken bidrar till att minska Rysslands förmågor.

– Att slå ut stationen minskar de ryska styrkornas förmåga att kontrollera luftrummet och upptäcka luftburna resurser i tid, menas det.

Läs mer: Ukraina nära stort militärt avtal

Attack mot Ust-Luga

Samtidigt har Ukraina genomfört attacker mot hamnen Ust-Luga, rapporterar Kyiv Independent.

Ust-Luga är en av Rysslands största hamnar vid Östersjön och hem för en oljeterminal som fungerar som ett centralt nav för export av råolja och petroleumprodukter.

Hamnen, som ligger väster om Sankt Petersburg och långt från Ukrainas gräns, spelar en viktig roll för att generera intäkter till statskassan.

Guvernören bekräftar

Attacken bekräftas även från ryskt håll.

– Den regionala guvernören Aleksandr Drozdenko rapporterade tidigare att ”hamninfrastruktur” hade träffats och att en brand rasade i hamnen under ett omfattande drönarangrepp mot regionen.

Läs mer: USA:s ekonomiska plan: “Världen har aldrig sett detta”

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Historiskt väderbesked: Kan bli värsta någonsin

2026 08 15

– Modellerna visar något som ligger utanför allt vi någonsin har observerat tidigare.

Det skriver den framstående klimatforskaren Zeke Hausfather i en färsk analys om årets El Niño.

Forskaren beskriver utvecklingen som sensationell.

– Jag är generellt sett ganska sansad i hur jag diskuterar klimatdata. Det har bara funnits en gång på senare år då jag blivit riktigt chockad: när den globala temperaturen för september 2023 kom in på hela en halv grad varmare än vad som någonsin uppmätts i september, framhåller Hausfather.

Nu är klimatforskaren återigen chockad. Han beskriver prognoserna för årets El Niño som häpnadsväckande.

– Det ser inte bara ut som att årets El Niño blir den starkaste sedan tillförlitliga mätningar började – den kan dessutom slå tidigare rekord med en häpnadsväckande marginal.

”Kommer att spränga gränserna”

El Niño har inletts och väntas nå sin topp under hösten. Väderfenomenet värmer upp Stilla Havet och förändrar nederbördsmönstren i stora delar av världen.

Senast en så kallad ”Super El Niño” inträffade var 2015. Då påverkades över 60 miljoner människor av väderfenomenet, som förknippas med ökad kraftigt ökad nederbörd i vissa delar av världen och utbredd torka i andra.

Höstens El Niño väntas bli exceptionellt kraftig.

– Det är realistiskt att denna Super El Niño under hösten kommer att spränga gränserna för hur stark en El Niño kan vara. Konsekvenserna kan bli allvarliga för den globala livsmedelsförsörjningen och skapa stora utmaningar över hela världen, TV2:s meteorolog Andreas Nyholm till kanalen.

Så påverkas Sverige

Det är oklart hur Sverige kommer att påverkas av väderfenomen.

SMHI:s klimatforskare Ralf Döscher konstaterar att det saknas underlag för att dra några exakta slutsatser.

Men att Sverige kommer att påverkas står klart.

– Vi kan bara säga att Sverige kan märka av en påverkan, men inte hur, säger Döscher till SvD.

ANDRA LÄSER: Ukraina nära stort militärt avtal

FAKTA: El Niño

- El Niño är havsfenomenet som tillsammans med atmosfärsfenomenet Southern Oscillation återkommer över Stilla Havet med ett mellanrum på två till sju år.

- När El Niño inträffar försvagas passadvindarna, alternativt att de ändrar riktning, vilket medför att det varma ytvattnet, liksom molnsystem och regnväder, inte förs tillbaka västerut utan i stället fortsätter österut.

- Därmed förändras också den globala, storskaliga atmosfärscirkulationen liksom vädret i stora delar av övriga världen.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: Dagligvaruhandeln växer

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen