Jättekrav på Zelensky – från Ukraina

2023 12 19

Ukrainas militär ställer ett massivt krav på landets president Volodymyr Zelensky.

Ingenting tyder på att kriget i Ukraina är på väg att trappas ned.

För knappt tre veckor sedan meddelade Rysslands diktator Vladimir Putin att antalet trupper i armén ökas med 15 procent.

Det motsvarar drygt 170 000 tjänstgörande soldater.

Kräver massiv mobilisering

Nu kan Ukraina vara på väg att svara på Rysslands kraftsamling,

Den ukrainska militären har nämligen lagt fram ett krav på att regeringen måste mobilisera 450 000 till 500 000 nya soldater som ska slåss mot Putins styrkor, rapporterar BBC.

Det bekräftas av Zelensky själv på en presskonferens på tisdagseftermiddagen.

– Den här frågan är mycket känslig, säger den ukrainska presidenten.

"Var finns pengarna?"

Enligt Zelensky skulle en sådan mobilisering bli mycket dyr.

Uppskattningsvis landar notan för att bekosta en sådan arbetskraft drygt 500 miljarder ukrainska hryvnia – motsvarande cirka 136 miljarder svenska kronor.

– Var får vi pengarna någonstans? säger Zelensky och tillägger att det är en fråga som måste hanteras av Ukrainas finansminister.

Känsligt läge

Kravet från den ukrainska militären kommer i ett mycket känsligt läge. Enligt The New York Times har landet förlorat uppemot en halv miljon människoliv sedan invasionen för snart två år sedan.

Dessutom kan det hjälppaket som skickas från USA till Ukraina senare i december bli det sista om inte kongressen godkänner fler i framtiden, varnade Vita huset igår.

Ukraina är fortfarande i behov av hjälp även om biståndet hittills varit helt avgörande.

– Kongressen kommer att behöva agera utan dröjsmål, understryker John Kirby, Nationella säkerhetsrådets talesperson, enligt CNN.

Ryssland hävdar framgångar

Ytterligare en besvärande omständighet är att Ryssland påstår sig gå på ny offensiv och att Putin nått stora framgångar på den södra fronten i Ukraina den senaste veckan.

Nyligen attackerade Ryssland huvudstadsregionen i Ukraina med kryssningsrobotar.

En inledning på en ny vinteroffensiv, enligt en västerländsk regeringskälla.

– Vi har misstänkt under de senaste veckorna att Ryssland ska inleda en vinteroffensiv mot Ukrainas kritiska infrastruktur och vi bedömer att nattens attacker antagligen var starten på det, sade uppgiftslämnaren till Sky News den 8 december.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon.

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 19

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen