19 sep 2025

Region slår larm: ”Kvinnor och barn kan dö”

2024 06 04

I dag, tisdag, går 2 000 arbetare ut i strejk på sju av Sveriges största sjukhus.

Detta efter att Vårdförbundet den 21 maj utökade sitt konfliktvarsel till att gälla strejk i fem regioner: Stockholm, Västra Götaland, Skåne, Östergötland och Västerbotten.

Facket kräver bland annat kortare arbetstid, hållbara och hälsosamma scheman och fyra veckors sammanhängande sommarsemester.

– En av de stora frågorna är att vi behöver arbetstidsförkortning för att få tillräcklig möjlighet för återhämtning. En annan viktig fråga är god löneökning för alla – med en särskild satsning på särskilt yrkesskickliga. Där behöver arbetsgivaren steppa upp, säger Malin Tillgren, ordförande för Vårdförbundet i Skåne, till Sydsvenskan.

Jättelarm från region

Strejken inleds klockan 11 och beräknas slå hårt mot en redan pressad sjukvård.

I Skåne kommer akut- och förlossningsverksamheten stängas ner på lasarettet i Ystad – då det inte kommer finnas tillgång till anestesi- och operationsverksamhet som bland annat krävs för att hantera svåra förlossningskomplikationer

Nu varnar Region Skåne för att strejken kommer leda till dödsfall.

– Analysen av konflikten visar att en stängd förlossningsverksamhet riskerar att barn och kvinnor kan dö. En stängd akutmottagning kommer innebära långa transporter som medför stora risker i akuta och livshotande situationer, framhåller regionen i ett pressmeddelande.

Vidare uppger Region Skåne att omkring 20 akut sjuka patienter dagligen kommer behöva flyttas till andra sjukhus i regionen och patienters provsvar kommer bli fördröjda.

I Region Östergötland kommer vården på Universitetssjukhuset i Linköping att begränsas till akut vård och vård som inte kan anstå.

– Beslutet innebär att planerad vård begränsas, i den mån det bidrar till att upprätthålla fler disponibla vårdplatser. Det gäller alla kliniker på Universitetssjukhuset, säger Ninnie Borendal Wodlin, vårddirektör Region Östergötland.

Akuten på Östra sjukhuset i Göteborg kommer stängas i en vecka, rapporterar GP.

Det här gäller

Vårdförbundet varsel om strejk rör runt 2 000 medlemmar och oorganiserade i de fem regionerna Stockholm, Västra Götaland, Skåne, Östergötland och Västerbotten. Varslet omfattar arbetsplatser på Skånes universitetssjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Karolinska universitetssjukhuset, Linköpings universitetssjukhus, Norrlands universitetssjukhus. Därutöver omfattas Danderyds sjukhus och Södersjukhuset på Sobonas avtalsområde.

Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet, riktar hård kritik mot arbetsgivarorganisationen SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) och Sobona (Kommunala företagens arbetsgivarorganisation)

– Vi varslar om strejk för vi menar allvar med att vi vill rädda vården! Våra medlemmar måste få kortare arbetstid för att orka ett helt yrkesliv. Men trots att vi har ett starkt stöd både från medlemmar och allmänhet för våra rimliga krav meddelar SKR gång på gång att de inte har något mandat att förhandla. SKR och Sobona ger oss inga andra alternativ än att ta nästa steg i konflikten, säger Sineva Ribeiro.

Sedan tidigare gäller en övertidsblockad för över 68 000 barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor.

SKR, Sobona och Vårdförbundet har hittills inte lyckats enas om kraven på arbetsförkortning.

– En generell arbetstidsförkortning är inte ett alternativ för regioner och kommuner. Arbetskraftsbristen är stor och prognosen är den förvärras under de kommande åren. Vården behöver varje medarbetare och att minska arbetstiden i stor skala kommer att slå mot patienterna och arbetsmiljön, säger Sten Nordin, vice ordförande förhandlingsdelegationen SKR och Sobonas föreningsstyrelse.

Foto: Västra Götalandsregionen 

Text: Redaktionen


20 november 2026

Ny avgift införs 2027 – besked från Transportstyrelsen

2026 11 20

Från och med den 1 januari sker en förändring för en av Transportstyrelsens tjänster.

Det handlar om tjänsten att få uppgifter om vem som står som registrerad ägare för ett fordon via sms. Från och med årsskiftet är det ett nytt nummer som gäller. Dessutom införs en avgift för tjänsten.

– Tjänsten är avgiftsfinansierad och målet är att vi ska ha ekonomisk balans mellan intäkter och kostnader – det vill säga varken ta ut för låga eller för höga avgifter, säger Shahab Ataei som är verksamhetsutvecklare på Transportstyrelsen, i ett uttalande.

500 000 varje månad

Många använder sms-tjänsten ”Vem äger fordonet?”.

Varje månad görs över 500 000 förfrågningar för att få ägar- och fordonsinformation från Transportstyrelsen. De senaste fyra åren har tjänsten varit gratis. Tidigare kostade den tre kronor och ny återinförs en avgift som ligger lägre än tidigare.

Från den 1 januari är det nya numret 72 123 och tjänsten kommer kosta 0,49 kronor per sms.

– Vår bedömning är att den nya avgiften motsvarar myndighetens faktiska kostnader och att avgiften kan vara stabil över tid, säger Shahab Ataei.

Kommer på faktura

Avgiften kommer inte komma som en separat faktura från Transportstyrelsen. Istället kommer den tas ut via telefonoperatörens faktura.

Det befintliga numret gäller avgiftsfritt året ut. Det går även att söka ägarinformation på Transportstyrelsens hemsida.

Läs också: 61 procent för Magdalena Andersson

Höjningar 2027

Sedan tidigare finns förslag från Transportstyrelsen att höja ett par avgifter för svenska bilister från 2027.

Det handlar bland annat om avgiften för att utfärda eller förnya körkort och förarbevis, som föreslås höjas från 375 till 450 kronor. Även vägtrafikregisteravgiften, som tas ut årligen för varje fordon som registrerats i vägtrafikregistret, föreslås höjas från 74 till 80 kronor per fordon.

– Ett så här stort utvecklingsarbete medför förstås kostnader och vi behöver höja avgiften för att finansiera utvecklingen, sade ekonomichef Gunnar Ljungberg tidigare i höst.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: S. Beschastnykh

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen