Jättemånga badolyckor – här är badplatserna som sticker ut

2024 08 07

Den senaste tiden har det skett ovanligt många badolyckor.

Under juli månad har hela 19 personer dött i drunkningsolyckor i Sverige.

Under samma period förra året var det 13 personer, enligt siffror från Svenska Livräddningssällskapet.

Olyckorna har framför allt blivit fler på kommunala badplatser.

”Någonting som sticker ut”

Elva av de totalt 19 drunkningsolyckorna i juli har inträffat i samband med bad.

Och merparten av dem äger rum på anordnade offentliga och kommunala badplatser.

– Vi ser för statistiken 2024 att vi har ju jättemånga badolyckor, det är verkligen någonting som sticker ut, säger Svenska Livräddningssällskapets generalsekreterare, Mikael Olausson, till TV4.

Svenska Livräddningssällskapet är kritiska till den här utvecklingen.

De menar att kommunerna skulle kunna göra betydligt mer för att stärka säkerheten på offentliga badplatser.

”Motiverat att ha livräddare”

Framför allt anser de att man borde kunna informera bättre om hur man ska bete sig på en badplats och vilka faror som finns i vattnet.

– Därtill så är det motiverat att ha livräddare på flera av de stränder som finns runtom, framför allt Sveriges kuster, säger Mikael Olausson.

Förutom de dödsfall som har konstaterats i juli, finns det flera som fortfarande befinner sig på intensivvårdsavdelning efter drunkningsolyckor, enligt Svenska Livräddningssällskapet.

Alla som omkom var av manligt kön

Samtliga som har dött i drunkningsolyckor i juli var av manligt kön, enligt siffrorna.

Elva av dem var också 60 år eller äldre när olyckan inträffade.

Två av de omkomna var barn, som var 12 respektive 16 år gamla, enligt Svenska Livräddningssällskapet.

Totalt tio av dödsolyckorna har inträffat i en sjö.

Vid två av olyckstillfälle var det två personer som omkom. Det handlar dels om en fritidsbåtsolycka i Norge, dels om en badolycka i Älvsbyn.

Foto: Sacha T'Sas

Text: Redaktionen

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen

Dra körkortet direkt – stenhårt förslag lanseras i Sverige

2026 02 05

Sveriges största konsumentorganisation för bilister, Riksförbundet M Sverige, anser att gängkriminella inte ska få köra bil på svenska vägar.

Nu kräver organisationen att gängkriminellas körkort ska ryka med omedelbar verkan. Den som använt körkortet inom ramen för brottslighet bör inte få behålla det, betonar Jacob Sidenvall från M Sverige.

– Det handlar om normer, säger han och fortsätter:

– Att minska gängkriminellas närvaro i trafiken och deras rörelsemöjligheter skulle kunna leda till bättre brottsbekämpning men framför allt säkrare trafik. Våldskapital och illegala vapen ska helst hållas borta från trafiken.

Sidenvall hänvisar till att det redan i dag finns organiserad brottslighet som försvårande omständighet vid åtal. Om domstolar kan bevisa att brott har begåtts i organiserad form skärpts straffet.

– Och då tycker vi att förtroendet att ha körkort ska anses förbrukat. Gängkriminellas utrymme i samhället behöver minska, och det här skulle vara ett sätt att begränsa deras möjligheter.

LÄS MER: Annika Strandhäll rasar – hotar med lagstiftning

Pekar ut framgångsrik lag

Jacob Sidenvall jämför förslaget med den nya lagen om självständigt förverkande som trädde i kraft i november 2024. Den gör det möjligt för polisen att beslagta tillgångar som kommer från kriminell verksamhet, utan att egendomen kopplas till ett specifikt brott. Polisen behöver endast visa att tillgångarna kommer från kriminell verksamhet – till exempel genom att konstatera att egendomen inte står i proportion till en persons lagliga möjligheter att äga den. Det kan röra sig om en fastighet, bilar eller pengar på ett bankkonto.

Sedan lagen trädde i kraft har Kronofogdens intäkter från utmätningarna tiodubblats – från 7 till 70 miljoner kronor.

– Det här är ett verktyg som vi efterfrågat från politiken, säger Jacob Sidenvall.

– Den organiserade brottsligheten beskrivs ibland som systemhotande. Men i gatubilden märks den ofta i form av dyra bilar som körs på ett störande eller vårdslöst sätt. Det är ett sätt för de aktiva att visa upp en fasad av framgång för att rekrytera yngre till livsstilen, men det sätter också en dålig kultur för trafikbeteende på vägarna.

LÄS OCKSÅ: Trendbrott om jobben – inte hänt på länge

Foto: A. Lazic resp Transportstyrelsen

Text: Redaktionen