Jättesmäll för svensk vindkraft

2024 10 31

Svensk vindkraft får ta emot något av ett mardrömsbesked på onsdagsförmiddagen.

Vindkraftsbranschen blöder.

Och nu är läget värre än någonsin.

En unik granskning visar att svenska vindkraftsbolag förlorade totalt 4,6 miljarder kronor förra året – ett nytt bottenrekord.

Förlustsiffrorna innebär också att marginalen landar på -38 procent.

Det visar nya siffror från Affärsvärlden.

Skuldberget växer

Under 2022 producerade Sveriges vindkraft omkring 19 procent av Sveriges totala elproduktion.

De närmaste åren väntas utvecklingen fortsätta.

Bedömningen är att vindkraft, på land och till havs, kommer att utgöra den största delen av den nya elproduktion som krävs för elektrifieringen av samhället, framhåller Energimyndigheten i ett uttalande.

Men den nya kartläggningen visar nu, för första gången, en mer utökad bild av hur läget ser ut.

Affärsvärlden har granskat 91 procent av vindkraften mellan 2011-2023 och kan inte konstatera något annat än att branschen blöder. Sedan 2017 har man förlorat 17,8 miljarder kronor.

Och skulderna ökar.

I takt med att vindkraften har expanderat och förlusterna växt har också skuldsättningen ökat. Skulderna uppgick 2017 till 23,2 miljarder och landade 2023 på 82,4 miljarder kronor, uppger tidningen.

LÄS MER: Oväntad upptäckt om vindkraftverk – effekten är tvärtom

"Obefintlig lönsamhet"

Efter dagens statistiksläpp beskrivs vindkraften av tidningen som “kroniskt olönsam” eftersom den bara levererar el vid blåst – inte vid efterfrågan.

Bland annat pekas krisande Markbygden Ett ut som en av de största förlorana. Bolaget invgides för 15 år sedan utanför Piteå.

– Lönsamheten är i princip obefintlig. Frågan har aktualiserats av situationen i Markbygden, men det handlar om stora förluster även om man tittar på branschen som helhet, sade Christian Sandström, verksam som biträdande professor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, till DN redan i vintras.

Slår tillbaka: "Titta över tid"

Slutsatserna om svensk vindkraft som en olönsam affär har dock kritiserats.

Enligt branschorganisationen Svensk vindenergi måste man mäta över längre tid än i de granskningar som gjorts tidigare.

Över tid anses det fortfarande vara en god investering.

– De som äger vindkraft tittar snarare på 30 eller 35 år. Även om man gör förlust under ett antal år så behöver det inte påverka projektet sett över hela livstiden, säger Tomas Hallberg från Svensk vindenergi till DN.

Foto: N. Doherty

Text: Redaktionen


11mars26

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen


BESKEDET: Alla som jobbar får mer pengar

2026 03 11

Regeringen bekräftar ett glädjande besked för svenska arbetare.

På onsdagen har regeringen sammanfattat det ekonomiska läget och utsikterna framåt.

Den stora osäkerheten i omvärlden – kopplat till bland annat krigen i Iran och Ukraina – kan ställa till det för svensk ekonomi.

Mer glädjande för alla svenskar som jobbar är att reallönerna väntas öka framöver.

Alla som jobbar får mer pengar

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har presenterat en ny prognos över den ekonomiska utvecklingen.

– Överlag väntas stigande reallöner, lägre inflation och skattesänkningar stödja hushållens konsumtion och bostadsmarknaden framgent, framhåller regeringen.

– Samtidigt väntas finanspolitiken bidra till högre offentlig konsumtion och investeringar. 

Viss ljusning

Regeringen vittnar även om en viss ljusning på arbetsmarknaden.

– På arbetsmarknaden syns vissa tecken på återhämtning. Sysselsättningen började öka under slutet av 2025 och arbetsmarknadsindikatorerna tyder på en ökad efterfrågan på arbetskraft i närtid, menas det.

Läs mer: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Stor osäkerhet

Men det råder alltjämt stora osäkerheter i den bredare ekonomin.

Krig i Iran och Ukraina samt förvirring om amerikanska tullar ställer till det.

– Osäkerheten i världsekonomin väntas förbli stor under 2026, särskilt med anledning av kriget i Mellanöstern och den amerikanska administrationens tullutspel i början av året.

Fakta: Reallön 

- Med reallöneutveckling menas den del av löneökningen som blir kvar när man dragit bort prisökningar på varor och tjänster. Det vill säga löneökning minus inflation.  

- Förenklat innebär det att om det du konsumerar ökar i pris sjunker din reallön. Det motsatta sker om varor eller tjänster minskar i pris, då ökar din reallön. Det kan vara lätt att blanda ihop reallön med nominell lön, vilket är den siffra du ser i din lönespecifikation. Även om din nominella lön är oförändrad kan alltså reallönen både öka och minska.

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen