19 sep 2025

Region slår larm: ”Kvinnor och barn kan dö”

2024 06 04

I dag, tisdag, går 2 000 arbetare ut i strejk på sju av Sveriges största sjukhus.

Detta efter att Vårdförbundet den 21 maj utökade sitt konfliktvarsel till att gälla strejk i fem regioner: Stockholm, Västra Götaland, Skåne, Östergötland och Västerbotten.

Facket kräver bland annat kortare arbetstid, hållbara och hälsosamma scheman och fyra veckors sammanhängande sommarsemester.

– En av de stora frågorna är att vi behöver arbetstidsförkortning för att få tillräcklig möjlighet för återhämtning. En annan viktig fråga är god löneökning för alla – med en särskild satsning på särskilt yrkesskickliga. Där behöver arbetsgivaren steppa upp, säger Malin Tillgren, ordförande för Vårdförbundet i Skåne, till Sydsvenskan.

Jättelarm från region

Strejken inleds klockan 11 och beräknas slå hårt mot en redan pressad sjukvård.

I Skåne kommer akut- och förlossningsverksamheten stängas ner på lasarettet i Ystad – då det inte kommer finnas tillgång till anestesi- och operationsverksamhet som bland annat krävs för att hantera svåra förlossningskomplikationer

Nu varnar Region Skåne för att strejken kommer leda till dödsfall.

– Analysen av konflikten visar att en stängd förlossningsverksamhet riskerar att barn och kvinnor kan dö. En stängd akutmottagning kommer innebära långa transporter som medför stora risker i akuta och livshotande situationer, framhåller regionen i ett pressmeddelande.

Vidare uppger Region Skåne att omkring 20 akut sjuka patienter dagligen kommer behöva flyttas till andra sjukhus i regionen och patienters provsvar kommer bli fördröjda.

I Region Östergötland kommer vården på Universitetssjukhuset i Linköping att begränsas till akut vård och vård som inte kan anstå.

– Beslutet innebär att planerad vård begränsas, i den mån det bidrar till att upprätthålla fler disponibla vårdplatser. Det gäller alla kliniker på Universitetssjukhuset, säger Ninnie Borendal Wodlin, vårddirektör Region Östergötland.

Akuten på Östra sjukhuset i Göteborg kommer stängas i en vecka, rapporterar GP.

Det här gäller

Vårdförbundet varsel om strejk rör runt 2 000 medlemmar och oorganiserade i de fem regionerna Stockholm, Västra Götaland, Skåne, Östergötland och Västerbotten. Varslet omfattar arbetsplatser på Skånes universitetssjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Karolinska universitetssjukhuset, Linköpings universitetssjukhus, Norrlands universitetssjukhus. Därutöver omfattas Danderyds sjukhus och Södersjukhuset på Sobonas avtalsområde.

Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet, riktar hård kritik mot arbetsgivarorganisationen SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) och Sobona (Kommunala företagens arbetsgivarorganisation)

– Vi varslar om strejk för vi menar allvar med att vi vill rädda vården! Våra medlemmar måste få kortare arbetstid för att orka ett helt yrkesliv. Men trots att vi har ett starkt stöd både från medlemmar och allmänhet för våra rimliga krav meddelar SKR gång på gång att de inte har något mandat att förhandla. SKR och Sobona ger oss inga andra alternativ än att ta nästa steg i konflikten, säger Sineva Ribeiro.

Sedan tidigare gäller en övertidsblockad för över 68 000 barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor.

SKR, Sobona och Vårdförbundet har hittills inte lyckats enas om kraven på arbetsförkortning.

– En generell arbetstidsförkortning är inte ett alternativ för regioner och kommuner. Arbetskraftsbristen är stor och prognosen är den förvärras under de kommande åren. Vården behöver varje medarbetare och att minska arbetstiden i stor skala kommer att slå mot patienterna och arbetsmiljön, säger Sten Nordin, vice ordförande förhandlingsdelegationen SKR och Sobonas föreningsstyrelse.

Foto: Västra Götalandsregionen 

Text: Redaktionen


22 okt 26

Panik i Ukraina – nu agerar Donald Trump

2026 10 23

Ukrainas tillgång till satellitnätverket Starlink har begränsats.

Händelsen har skapat panik bland den ukrainska ledningen och landets militär, rapporterar Wall Street Journal.

Begränsningen har bland annat inneburit att drönare inte kunnat flyga snabbare än 160 kilometer i timmen, vilket har fått stora konsekvenser för Ukrainas försvars- och attackförmåga.

Skyller på varandra

Starlinks ägare Elon Musk har förnekat att han begränsat hastigheten för det krigsdrabbade landet.

Musk har framhållit att det är president Trump som ytterst beslutar om eventuella begränsningar av systemets hastighet och användning.

Vita huset lägger dock ansvaret på Musk.

– Det är ett privat företag; presidenten driver inte företaget och kan inte instruera det företaget att göra någonting, har utrikesminister Marco Rubio sagt.

Trump agerar

Nu uppges president Donald Trump agera.

Enligt uppgifter till Wall Street Journal har Trump ringt Elon Musk och bett honom att återställa Starlink för Ukraina.

Kort efter samtalet ska Starlink fungera bättre, enligt tidningens källor.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppger dock att hastigheterna för Starlink ännu inte har återställts helt, rapporterar Reuters.

Läs också: Partisaner slår till mot Moskva 

Avgörande för Ukraina

Den militära versionen av Starlink kallas för Strashield och har varit en central del av Ukrainas försvar sedan krigets första dagar.

Via satellitsystemet har den ukrainska militären säkrat tillgången till internet.

Starshield har gjort det möjligt för ukrainska trupper att styra drönare, dela drönarbilder i realtid och kommunicera i områden där mobilnätens täckning har slagits ut. 

Andra läser: Svensk bilhandlare i konkurs

Foto: Official White House Photo

Text: Redaktionen


23 oktober 2026

SKATTEVERKET: Dags att skicka in – pensionärer uppmanas särskilt

2026 10 23

Den 8 november är sista dagen, meddelar Skatteverket.

Då måste den som vill ansöka om jämkning ha skickat in sin ansökan för att rätt skatt ska dras under hela 2027. Annars riskerar många att få kvarskatt.

– Olika faktorer påverkar vad just du ska betala i skatt, säger Johan Schauman, deklarationsexpert på Skatteverket, i ett uttalande.

– Det går att ta med alla sorters inkomster och avdrag i en jämkningsansökan, men framför allt är jämkning det bästa sättet att undvika att för lite skatt dras på dina löne- och pensionsutbetalningar.

Många nyblivna pensionärer

Av de som får kvarskatt är nyblivna pensionärer överrepresenterade, enligt Skatteverket. Anledningen är att pensionärer ofta får pensionsutbetalningar från flera håll, där var och en av dem inte kan veta vad den totala inkomsten landar på.

– Det här gäller även de personer som tar ut pension men fortsätter att arbeta, uppger Skatteverket.

– Det finns flera sätt att undvika kvarskatt. Ett sätt är att be den som betalar ut lön eller pension att dra mer skatt. Ett annat sätt är att ansöka om jämkning hos Skatteverket.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

200 000 pensionärer

För inkomståret 2025 var det många som fick kvarskatt. Bland de som fick sitt besked om slutlig skatt i juni var sista inbetalningsdag i september, och det totala antalet som fick betala tillbaka var 712 000. Hela 200 000 av dem var pensionärer.

– Det är vanligt med kvarskatt när en person har flera utbetalare, vilket många med pension har. Det är därför viktigt att planera sina pensionsutbetalningar och vilken skatt som ska dras, sade Johan Schauman då.

Hemsida eller blankett

Ansökan om jämkning görs på Skatteverkets hemsida eller via en blankett. På hemsidan finns också möjlighet att räkna ut den rätta skatten som ska dras.

– När du ansöker om jämkning inför ett kalenderår kallas det för att du ansöker om särskild beräkningsgrund, uppger Skatteverket.

– Om du har ansökt om särskild beräkningsgrund och är ansluten till en digital brevlåda får du beslutet i mitten av december. Annars skickas det med post till din folkbokföringsadress i början av januari.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen