19 sep 2025

Region slår larm: ”Kvinnor och barn kan dö”

2024 06 04

I dag, tisdag, går 2 000 arbetare ut i strejk på sju av Sveriges största sjukhus.

Detta efter att Vårdförbundet den 21 maj utökade sitt konfliktvarsel till att gälla strejk i fem regioner: Stockholm, Västra Götaland, Skåne, Östergötland och Västerbotten.

Facket kräver bland annat kortare arbetstid, hållbara och hälsosamma scheman och fyra veckors sammanhängande sommarsemester.

– En av de stora frågorna är att vi behöver arbetstidsförkortning för att få tillräcklig möjlighet för återhämtning. En annan viktig fråga är god löneökning för alla – med en särskild satsning på särskilt yrkesskickliga. Där behöver arbetsgivaren steppa upp, säger Malin Tillgren, ordförande för Vårdförbundet i Skåne, till Sydsvenskan.

Jättelarm från region

Strejken inleds klockan 11 och beräknas slå hårt mot en redan pressad sjukvård.

I Skåne kommer akut- och förlossningsverksamheten stängas ner på lasarettet i Ystad – då det inte kommer finnas tillgång till anestesi- och operationsverksamhet som bland annat krävs för att hantera svåra förlossningskomplikationer

Nu varnar Region Skåne för att strejken kommer leda till dödsfall.

– Analysen av konflikten visar att en stängd förlossningsverksamhet riskerar att barn och kvinnor kan dö. En stängd akutmottagning kommer innebära långa transporter som medför stora risker i akuta och livshotande situationer, framhåller regionen i ett pressmeddelande.

Vidare uppger Region Skåne att omkring 20 akut sjuka patienter dagligen kommer behöva flyttas till andra sjukhus i regionen och patienters provsvar kommer bli fördröjda.

I Region Östergötland kommer vården på Universitetssjukhuset i Linköping att begränsas till akut vård och vård som inte kan anstå.

– Beslutet innebär att planerad vård begränsas, i den mån det bidrar till att upprätthålla fler disponibla vårdplatser. Det gäller alla kliniker på Universitetssjukhuset, säger Ninnie Borendal Wodlin, vårddirektör Region Östergötland.

Akuten på Östra sjukhuset i Göteborg kommer stängas i en vecka, rapporterar GP.

Det här gäller

Vårdförbundet varsel om strejk rör runt 2 000 medlemmar och oorganiserade i de fem regionerna Stockholm, Västra Götaland, Skåne, Östergötland och Västerbotten. Varslet omfattar arbetsplatser på Skånes universitetssjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Karolinska universitetssjukhuset, Linköpings universitetssjukhus, Norrlands universitetssjukhus. Därutöver omfattas Danderyds sjukhus och Södersjukhuset på Sobonas avtalsområde.

Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet, riktar hård kritik mot arbetsgivarorganisationen SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) och Sobona (Kommunala företagens arbetsgivarorganisation)

– Vi varslar om strejk för vi menar allvar med att vi vill rädda vården! Våra medlemmar måste få kortare arbetstid för att orka ett helt yrkesliv. Men trots att vi har ett starkt stöd både från medlemmar och allmänhet för våra rimliga krav meddelar SKR gång på gång att de inte har något mandat att förhandla. SKR och Sobona ger oss inga andra alternativ än att ta nästa steg i konflikten, säger Sineva Ribeiro.

Sedan tidigare gäller en övertidsblockad för över 68 000 barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor.

SKR, Sobona och Vårdförbundet har hittills inte lyckats enas om kraven på arbetsförkortning.

– En generell arbetstidsförkortning är inte ett alternativ för regioner och kommuner. Arbetskraftsbristen är stor och prognosen är den förvärras under de kommande åren. Vården behöver varje medarbetare och att minska arbetstiden i stor skala kommer att slå mot patienterna och arbetsmiljön, säger Sten Nordin, vice ordförande förhandlingsdelegationen SKR och Sobonas föreningsstyrelse.

Foto: Västra Götalandsregionen 

Text: Redaktionen


12 juni 2026

Helt ny avgift föreslås – ny faktura för svenska hushåll

2026 06 12

Vattensituationen i delar av Sverige är historiskt allvarlig.

Under större delen av våren har det larmats om grundvattennivåer mycket under det normala i större delen av södra landet. Enligt SMHI riskerar sju län vattenbrist.

– I Ringsjöarna är vattennivån den lägsta sedan mätningarna började 1974, säger Nina Bosshard, vakthavande hydrolog på SMHI, i en kommentar.

Korta duschar räcker inte

I Skåne har det skickats ut akuta kris-sms till hundratusentals svenskar om att minska på vattenanvändningen. Vattnet får enbart användas till det allra viktigaste. Fylla poolen, tvätta bilen eller vattna gräsmattan är bara att glömma.

Men de skarpa uppmaningarna hjälper inte.

Det är dags att ta i med hårdhandskarna och kräva många hushåll på en ny avgift, anser mjukvaru- och teknikföretag Vitec Infometric.

– I dag ingår vattnet oftast i månadsavgiften eller hyran i bostadsrättsföreningar och hyresrätter som en schablon. Det innebär att det inte, rent privatekonomiskt, lönar sig att spara och att den som ändå hushåller subventionerar den som slösar. Det upplevs ofta som orättvist, skriver Vitec Infometric i ett officiellt uttalande.

Vill göra som i Danmark

Det svenska företaget jämför med Danmark. Varje svensk förbrukar drygt 40 procent mer vatten än en dansk, enligt statistik från Svenskt Vatten. Infometric bedömer att det beror på att förbrukningen mäts och debiteras i mer eller mindre alla danska hushåll.

– Mätningar från tusentals lägenheter visar att förbrukningen sjunker med 20–30 procent när hushållen betalar för sitt eget vatten. Investeringen är kostnadseffektiv och betalar sig snabbt. Föreningens vattenkostnad sjunker i takt med förbrukningen. De boende betalar bara för det vatten de själva använder – en rättvisa som uppskattas, framhåller företaget.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

Inkludera även kallvatten

Idag kräver Boverkets byggregler individuell mätning av varmvatten vid stambyten och i nybyggda flerfamiljshus. Men det gäller bara varmvatten.

– Lagkravet bör rimligtvis utvidgas till att omfatta både varm- och kallvatten och kompletteras med krav, anser Infometric.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen


12 juni 2026

Skattefri ersättning införs – tusenlappar för många hushåll

2026 06 13

Från och med 1 juli gäller en ny lag i Sverige.

Det var förra veckan som beslutet röstades igenom i riksdagen. Från och med kommande månadsskifte ska folk som bor nära vindkraftverk få rätt till ersättning.

Regeringens förhoppning är att det ska få fler kommuner att säga ja till vindkraft, en vision som delas även bland lokalpolitiker.

– Jag tror att vindkraftsmotståndet generellt kommer att bestå, men det kommer att vara fler som ändå tycker att det är acceptabelt om man får en peng, säger Ljungbys kommunstyrelseordförande Magnus Gunnarsson (M) till SR.

Kritiken: för lågt

Enligt regeringens räkneexempel kan ersättning landa på allt från ett par tusen till uppemot 30 000 kronor, beroende på elpris och hur långt det är till vindkraftverket. Folk som bor på ett avstånd inom cirka en kilometer får högst ersättning.

Det är inte tillräckligt, anser dock intresseorganisationen Villaägarna. 

– Ersättningen är för låg och motsvarar inte värdenedgången på husen. Husägarna borde hållas skadeslösa när vindkraftverk byggs, säger riksförbundets chefsjurist Ulf Stenberg till Di.

"Risk för konflikt"

Chefsjuristen hänvisar till en studie från KTH som menar att fastigheter föll med 10-13 procent i värde om de låg i närheten av vindkraftverk. Hus inom två kilometer från en anläggning kunde falla så mycket som 25 procent i pris.

Det finns också en regel som säger att ersättningen aldrig kan bli mer än två procent av kraftverkägarens försäljningsintäkter. Ett vindkraftverk som drar in fem miljoner kronor skulle därmed kunna leda till 12 500 kronor i ersättning för en villaägare som bor en kilometer från verket. Men om det är 25 hus i samma område blir det plötsligt bara 4 000 kronor per hushåll, enligt Di.

Ett incitament att placera vindkraft nära bostäder och ökad risk för konflikt, menar Ulf Stenberg.

Eftersom intäktsbortfallet begränsas blir tätortsnära lägen mer lönsamma än mer perifera. Infrastruktur finns ofta redan på plats. 

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

"Krävs lokal förankring"

Regeringen har framhållit att syftet med den nya ersättningen är att närboende ska få ta del av intäkterna från nya vindkraftsparker, vilket bedöms öka kommunernas incitament att godkänna fler projekt.

– För att Sverige ska kunna bygga ut den fossilfria elproduktionen i den takt som klimatomställningen kräver behövs en stark lokal förankring, sade vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) i mars.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen