Jättesmäll för svensk vindkraft

2024 10 31

Svensk vindkraft får ta emot något av ett mardrömsbesked på onsdagsförmiddagen.

Vindkraftsbranschen blöder.

Och nu är läget värre än någonsin.

En unik granskning visar att svenska vindkraftsbolag förlorade totalt 4,6 miljarder kronor förra året – ett nytt bottenrekord.

Förlustsiffrorna innebär också att marginalen landar på -38 procent.

Det visar nya siffror från Affärsvärlden.

Skuldberget växer

Under 2022 producerade Sveriges vindkraft omkring 19 procent av Sveriges totala elproduktion.

De närmaste åren väntas utvecklingen fortsätta.

Bedömningen är att vindkraft, på land och till havs, kommer att utgöra den största delen av den nya elproduktion som krävs för elektrifieringen av samhället, framhåller Energimyndigheten i ett uttalande.

Men den nya kartläggningen visar nu, för första gången, en mer utökad bild av hur läget ser ut.

Affärsvärlden har granskat 91 procent av vindkraften mellan 2011-2023 och kan inte konstatera något annat än att branschen blöder. Sedan 2017 har man förlorat 17,8 miljarder kronor.

Och skulderna ökar.

I takt med att vindkraften har expanderat och förlusterna växt har också skuldsättningen ökat. Skulderna uppgick 2017 till 23,2 miljarder och landade 2023 på 82,4 miljarder kronor, uppger tidningen.

LÄS MER: Oväntad upptäckt om vindkraftverk – effekten är tvärtom

"Obefintlig lönsamhet"

Efter dagens statistiksläpp beskrivs vindkraften av tidningen som “kroniskt olönsam” eftersom den bara levererar el vid blåst – inte vid efterfrågan.

Bland annat pekas krisande Markbygden Ett ut som en av de största förlorana. Bolaget invgides för 15 år sedan utanför Piteå.

– Lönsamheten är i princip obefintlig. Frågan har aktualiserats av situationen i Markbygden, men det handlar om stora förluster även om man tittar på branschen som helhet, sade Christian Sandström, verksam som biträdande professor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, till DN redan i vintras.

Slår tillbaka: "Titta över tid"

Slutsatserna om svensk vindkraft som en olönsam affär har dock kritiserats.

Enligt branschorganisationen Svensk vindenergi måste man mäta över längre tid än i de granskningar som gjorts tidigare.

Över tid anses det fortfarande vara en god investering.

– De som äger vindkraft tittar snarare på 30 eller 35 år. Även om man gör förlust under ett antal år så behöver det inte påverka projektet sett över hela livstiden, säger Tomas Hallberg från Svensk vindenergi till DN.

Foto: N. Doherty

Text: Redaktionen


23 jun 2026

Nytt ID-kort på väg – andra blir ogiltiga

2026 06 24

Ett enda ID-kort kan införas i Sverige.

Sverige kan snart få ett helt nytt och gemensamt ID-kort.

Kortet är tänkt att ersätta alla dagens legitimationer.

Förslag om nytt kort

I dag finns flera olika ID-handlingar i Sverige, till exempel nationellt ID-kort, Skatteverkets ID-kort och bankernas SIS-märkta kort.

Det gör att systemet kan upplevas som rörigt och olika kort gäller i olika situationer.

Nu vill Justitiedepartementet ändra på det och införa ett enda statligt ID-kort som alla ska använda.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen, uppger Justitiedepartementet.

LÄS MER: Stor kedja höjer priset – dyrare för elbilsägare från 1 juli

Mer kontroll och mindre fusk

En av anledningarna till förslaget är att minska ID-bedrägerier och identitetsstöld.

Myndigheterna vill göra det svårare att använda falska ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar departementet.

Polisen ska också få bättre verktyg för att kontrollera identiteter, bland annat genom ansiktsbilder och register.

Ändring i praktiken

För de flesta skulle det här innebära att det blir enklare att hålla koll på sin legitimation.

Istället för flera olika kort kommer man bara ha ett enda som gäller överallt, men som håller en högre säkerhetsnivå.

Det nya kortet ska också fungera som e-legitimation, alltså det som används för BankID-liknande tjänster.

Det kan göra det smidigare att logga in på myndigheter och göra ärenden digitalt.

Det nya kortet är planerat att införas den 1 september 2029.

LÄS MER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen


24 jun 26

Skatteverket får ny metod: Alla svenskar ska kontrolleras

2026 06 24

Skatteverket vill få större befogenhet att använda biometri för att kontrollera folkbokförda och personer med samordningsnummer.

– Skatteverket bör få öka sin användning av biometri, få lagra uppgifter så länge personen lever och dela uppgifter med samarbetsmyndigheter. Biometri behövs både för folkbokförda och för personer med samordningsnummer, framhåller myndigheten i ett uttalande.

Förslag på bordet

Regeringen har uppmärksammat kravet.

Nu föreslås både Skatteverket och Migrationsverket få större möjligheter att använda biometriska uppgifter vid identitetskontroller. Det handlar bland annat om fingeravtryck och ansiktsbilder vid identifiering.

Skatteverket föreslås få befogenhet att samla in och lagra fingeravtryck och ansiktsbilder. Uppgifterna ska kunna användas vid framtida kontroller för att säkerställa att en person inte registreras under flera identiteter.

– Felaktig folkbokföring och identitetsmissbruk används systematiskt inom organiserad brottslighet. För att stoppa detta måste myndigheterna ha kontroll över vilka som finns i landet och deras verkliga identitet. Nu stärker regeringen myndigheternas möjligheter att stoppa detta fusk, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2026.

ANDRA LÄSER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

2–3 procent

Skatteverket har nyligen presenterat en ny lägesbild av befolkningen. Enligt kartläggningen var 10 605 529 personer folkbokförda i Sverige vid årsskiftet.

Mellan två till tre procent bedöms vara felaktigt folkbokförda.

– De allra flesta är rätt folkbokförda. Men de fel som finns kan orsaka stor skada, exempelvis felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, fel beskattning, och utnyttjande av identiteter. Vi behöver fortsatt vässa vårt arbete, säger Michael Högback, avdelningschef för folkbokföringen på Skatteverket.

LÄS OCKSÅ: Kryms största stad har slocknat |'

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket 

Text: Redaktionen