2 maj 2026

Jättelarm om svenska folket – värre än någonsin

2024 01 23

Räntehöjningar och en hög inflation har slagit hårt mot svenska hushåll de senaste åren.

Många har kämpat för att klara vardagen.

Nu kommer ett nytt larm om svenska folkets ekonomiska situation.

Den totala skulden till Kronofogden har ökat med hela 17 procent på ett år.

Skuldberget uppgår till hiskeliga 119 miljarder kronor. Det är den högsta siffran någonsin.

– Det är en ökning med 18 miljarder, eller närmare 50 miljoner kronor om dagen, sedan förra året. På tio år har skuldberget vuxit med nästan 50 miljarder kronor, uppger Kronofogden.

Största ökningen sedan 1990-talet 

Vid årsskiftet fanns 417 248 personer registrerade hos Kronofogden – en ökning med 23 467 personer (6 procent) jämfört med föregående år.

– Det är ett trendbrott att antalet skuldsatta ökar i sådan takt. Det är den största ökningen sedan 1990-talet, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden.

”Stora konsekvenser”

Medianskulden per person har även ökat sedan årsskiftet.

Ökningen beräknas till 11 procent, vilket innebär att medianskulden landar på 78 800 kronor.

Enligt Kronofogden är de vanligaste skulderna underhållsstöd, fordonsrelaterade skulder, skatteskulder och skulder relaterade till konsumtion, till exempel lån och krediter.

– Vi ser nu att skulderna ökar i snabb takt för många, och det är oroande. Även en liten skuld kan leda till långvarig skuldsättning och få stora konsekvenser.

– Därför är det oerhört viktigt att genast agera om du inte kan betala en räkning. Ta kontakt med den du är skyldig pengar. I bästa fall går det att undvika att skulden registreras hos Kronofogden, säger Davor Vuleta.

Kvinnor sticker ut i statistiken

Två tredjedelar av de skuldsatta hos Kronofogden är män.

Men antalet kvinnor med skulder ökar i högre takt än antalet män.

– Kvinnornas skatteskulder har till exempel ökat med 80 procent sedan förra årsskiftet, motsvarande siffra för män är 29 procent, framhåller Kronofogden.

Den mest utsatta gruppen är personer som är 65 år eller äldre.

55 906 personer inom åldersgruppen har skulder hos Kronofogden, en ökning med 9 procent. Den totala skuldsumman för personer som är 65 eller äldre överstiger nu 25 miljarder kronor.  

 – Det här är en grupp som har svårt att påverka sina inkomster och som riskerar att hamna i långvarig skuldsättning. Vi vet sedan tidigare att hälften av de äldre i registret har haft skulder i 20 år eller mer, säger Davor Vuleta.

Foto: Riksbanken 

Text: Redaktionen


30 maj 2026

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 30

Ett populärt sött pålägg stoppas.

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen


29 maj 2026

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Snart kommer hastighetsgränserna på svenska vägar att ändras.

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen