19 sep 2025

Region slår larm: ”Kvinnor och barn kan dö”

2024 06 04

I dag, tisdag, går 2 000 arbetare ut i strejk på sju av Sveriges största sjukhus.

Detta efter att Vårdförbundet den 21 maj utökade sitt konfliktvarsel till att gälla strejk i fem regioner: Stockholm, Västra Götaland, Skåne, Östergötland och Västerbotten.

Facket kräver bland annat kortare arbetstid, hållbara och hälsosamma scheman och fyra veckors sammanhängande sommarsemester.

– En av de stora frågorna är att vi behöver arbetstidsförkortning för att få tillräcklig möjlighet för återhämtning. En annan viktig fråga är god löneökning för alla – med en särskild satsning på särskilt yrkesskickliga. Där behöver arbetsgivaren steppa upp, säger Malin Tillgren, ordförande för Vårdförbundet i Skåne, till Sydsvenskan.

Jättelarm från region

Strejken inleds klockan 11 och beräknas slå hårt mot en redan pressad sjukvård.

I Skåne kommer akut- och förlossningsverksamheten stängas ner på lasarettet i Ystad – då det inte kommer finnas tillgång till anestesi- och operationsverksamhet som bland annat krävs för att hantera svåra förlossningskomplikationer

Nu varnar Region Skåne för att strejken kommer leda till dödsfall.

– Analysen av konflikten visar att en stängd förlossningsverksamhet riskerar att barn och kvinnor kan dö. En stängd akutmottagning kommer innebära långa transporter som medför stora risker i akuta och livshotande situationer, framhåller regionen i ett pressmeddelande.

Vidare uppger Region Skåne att omkring 20 akut sjuka patienter dagligen kommer behöva flyttas till andra sjukhus i regionen och patienters provsvar kommer bli fördröjda.

I Region Östergötland kommer vården på Universitetssjukhuset i Linköping att begränsas till akut vård och vård som inte kan anstå.

– Beslutet innebär att planerad vård begränsas, i den mån det bidrar till att upprätthålla fler disponibla vårdplatser. Det gäller alla kliniker på Universitetssjukhuset, säger Ninnie Borendal Wodlin, vårddirektör Region Östergötland.

Akuten på Östra sjukhuset i Göteborg kommer stängas i en vecka, rapporterar GP.

Det här gäller

Vårdförbundet varsel om strejk rör runt 2 000 medlemmar och oorganiserade i de fem regionerna Stockholm, Västra Götaland, Skåne, Östergötland och Västerbotten. Varslet omfattar arbetsplatser på Skånes universitetssjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Karolinska universitetssjukhuset, Linköpings universitetssjukhus, Norrlands universitetssjukhus. Därutöver omfattas Danderyds sjukhus och Södersjukhuset på Sobonas avtalsområde.

Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet, riktar hård kritik mot arbetsgivarorganisationen SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) och Sobona (Kommunala företagens arbetsgivarorganisation)

– Vi varslar om strejk för vi menar allvar med att vi vill rädda vården! Våra medlemmar måste få kortare arbetstid för att orka ett helt yrkesliv. Men trots att vi har ett starkt stöd både från medlemmar och allmänhet för våra rimliga krav meddelar SKR gång på gång att de inte har något mandat att förhandla. SKR och Sobona ger oss inga andra alternativ än att ta nästa steg i konflikten, säger Sineva Ribeiro.

Sedan tidigare gäller en övertidsblockad för över 68 000 barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor.

SKR, Sobona och Vårdförbundet har hittills inte lyckats enas om kraven på arbetsförkortning.

– En generell arbetstidsförkortning är inte ett alternativ för regioner och kommuner. Arbetskraftsbristen är stor och prognosen är den förvärras under de kommande åren. Vården behöver varje medarbetare och att minska arbetstiden i stor skala kommer att slå mot patienterna och arbetsmiljön, säger Sten Nordin, vice ordförande förhandlingsdelegationen SKR och Sobonas föreningsstyrelse.

Foto: Västra Götalandsregionen 

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen