6 juni 2026

Jättekrav på Zelensky – från Ukraina

2023 12 19

Ukrainas militär ställer ett massivt krav på landets president Volodymyr Zelensky.

Ingenting tyder på att kriget i Ukraina är på väg att trappas ned.

För knappt tre veckor sedan meddelade Rysslands diktator Vladimir Putin att antalet trupper i armén ökas med 15 procent.

Det motsvarar drygt 170 000 tjänstgörande soldater.

Kräver massiv mobilisering

Nu kan Ukraina vara på väg att svara på Rysslands kraftsamling,

Den ukrainska militären har nämligen lagt fram ett krav på att regeringen måste mobilisera 450 000 till 500 000 nya soldater som ska slåss mot Putins styrkor, rapporterar BBC.

Det bekräftas av Zelensky själv på en presskonferens på tisdagseftermiddagen.

– Den här frågan är mycket känslig, säger den ukrainska presidenten.

"Var finns pengarna?"

Enligt Zelensky skulle en sådan mobilisering bli mycket dyr.

Uppskattningsvis landar notan för att bekosta en sådan arbetskraft drygt 500 miljarder ukrainska hryvnia – motsvarande cirka 136 miljarder svenska kronor.

– Var får vi pengarna någonstans? säger Zelensky och tillägger att det är en fråga som måste hanteras av Ukrainas finansminister.

Känsligt läge

Kravet från den ukrainska militären kommer i ett mycket känsligt läge. Enligt The New York Times har landet förlorat uppemot en halv miljon människoliv sedan invasionen för snart två år sedan.

Dessutom kan det hjälppaket som skickas från USA till Ukraina senare i december bli det sista om inte kongressen godkänner fler i framtiden, varnade Vita huset igår.

Ukraina är fortfarande i behov av hjälp även om biståndet hittills varit helt avgörande.

– Kongressen kommer att behöva agera utan dröjsmål, understryker John Kirby, Nationella säkerhetsrådets talesperson, enligt CNN.

Ryssland hävdar framgångar

Ytterligare en besvärande omständighet är att Ryssland påstår sig gå på ny offensiv och att Putin nått stora framgångar på den södra fronten i Ukraina den senaste veckan.

Nyligen attackerade Ryssland huvudstadsregionen i Ukraina med kryssningsrobotar.

En inledning på en ny vinteroffensiv, enligt en västerländsk regeringskälla.

– Vi har misstänkt under de senaste veckorna att Ryssland ska inleda en vinteroffensiv mot Ukrainas kritiska infrastruktur och vi bedömer att nattens attacker antagligen var starten på det, sade uppgiftslämnaren till Sky News den 8 december.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


24 juli 2026

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt. 

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik 

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen