Jättesmäll för hushållen – rekordstor ökning

2024 11 20

Kostnaderna för Sveriges hushåll skjuter i höjden.

Det visar en färsk rapport från Nils Holgersson-gruppen, som varje år kartlägger prisutvecklingen för hushållens avgifter.   

Prisökningarna på fjärrvärme, elnät, avfall, vatten och avlopp (VA) har aldrig varit så stora, enligt årets mätning.

Det senaste året har de sammanslagna kostnaderna ökat med 13 procent.

En rekordstor ökning.

– Det är den största uppgången som skett sedan mätningarna startade för snart trettio år sedan, framhåller Nils Holgersson-gruppen i rapporten.

Tre avgörande kostnadsökningar

Det finns tre stora bovar i dramat som leder till att kostnaderna skenar: VA-taxan, elnätsavgiften och fjärrvärmepriset.

Fjärrvärmepriserna har i genomsnitt ökat med 15,2 procent.

– Detta är en historisk kostnadsuppgång. Ökningstakten föregående år var 7,8 procent, konstaterar Nils Holgersson-gruppen.

VA-taxorna (avgifter för vatten och avlopp) har ökat med 13,9 procent. En kraftig uppgång jämfört med i fjol, då VA-taxorna ökade med 7,9 procent.

Elnätsavgifterna har i sin tur ökat med 13 procent i genomsnitt.

Prisuppgångarna oroar Joachim Höggren, ordförande Nils Holgersson-gruppen.

– Den här prisutvecklingen är inte hållbar och det blir särskilt allvarligt eftersom det handlar om tjänster som ingen kan göra avkall på. Att byta leverantör är inte möjligt, för det är monopolliknande marknader vi pratar om, säger han och tillägger:

– Här sitter kunderna verkligen i en rävsax.

Årets rapport i korthet

- Sedan år 1996 ger Nils Holgerson-gruppen, med representanter från Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta årligen ut rapporten ”Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”.

- I rapporten redovisas fakta bland annat om de prisskillnader som finns mellan Sveriges kommuner.

- I årets rapport konstateras att prisökningarna för VA, avfall, fjärrvärme och elnät aldrig varit så stora och att det alltjämt är anmärkningsvärt stora prisskillnader mellan leverantörerna i landets kommuner.

Källa: Nils Holgersson-gruppen

Foto: P. Waern

Text: Redaktionen


JUST NU: Rysk minister har skjutit sig själv

2025 07 07

Under morgonen tvingades transportminister Roman Starovojt lämna den ryska regeringen.

Nu har han hittats död i Moskvaregionen. 

Enligt flera ryska medier har ministern skjutit sig själv, rapporterar Reuters.

Skjutvapen i närheten av kroppen 

Starovojt hittades avliden i sin bil. 

– Det rör sig till synes om ett självmord, rapporterar den oberoende ryska tidningen Meduza.

Enligt tidningen har ett skjutvapen hittats intill kroppen. 

Brottsmyndighet utreder

Rysslands högsta federala brottsutredande myndighet, SKR, utreder dödsfallet. 

– Vi arbetar på platsen för att fastställa omständigheterna. Den ledande teorin är att det rör sig om ett självmord, uppger myndigheten i ett uttalande. 

Fick sparken

Dödsfallet inträffar kort efter att diktatorn Vladimir Putin sparkat Starovojt. Under måndagsmorgonen tvingades han lämna posten som transportminister.

Enligt Kremls talesperson Dmitrij Peskov tvingades Starovojt lämna på grund ”bristande förtroende” för honom.

– Jag har inget mer att tillägga, sade Peskov på en pressträff enligt den statskontrollerade ryska nyhetsbyrån Tass.

Samtidigt skakas Rysslands transportsektor av en djup kris.

Det statsägda monopolet Russian Railways befinner sig i ”bolagets värsta kris sedan den stora finanskrisen för nästan två decennier sedan”.

Krisen för järnvägsbranschen tolkas i Ryssland som att landets ekonomi går dåligt.  

LÄS MER: “Värsta krisen sedan 2008” – tung signal om rysk ekonomi

Flera kriser

Den ryska flygbranschen går också på knäna. Det rapporteras dagligen om förseningar på grund av drönarhotet från Ukraina och nya säkerhetsåtgärder på flygplatser. 

Guvernör i Kursk 

Innan han utsågs till transportminister var Starovojt guvernör i den ryska Kurskregion som gränsar till Ukraina.

Han lämnade guvernörsposten 2024.

Putin har utsett Andrej Nikitin till tillförordnad transportminister.

Nikitin har sedan februari 2025 varit vice transportminister i Ryssland. 

Foto: 

Text: Redaktionen


Ryssland ställer ultimatum till hela världen

2025 07 07

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov förmedlar ett ryskt ultimatum för att nå en ”hållbar fred i Ukraina”.

I en intervju med den ryska nyhetsbyrån RIA Novosti, som TV2 har tagit del av, utfärdar Lavrov ett ultimatum för fred i Ukraina.

Enligt utrikesministern måste omvärlden officiellt erkänna fem ukrainska regioner som ryska:

- Krym

- Donetsk

- Luhansk

- Zaporizjzja 

- Kherson

Vidare framhåller Lavrov att den ryska regimen kräver en ”demilitarisering och avnazifiering” av hela Ukraina, ett upphävande av de ”antiryska sanktionerna” samt återlämnande av tillgångar som enligt Moskva ”olagligt beslagtagits i väst”.

– En hållbar lösning är omöjlig utan att eliminera konfliktens grundorsaker, säger Sergej Lavrov enligt RIA.

Hävdar: ”Har utrotat allt”

Lavrov nämner också andra problem som enligt honom måste hanteras om fred ska uppnås:

- Hot mot Rysslands nationella säkerhet måste elimineras – vilket inkluderar Natos expansion och Ukrainas engagemang i militäralliansen.

- Mänskliga rättigheter måste upprätthållas i territorier under ukrainsk kontroll. Enligt Lavrov har Ukraina sedan 2014 ”utrotat allt som har med Ryssland, ryssar och rysktalande människor att göra”.

LÄS MER: “Värsta krisen sedan 2008” – tung signal om rysk ekonomi 

Tillhör den ryska propaganda

Påståendena om att den ukrainska ledningen är nazister och förtrycker rysktalande medborgare är vanliga inslag i Kremls propaganda.

Innan invasionen av Ukraina gick den ryska propagandamaskinen på högvarv och spred myter om grannlandet.

Den ryska regimen utmålade Ukraina som ett nazistiskt land och motiverade anfallskriget med att man ska ”avnazifiera” Ukraina och befria världen från nazister. Påståendet om att Ukraina är ett nazistiskt land saknar någon som helst stöd.

Anna-Karin Selberg, doktor i filosofi vid Södertörns högskola, har studerat de ryska lögnerna under kriget. I en intervju på sajten forskning.se kommenterar hon den ryska nazistlögnen. 

– I en auktoritär eller totalitär regim har det alltid varit lättare att ljuga eftersom det inte finns fria, granskande, medier. Men det här är också ett exempel på den moderna politiska lögnen, säger hon till sajten.

Ryska krigsbrott

Sedan starten av kriget i Ukraina 2014 har den ryska krigsmakten gjort sig skyldig till flera krigsbrott.

Människorättsorganisationen Amnesty nämner bland annat följande:

- Avsiktliga attacker mot civila

- Påtvingade försvinnanden

- Utomrättsliga avrättningar

- Tortyr

- Olagligt frihetsberövande

- Tvångsförflyttning

- Övergrepp mot krigsfångar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen