19 sep 2025

Region slår larm: ”Kvinnor och barn kan dö”

2024 06 04

I dag, tisdag, går 2 000 arbetare ut i strejk på sju av Sveriges största sjukhus.

Detta efter att Vårdförbundet den 21 maj utökade sitt konfliktvarsel till att gälla strejk i fem regioner: Stockholm, Västra Götaland, Skåne, Östergötland och Västerbotten.

Facket kräver bland annat kortare arbetstid, hållbara och hälsosamma scheman och fyra veckors sammanhängande sommarsemester.

– En av de stora frågorna är att vi behöver arbetstidsförkortning för att få tillräcklig möjlighet för återhämtning. En annan viktig fråga är god löneökning för alla – med en särskild satsning på särskilt yrkesskickliga. Där behöver arbetsgivaren steppa upp, säger Malin Tillgren, ordförande för Vårdförbundet i Skåne, till Sydsvenskan.

Jättelarm från region

Strejken inleds klockan 11 och beräknas slå hårt mot en redan pressad sjukvård.

I Skåne kommer akut- och förlossningsverksamheten stängas ner på lasarettet i Ystad – då det inte kommer finnas tillgång till anestesi- och operationsverksamhet som bland annat krävs för att hantera svåra förlossningskomplikationer

Nu varnar Region Skåne för att strejken kommer leda till dödsfall.

– Analysen av konflikten visar att en stängd förlossningsverksamhet riskerar att barn och kvinnor kan dö. En stängd akutmottagning kommer innebära långa transporter som medför stora risker i akuta och livshotande situationer, framhåller regionen i ett pressmeddelande.

Vidare uppger Region Skåne att omkring 20 akut sjuka patienter dagligen kommer behöva flyttas till andra sjukhus i regionen och patienters provsvar kommer bli fördröjda.

I Region Östergötland kommer vården på Universitetssjukhuset i Linköping att begränsas till akut vård och vård som inte kan anstå.

– Beslutet innebär att planerad vård begränsas, i den mån det bidrar till att upprätthålla fler disponibla vårdplatser. Det gäller alla kliniker på Universitetssjukhuset, säger Ninnie Borendal Wodlin, vårddirektör Region Östergötland.

Akuten på Östra sjukhuset i Göteborg kommer stängas i en vecka, rapporterar GP.

Det här gäller

Vårdförbundet varsel om strejk rör runt 2 000 medlemmar och oorganiserade i de fem regionerna Stockholm, Västra Götaland, Skåne, Östergötland och Västerbotten. Varslet omfattar arbetsplatser på Skånes universitetssjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Karolinska universitetssjukhuset, Linköpings universitetssjukhus, Norrlands universitetssjukhus. Därutöver omfattas Danderyds sjukhus och Södersjukhuset på Sobonas avtalsområde.

Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet, riktar hård kritik mot arbetsgivarorganisationen SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) och Sobona (Kommunala företagens arbetsgivarorganisation)

– Vi varslar om strejk för vi menar allvar med att vi vill rädda vården! Våra medlemmar måste få kortare arbetstid för att orka ett helt yrkesliv. Men trots att vi har ett starkt stöd både från medlemmar och allmänhet för våra rimliga krav meddelar SKR gång på gång att de inte har något mandat att förhandla. SKR och Sobona ger oss inga andra alternativ än att ta nästa steg i konflikten, säger Sineva Ribeiro.

Sedan tidigare gäller en övertidsblockad för över 68 000 barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor.

SKR, Sobona och Vårdförbundet har hittills inte lyckats enas om kraven på arbetsförkortning.

– En generell arbetstidsförkortning är inte ett alternativ för regioner och kommuner. Arbetskraftsbristen är stor och prognosen är den förvärras under de kommande åren. Vården behöver varje medarbetare och att minska arbetstiden i stor skala kommer att slå mot patienterna och arbetsmiljön, säger Sten Nordin, vice ordförande förhandlingsdelegationen SKR och Sobonas föreningsstyrelse.

Foto: Västra Götalandsregionen 

Text: Redaktionen


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


23 juli 2023

Nytt bidrag införs i höst – tusentals kronor för husägare

2026 07 24

Under torsdagen har Tidöpartierna presenterat flera nyheter för hushåll och konsumenter.

En av dem gäller en utredning av den kritiserade elnätsavgiften, där det bland annat ska tittas på om ett pristak kan införas under vissa tidsperioder.

På samma pressträff meddelade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) att ett bidrag som gått lite mer under radarn nu kommer att införas från 1 september.

Det gäller den nya varianten av bidraget för energieffektivisering i småhus, som nu ska rikta sig till fler och bli mer flexibelt.

Satsningen kallas för “Villaeffekten” och ämnar att hjälpa hushåll stå emot framtida energiprisökningar.

Villaeffekten hjälper svenska villaägare att sänka sina energikostnader och att stärka sin motståndskraft. Den senaste tidens oroligheter i vår omvärld visar hur viktigt det är att minska vår sårbarhet och vårt beroende av andra länder, särskilt på energiområdet, säger Ebba Busch. 

Täcker 30 procent

Enligt regeringen kommer husägare kunna söka bidrag för att täcka 30 procent av materialkostnaderna när man genomför energi- och effektiviseringsåtgärder. Som mest kan man få 60 000 kronor i bidrag per småhus.

– De senaste åren har varit prövande för många hushåll ekonomiskt. Med det här förslaget blir det enklare att ansöka om bidraget för energieffektivisering samtidigt som vi ser till att det kan komma fler till del. Att få ner energikostnaderna kommer underlätta för många familjer som har svårt att få ekonomin att gå ihop, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Andra läser: Uppgifter: Putin har ändrat sig

Ny variant

Det har tidigare funnits en äldre variant av bidraget. Enligt regeringen riktar sig dock “Villaeffekten” till fler småhusägare jämfört med det förra. 

– Småhusägare får också större flexibilitet att välja vilka åtgärder bidraget ska användas till, och i vilken ordning åtgärderna ska göras, framhåller Tidöpartierna i ett uttalande.

Småhus med fjärrvärme kan inte använda bidraget för att täcka åtgärdskostnader. Det ska dock gå att ansöka om bidrag för att ansluta ett hus till fjärrvärmenätet.

Läs också:

Strängt förbud ska införas i Sverige – största i hela världen

Hushållen kan slippa höjd avgift

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen