Usla förhållanden hos butiksjätte – ”känns som ett fängelse”

2024 04 09

Världens största klädföretag, spanska Zara, har hamnat i blåsväder.

Anställda vittnar om en usel och påfrestande arbetsmiljö.

Det rapporterar Aftonbladet med hänvisning till flera personer som arbetar eller har arbetat i någon av Zaras butiker i Sverige.

En stor del av kritiken handlar om företagets udda toalettrestriktioner.

– I bland känns det som ett fängelse.

– De klockar oss, är vi på toa länge så följer de efter och kollar. Sen står de utanför och säger ”du har varit på toa ganska många gånger nu, vad är det som händer”, säger en anställd till tidningen.

En annan berättar att det i princip är förbjudet att gå på toaletten under arbetstid.

– Sa man att man måste gå på toaletten när man stod i kassan svarade de att det var för mycket folk i butiken. Man fick bara göra det på sin lunch, framhåller en före detta anställd.

En tredje Zara-anställd uppger att det finns en lista över antalet toalettbesök under dagen. Enligt personen är anställda tvungna att anmäla toalettbesök vid kassan.

– Man fick klocka sina toalettbesök och dra bort tiden från sin rast.

Pressas hårt

Det är dock inte bara toalettreglerna som plågar anställda hos Zara.

Ett 10-tal anställda berättar för Yle att klädkedjan ”styrs genom rädsla”.

– Skrik, skäll, hot och varningar som delas ut godtyckligt för sådant som de anställda inte haft möjlighet att påverka, framhåller personerna till public service-kanalen.

Enligt en före detta avdelningschef kan minsta misslyckande leda till ett mycket aggressivt bemötande.

– Om det ena eller andra inte sköts får det konsekvenser. Ledarskapskulturen inom Zara bygger på förringande och direkta hot, säger personen till Yle.

”Magont och sömlöshet”

En annan ex-anställd berättar att butiksledningen har för vana att dela ut varningar till personer som inte presterar ”tillräckligt bra”.

I flera fall delas varningar ut till anställda som tilldelats arbetsuppgifter som är "omöjliga" att klara av för en ensam person.

Flera Zara-anställda vittnar om utbrändhet och psykosomatiska stressymptom.

– En ofattbar nivå av stress släpper inte ens på fritiden. Det ger psykosomatiska symptom som magont och sömnlöshet. Cheferna i organisationen som inte varit borta på grund av stress kan räknas på en hand, säger en ex-anställd till Yle.

Foto: P. Prasad resp H. Almasi

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen