SVERIGE: Jätteras på bostadspriser

2023 01 02

Bostadspriserna har rasat över 20 procent i ett flertal regioner i Sverige.

Det konstaterar storbanken SBAB efter att ha jämfört vårens toppnoteringar med genomsnittspriserna i december.

Sett över hela Sverige har nu bostadspriserna fallit med totalt nästan 17 procent.

Prisfallen beskrivs som större än vad som kan förklaras av normala säsongsmönster,

– Vår prognos har varit att bostadspriserna ska falla med drygt 20 procent i Sverige som helhet enbart till följd av ränteuppgången. Vi börjar helt klart närma oss de nivåerna nu, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB, i ett pressmeddelande.

Flaggar för besvärlig utveckling

Chefsekonomen tillägger:

– Om arbetslösheten skulle komma att öka markant i kölvattnet av den annalkande lågkonjunkturen är det viktigt att bostadsräntorna inte fortsätter upp om vi inte ska få en riktigt besvärlig utveckling på andrahandsmarknaden som också skulle slå stenhårt mot en redan hårt prövad nyproduktion.

Kan inte förklaras av säsongsmönster

Även mellan november och december sjönk bostadspriserna på ett sätt som beskrivs som större än vad som kan förklaras av normala säsongsmönster.

Lägenhetspriserna sjönk med 1,5 procent från den ena månaden till den andra, och för villapriserna var nedgången 2,9 för motsvarande period och för Sverige som helhet.

Störst är skillnaden i norra Sverige (-6,5 procent). Tittar man ända bak till vårens toppnoteringar har lägenhetspriserna i norr sjunkit med över 17 procent, medan det i Storgöteborg och Stormalmö sjunkit med mer än 15 respektive 14 procent.

– Det prisfall på nästan sju procent som vi har haft på lägenheter i Norra Sverige tillhör inte vanligheterna, konstaterar Robert Boije till SBAB:s hemsida.

I både Malmö och Stockholm har priset på villor fallit med över 20 procent sedan i våras.

– Vi har så här långt sett större prisfall på villor än för lägenheter med undantag för Norra Sverige där lägenhetspriserna fallit något mer än villorna. Det är troligt att de höga elpriserna i landets mellersta och södra delar slår hårdare mot villorna än lägenheterna, säger Robert Boije.

Nedgången lär fortsätta

Enligt flera experter kommer bostadsmarknadens nedgång att fortsätta under 2023.

Åtminstone under inledningen av året.

Räntehöjningar, brist på köpare och osäkert omvärldsläge pekas ut som anledningar.

– Det är flera negativa faktorer som tillsammans lagt sig som en våt filt på bostadsmarknaden, säger Hans Flink på Svensk mäklarstatistik till Dagens Nyheter.

– Negativa realinkomster och inte minst att hushållens bolån kostar allt mer gör att det både bildas förväntningar och en verklighet som innebär att bostadspriserna sjunker, tillägger Cecilia Hermansson, fastighetsmarknadsforskare på KTH, till samma tidning.

Foto: T. Kent

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen