Jätteprognos för svensk ekonomi

2024 01 24

Sveriges ekonomi drabbades extra hårt av den globala lågkonjunkturen under 2023.

Kraftiga räntehöjningar slog hårt mot skuldsatta hushåll.

I EU är endast är det endast Danmark och Luxemburg som har högre skuldsättning per invånare än Sverige.

När räntan var på en låg nivå gick det bra för Sverige. Men i takt med att räntehöjningarna avlöst varandra har läget förändrats.

– Under perioden med låg ränta tog hushållen på sig stora skulder, fastighetspriserna drog iväg, byggsektorn växte och nu när räntorna stiger och många har korta lån så betyder det att hushållen i Sverige drabbas väldigt hårt, förklarar Klas Eklund, seniorekonom på advokatbyrån Mannheimer Swartling, i en kommentar till Yle.

Då vänder det

Fjolåret var ett tufft år för svensk ekonomi.

Nedgången bedöms dock vara tillfällig.

Under 2024 beräknas räntorna sjunka och Mats Kinnwall, som är chefsekonom på Teknikföretagen, tror på en starkt uppgång för svensk ekonomi när krisen är över.

Experten hänvisar till att Sverige sedan millennieskiftet haft en starkare utveckling av tillväxten jämfört med länderna inom eurozonen.

– Den har till och med varit starkare än USA, säger Kinnwall till SVT Nyheter.

Jätteprognos för svensk ekonomi

När räntorna sjunker bedömer Mats Kinnwall att vändningen uppåt blir starkare i Sverige än i många andra länder.

– Just nu går det dåligt för Sverige för att vi hushållen har drabbats särskilt hårt av de räntehöjningar som har genomförts. Så fort räntorna går ner igen så tror jag att vi kommer att återgå till en starkare tillväxttrend jämfört med länderna inom eurozonen, fastslår chefsekonomen.

Uppgång kan dröja

Det kan dock dröja innan den svenska ekonomin vänder uppåt.

För tillfället krymper Sveriges ekonomi.

Enligt EU-kommissionens ekonomiska prognos väntas trenden hålla i sig under 2024.

Först 2025 beräknas ekonomin växa.

Foto: T. Daily

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)