Jättesmäll för svensk vindkraft

2024 10 31

Svensk vindkraft får ta emot något av ett mardrömsbesked på onsdagsförmiddagen.

Vindkraftsbranschen blöder.

Och nu är läget värre än någonsin.

En unik granskning visar att svenska vindkraftsbolag förlorade totalt 4,6 miljarder kronor förra året – ett nytt bottenrekord.

Förlustsiffrorna innebär också att marginalen landar på -38 procent.

Det visar nya siffror från Affärsvärlden.

Skuldberget växer

Under 2022 producerade Sveriges vindkraft omkring 19 procent av Sveriges totala elproduktion.

De närmaste åren väntas utvecklingen fortsätta.

Bedömningen är att vindkraft, på land och till havs, kommer att utgöra den största delen av den nya elproduktion som krävs för elektrifieringen av samhället, framhåller Energimyndigheten i ett uttalande.

Men den nya kartläggningen visar nu, för första gången, en mer utökad bild av hur läget ser ut.

Affärsvärlden har granskat 91 procent av vindkraften mellan 2011-2023 och kan inte konstatera något annat än att branschen blöder. Sedan 2017 har man förlorat 17,8 miljarder kronor.

Och skulderna ökar.

I takt med att vindkraften har expanderat och förlusterna växt har också skuldsättningen ökat. Skulderna uppgick 2017 till 23,2 miljarder och landade 2023 på 82,4 miljarder kronor, uppger tidningen.

LÄS MER: Oväntad upptäckt om vindkraftverk – effekten är tvärtom

"Obefintlig lönsamhet"

Efter dagens statistiksläpp beskrivs vindkraften av tidningen som “kroniskt olönsam” eftersom den bara levererar el vid blåst – inte vid efterfrågan.

Bland annat pekas krisande Markbygden Ett ut som en av de största förlorana. Bolaget invgides för 15 år sedan utanför Piteå.

– Lönsamheten är i princip obefintlig. Frågan har aktualiserats av situationen i Markbygden, men det handlar om stora förluster även om man tittar på branschen som helhet, sade Christian Sandström, verksam som biträdande professor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, till DN redan i vintras.

Slår tillbaka: "Titta över tid"

Slutsatserna om svensk vindkraft som en olönsam affär har dock kritiserats.

Enligt branschorganisationen Svensk vindenergi måste man mäta över längre tid än i de granskningar som gjorts tidigare.

Över tid anses det fortfarande vara en god investering.

– De som äger vindkraft tittar snarare på 30 eller 35 år. Även om man gör förlust under ett antal år så behöver det inte påverka projektet sett över hela livstiden, säger Tomas Hallberg från Svensk vindenergi till DN.

Foto: N. Doherty

Text: Redaktionen


JUST NU: Hel bransch kan utraderas

2025 07 04

Endast 89 av 2 397 ansökningar för bärplockare har beviljats av Migrationsverket i år.

– Migrationsverket har även i år gjort bedömningen att arbetstagare inom bärbranschen riskerade att inte få sina arbetsvillkor uppfyllda, därför har myndigheten beslutat att avslå större delen av ansökningarna för thailändska bärplockare, säger Hanna Geurtsen, biträdande uppdragsledare för arbetstillstånd på myndigheten.

Den nya siffran är en kraftig minskning jämfört med föregående år. Förra åtet beviljades 1 272 ansökningar och 2023 landade beviljades 5 372 tillstånd.

I år kommer alltså endast 89 bärplockare till Sverige.

Larmet: Hela branschen kan försvinna

Bransch- och arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen rasar mot beslutet. Vd:n Björn Hellman hävdar att Migrationsverkets avslag riskerar att utradera hela den svenska bärbranschen.

– Besluten kan innebära nådastöten för svenska bär. När det gäller tillgång till svenska bär är arbetskraftsinvandring helt avgörande. Utan dessa säsongsarbetare kommer de svenska bären inte att bli plockade, säger han.

– Vi kommer att ha ännu mindre svensk råvara för att producera exempelvis sylt och saft. Vi kommer att behöva säga upp personal eller i värsta fall lägga ner verksamheter.

”Högst anmärkningsvärt”

Björn Hellman ifrågasätter Migrationsverket vedömning. Han anser att ansökningarna uppfyller kraven. 

Hellman påpekar att  bärplockarna är direkt anställda vid ett företag med säte i Sverige och inte via ett utländskt bemanningsföretag, vilket har varit fallet under tidigare år.

– Det innebär ett tydligare arbetsgivaransvar för det svenska företaget. Det ska finnas anställningsavtal påskrivet av båda parter, anställningsvillkor ska vara i linje med svenska kollektivavtal och det ska finnas tecknade försäkringar. 

– Vi finner det högst anmärkningsvärt att Migrationsverket avslår ansökningar baserat på att det är osannolikt att arbetsgivaren kommer att erbjuda villkor som är i nivå med svenska kollektivavtal när ansökningarna uppfyller de krav som är i linje med svenska kollektivavtal.

Noggrann granskning

Inför sommaren 2024 förstärkte Migrationsverket granskningen av de ansvariga bemanningsföretagen och deras åtaganden som arbetsgivare.

Detta eftersom myndigheten under flera års tid sett indikationer på missbruk inom bärbranschen – bland annat har Migrationsverket fått signaler om oseriösa kontrakt och uteblivna löner kopplat till bemanningsföretag i Thailand.

Samtliga ansökningar som inkommit inför årets bärsäsong har utretts med fokus på anställningsvillkoren som ska gälla utifrån svenska regler och kollektivavtal.

– Oavsett vilket lagrum som ansökan prövas inom är många krav för att beviljas tillfälligt arbetstillstånd fortfarande desamma. Det handlar bland annat om att det ska finnas anställningsavtal påskrivet av båda parter och att anställningsvillkoren ska vara i linje med svenska kollektivavtal. För majoriteten av de ansökningar som kommit in i år har inte kraven varit uppfyllda, säger Hanna Geurtsen.

Foto: Clas Ohlson

Text: Redaktionen


JUST NU: Ryssland dundrar mot Sverige – ”rena fantasier”

2025 07 04

Säkerhetspolisen har pekat ut Ryssland som det största hotet mot Sveriges säkerhet.  

– Ryssland är alltjämt det största hotet mot Sverige då landet bedriver säkerhetshotande verksamhet med bäring på bland annat Sveriges territoriella integritet och politiska suveränitet, skriver Säpo på sin hemsida.

Säpo bedömer också att Ryssland bedriver så kallad hybridkrigföring mot Sverige och andra västeuropeiska länder.  

Om kriget i Ukraina slutar framgångsrikt för Ryssland kan också rysk riskbenägenhet att genomföra sabotage i Europa, inklusive Sverige, snabbt förändras.

– Säkerhetspolisen bedömer att det finns risk för att det genomförs sabotageverksamhet även i Sverige, framhåller Säpo.

Ryssland svarar

Nu svarar Ryssland på de svenska anklagelserna.

Landets ambassadör i Sverige, Sergej Beljajev, kallar påståendena för ”löjliga”.

– Dessa anklagelser är löjliga. Ryssland har ingen avsikt att attackera Sverige. Inte militärt, eller på något annat sätt, säger han till France24.

– Den svenska regeringen pekar ut Ryssland som ett hot mot Sveriges nationella säkerhet – samtidigt sprider svenskar fantasifulla scenarier om hur Ryssland och ryssar skulle kunna utgöra ett hot. Men allt är rena fantasier, fortsätter ambassadören.

Kyrka har pekats ut

En rysk-ortodox kyrka i Västerås har pekats ut som ett centrum för ryskt spionage i Sverige.

Flera säkerhetsexperter har varnat för kyrkan, som är belägen i närheten av Västerås flygplats.

– Kyrkan erbjuder ett potentiellt fotfäste som kan användas för informationsinsamling, både riktat till Västerås flygplats och till industriella intressen i form av stora företag som är engagerade i energisektorn, säger Markus Göransson, forskare med fokus på Ryssland på Försvarshögskolan, till Politico.

– När Sveriges försvarsstyrkor genomför övningar på eller i närheten av flygplatsen, som gjordes i juni, gör de det under eventuell övervakning från kyrkan,

Svaret: En ”kampanj” mot Ryssland

Ambassadör Sergej Beljajev förnekar att den ryska staten avvänder kyrkan för spionage.   

– Det var inte den ortodoxa befolkningen som bestämde var kyrkan skulle placeras, det var staden Västerås. Nu ser vi att vissa lokala politiker och journalister försöker påstå att kyrkan är hot, eftersom den ligger nära flygplatsen. 

– Från min synvinkel är detta endast en del i en kampanj mot allt som har en rysk koppling.

Prästen har fått medalj av SVR

Den rysk-otrodoxa prästen i Västerås, Pavel Makarenko, har mottagit en medalj från Rysslands utrikesunderrättelsetjänst, SVR. 

Trots det hävdar Sergej Beljajev att prästen inte har någon koppling till ryska staten.

– Att en person får en medalj betyder inte att han eller hon representerar det ryska utrikesdepartementet. Precis som Sverige har vi våra egna utmärkelser.

Foto: I Shilov

Text: Redaktionen