Jättelarm från Ukraina – kan ske redan i sommar

2024 03 01

Det rapporterar Bloomberg med hänvisning till flera källor med insyn.

Enligt källorna finns det en betydande risk för att ryska styrkor bryter igenom Ukrainas försvarslinjer i sommar om inte västvärlden ökar sina leveranser av ammunition till Ukrainas väpnade styrkor.

– Ukrainas bedömning av situationen på slagfältet blir "allt mer dyster". Deras styrkor kämpar för att motverka ryska attacker, samtidigt som de tvingas ransonera ammunition, framhåller en källa med hänvisning till ukrainska tjänstemän.

Vänder blicken mot stora städer

Enligt Bloombergs källor kan Ryssland inleda en storskalig offensiv när temperaturen vänder uppåt i Ukraina.

Ryssland väntas gå hårt framåt. Den ryska diktatorn Vladimir Putin har inte ändrat sina mål med invasionen, uppger källorna.

De konstaterar att Putin fortfarande vill erövra stora städer som hamnstaden Odessa och Ukrainas huvudstad Kyiv.

EU-parlamentet uppmanar medlemmar

Samtidigt som omvärlden nås av oroväckande uppgifter från Ukraina går EU-parlamentet ut med en kraftig uppmaning till västvärlden.

Parlamentsledamöterna har antagit en resolution om att EU måste stödja Ukraina ”med vad som än krävs” för att Ukraina ska kunna vinna sitt krig mot Ryssland.

– För att Ukraina ska vinna bör det inte finnas någon ”självpåtagen begränsning för militärt stöd” till landet. Parlamentet bekräftar därigenom behovet av att förse Ukraina med allt som behövs för att landet ska kunna återfå full kontroll över sitt internationellt erkända territorium, skriver EU-ledamöterna.

Vidare framhåller parlamentet att EU-länder ”omedelbart” måste inleda en dialog med försvarsföretag för att garantera en ökad tillverkning och leverans av ammunition, granater och missiler till Ukraina.

– Landet bör dessutom prioriteras framför beställningar från andra tredjeländer, enligt resolutionen.

Tre punkter

EU-parlamentet har enats om följande:

- Det bör inte finnas några självpåtagna restriktioner för EU:s militära stöd till Ukraina

- EU:s och Natos allierade bör stödja Ukraina militärt med minst 0,25 procent av sin BNP per år

- USA:s representanthus måste utan dröjsmål anta sitt stoppade militära biståndspaket för Ukraina

Foto: President of Ukraine 

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Nato ger efter – Trump får sin vilja igenom

2026 05 04

Ilskan har bland annat tagit avstamp i att exempelvis Spanien och Italien förnekat USA att använda flygbaser för att attackera mål i Mellanöstern.

– De var värdelösa när vi behövde dem, en papperstiger! dundrade Trump tidigare i april.

Nu har Nato lyssnat på kritiken.

Och ger till vissa delar efter för den, enligt alliansens generalsekreterare Mark Rutte.

– Det har funnits viss besvikelse från amerikansk sida, men européerna har lyssnat, säger han enligt Sky News.

Beskedet: baserna ska få användas

Efter att Spanien gett rött ljus till USA att använda militärbaser på dess territorium öppnar istället andra Natomedlemmar dörren, säger Rutte.

Länder som Montenegro, Kroatien, Portugal, Frankrike, Tyskland och Storbritannien hör till allierade som genomför begäranden om användning av baser, men även annat stöd.

– De ser nu till att alla bilaterala basavtal genomförs, säger Rutte.

“Fler och fler” europeiska länder förbereder även tillgångar som minröjarfartyg nära Mexikanska golfen för att vara redo för “nästa fas”, enligt Natochefen.

Drar tillbaka trupper

Beskedet kommer kort efter att USA deklarerat att USA drar tillbaka 5 000 soldater från Tyskland, som av många tolkades som ett svar på den tyska förbundskanslern Friedrich Merz utspel om att amerikanerna “förödmjukas” i Iran.

Enligt EU:s utrikespolitiska chef Kaja Kallas tog beslutet Europa på sängen.

– Detta visar att vi måste stärka Natos europeiska pelare, och vi måste verkligen göra mer, säger hon enligt Reuters.

LÄS MER: Explosion i Moskva nära Kreml

Merz: inget samband

Friedrich Merz har uttryckt att det inte finns något samband mellan hans dispyt med Trump och de hemkallade soldaterna.

– Det här kriget kostar oss mycket pengar. Det hämmar ekonomin och destabiliserar regionen, sade Merz förra veckan.

– Han vet inte vad han pratar om! Om Iran hade kärnvapen skulle hela världen hållas som gisslan. Jag gör något med Iran just nu som andra nationer, eller presidenter, borde ha gjort för länge sedan. Inte konstigt att Tyskland klarar sig så dåligt, både ekonomiskt och på andra sätt, löd svaret från Trump.

LÄS MER: Värsta läget på 17 år – mardröm för Putin

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text. Redaktionen