Jättesmäll för svensk vindkraft

2024 10 31

Svensk vindkraft får ta emot något av ett mardrömsbesked på onsdagsförmiddagen.

Vindkraftsbranschen blöder.

Och nu är läget värre än någonsin.

En unik granskning visar att svenska vindkraftsbolag förlorade totalt 4,6 miljarder kronor förra året – ett nytt bottenrekord.

Förlustsiffrorna innebär också att marginalen landar på -38 procent.

Det visar nya siffror från Affärsvärlden.

Skuldberget växer

Under 2022 producerade Sveriges vindkraft omkring 19 procent av Sveriges totala elproduktion.

De närmaste åren väntas utvecklingen fortsätta.

– Bedömningen är att vindkraft, på land och till havs, kommer att utgöra den största delen av den nya elproduktion som krävs för elektrifieringen av samhället, framhåller Energimyndigheten i ett uttalande.

Men den nya kartläggningen visar nu, för första gången, en mer utökad bild av hur läget ser ut.

Affärsvärlden har granskat 91 procent av vindkraften mellan 2011-2023 och kan inte konstatera något annat än att branschen blöder. Sedan 2017 har man förlorat 17,8 miljarder kronor.

Och skulderna ökar.

– I takt med att vindkraften har expanderat och förlusterna växt har också skuldsättningen ökat. Skulderna uppgick 2017 till 23,2 miljarder och landade 2023 på 82,4 miljarder kronor, uppger tidningen.

LÄS MER: Oväntad upptäckt om vindkraftverk – effekten är tvärtom

"Obefintlig lönsamhet"

Efter dagens statistiksläpp beskrivs vindkraften av tidningen som “kroniskt olönsam” eftersom den bara levererar el vid blåst – inte vid efterfrågan.

Bland annat pekas krisande Markbygden Ett ut som en av de största förlorana. Bolaget invgides för 15 år sedan utanför Piteå.

– Lönsamheten är i princip obefintlig. Frågan har aktualiserats av situationen i Markbygden, men det handlar om stora förluster även om man tittar på branschen som helhet, sade Christian Sandström, verksam som biträdande professor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, till DN redan i vintras.

Slår tillbaka: "Titta över tid"

Slutsatserna om svensk vindkraft som en olönsam affär har dock kritiserats.

Enligt branschorganisationen Svensk vindenergi måste man mäta över längre tid än i de granskningar som gjorts tidigare.

Över tid anses det fortfarande vara en god investering.

– De som äger vindkraft tittar snarare på 30 eller 35 år. Även om man gör förlust under ett antal år så behöver det inte påverka projektet sett över hela livstiden, säger Tomas Hallberg från Svensk vindenergi till DN.

Foto: N. Doherty

Text: Redaktionen

Skarp varning till svenska folket – se upp för det här telefonsamtalet

2026 02 05

Varje år anmäls hundratusentals bedrägerier i Sverige.

Bluffmakarna fortsätter att terrorisera svenska medborgare.

Och nu har de fått ett nytt kort på handen. Med hjälp av generativ AI kan bedragarna förfalska röster och utge sig för att vara någon du känner.

När barnet eller kollegan ringer på en måndagskväll kan det vara en bedragare bakom luren.

Investeringsprofilen och grundaren av företaget Börshajen, Andra Farhad, pekar ut den nya bedrägerimetoden som det största ekonomiska hotet mot hushållen.

– Den största ekonomiska risken för svenska hushåll 2026 ringer upp dig en vanlig torsdagskväll, låter exakt som ditt barn i panik och ber om hjälp. Men bakom rösten finns varken blodsband eller nöd – bara en algoritm och en bottenlös hunger efter dina livsbesparingar, skriver hon i SvD.

”Asymmetrisk krigföring”

Andra Farhad konstaterar att bedrägerimetoden är enkel att använda.

– Med dagens generativa AI krävs det bara tre sekunder av din röst, stulen från ett klipp på sociala medier, för att klona ditt tonläge, din dialekt och din andning. Det är asymmetrisk krigföring i sin renaste form: en ensam individ mot en global tech-armé, framhåller skribenten.

Enligt Farhad krävs fler och skärpta AI-regleringar från både Sverige och EU för att bekämpa bedrägeriformen.

Hon uppmanar även människor att i förväg komma överens om hur pengar får överföras, alltid ringa tillbaka via kända nummer och aldrig fatta ekonomiska beslut i affekt.

LÄS MER: Biltema går ut med varning till kunder

TIPS: Så skyddar du dig mot AI-bedrägerier

- Var medveten. Det är viktigt att känna till att den här tekniken finns och att den kan användas för att göra väldigt trovärdiga förfalskningar.

- Var sunt misstänksam. Var särskilt uppmärksam på ovanliga och konstiga situationer. Inte minst om någon ber dig föra över pengar eller identifiera dig med ditt bank-id.

- Använd aldrig ditt bank-id på uppmaning av någon som ringt upp dig. Du kan inte veta vad det används för att godkänna, eller vem det är som egentligen ringer.

- Om du jobbar på ett företag – följ den policy som finns även om du tror att det är din chef som ringer. Föreslå att du ringer tillbaka till chefen – detta kallas att motringa.

Källa: Internetstiftelsen

LÄS OCKSÅ: Annika Strandhäll rasar – hotar med lagstiftning

Foto: T. Grote

Text: Redaktionen

Willys först ut – fisk byts ut i hela landet

2026 02 06

Axfooodkoncernen – som inkluderar Willys, Hemköp och City Gross – fasar ut makrill med rött ljus i Världsnaturfondens WWF:s fiskguide.

Hädanefter kommer makrill som rödklassats av WWF inte att finnas i butikshyllorna. Axfood blir därmed först i Sverige med att fasa ut makrill som är fiskad i Nordostatlanten och ersätta den med makrill från hållbart förvaltade bestånd.

Den MSC-certifierade chilenska taggmakrillen med grönt ljus från WFF kommer att ersätta den rödlistade makrillen.

– För oss handlar hållbar sjömat både om att värna haven och om att göra det lätt för konsumenter att välja rätt i vardagen. En viktig del i det är att erbjuda hållbara alternativ även när populära arter förlorar sin hållbarhetsmärkning eller får rött ljus, säger Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood.

”Omfattande arbete”

Den chillenska taggmakrillen är MSC-certifierad, vilket innebär att produkten uppfyller kriterier som syftar till att bevara beståndens status, inte skada havsmiljön och säkerställa en hållbar fiskeförvaltning.

– Det har varit ett omfattande arbete att säkra en råvara som uppfyller våra krav på hållbart fiske och samtidigt uppfyller våra kvalitetskrav och är prisvärd. Chilensk taggmakrill är ett fullgott alternativ och gör det möjligt för oss att fortsätta erbjuda en populär vardagsprodukt med betydligt lägre risk för haven, säger Emil Fischer, inköpare på Dagab, Axfoods inköps- och logistikbolag.

LÄS MER: Ica-handlare går mot konkurs

Samma lista som torsken

All makrill som är fiskad i Nordostatlanten är rödlistad av WWF. Tidigare har den betraktats som ett okej alternativ, men nu är läget för beståndet så illa att fisket bedöms ohållbart oavsett fiskemetod.

– Vi ser nu återigen att det fiske som bedrivs inte är hållbart. Och tyvärr är både makrillen och den vårlekande sillen utsatta för alltför hårt fisketryck. Nu hamnar dessa på samma lista av överexploaterade arter som bland annat torsken och strömmingen i Östersjön, säger Inger Melander, havs- och fiskeexpert på Världsnaturfonden WWF.

LÄS OCKSÅ: Europa ”hånar” Ukraina – plötslig ökning

Foto: Willys Axfood

Text: Redaktionen