Jättekrav på Zelensky – från Ukraina

2023 12 19

Ukrainas militär ställer ett massivt krav på landets president Volodymyr Zelensky.

Ingenting tyder på att kriget i Ukraina är på väg att trappas ned.

För knappt tre veckor sedan meddelade Rysslands diktator Vladimir Putin att antalet trupper i armén ökas med 15 procent.

Det motsvarar drygt 170 000 tjänstgörande soldater.

Kräver massiv mobilisering

Nu kan Ukraina vara på väg att svara på Rysslands kraftsamling,

Den ukrainska militären har nämligen lagt fram ett krav på att regeringen måste mobilisera 450 000 till 500 000 nya soldater som ska slåss mot Putins styrkor, rapporterar BBC.

Det bekräftas av Zelensky själv på en presskonferens på tisdagseftermiddagen.

– Den här frågan är mycket känslig, säger den ukrainska presidenten.

"Var finns pengarna?"

Enligt Zelensky skulle en sådan mobilisering bli mycket dyr.

Uppskattningsvis landar notan för att bekosta en sådan arbetskraft drygt 500 miljarder ukrainska hryvnia – motsvarande cirka 136 miljarder svenska kronor.

– Var får vi pengarna någonstans? säger Zelensky och tillägger att det är en fråga som måste hanteras av Ukrainas finansminister.

Känsligt läge

Kravet från den ukrainska militären kommer i ett mycket känsligt läge. Enligt The New York Times har landet förlorat uppemot en halv miljon människoliv sedan invasionen för snart två år sedan.

Dessutom kan det hjälppaket som skickas från USA till Ukraina senare i december bli det sista om inte kongressen godkänner fler i framtiden, varnade Vita huset igår.

Ukraina är fortfarande i behov av hjälp även om biståndet hittills varit helt avgörande.

– Kongressen kommer att behöva agera utan dröjsmål, understryker John Kirby, Nationella säkerhetsrådets talesperson, enligt CNN.

Ryssland hävdar framgångar

Ytterligare en besvärande omständighet är att Ryssland påstår sig gå på ny offensiv och att Putin nått stora framgångar på den södra fronten i Ukraina den senaste veckan.

Nyligen attackerade Ryssland huvudstadsregionen i Ukraina med kryssningsrobotar.

En inledning på en ny vinteroffensiv, enligt en västerländsk regeringskälla.

– Vi har misstänkt under de senaste veckorna att Ryssland ska inleda en vinteroffensiv mot Ukrainas kritiska infrastruktur och vi bedömer att nattens attacker antagligen var starten på det, sade uppgiftslämnaren till Sky News den 8 december.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Alla går emot regeringen: magplask för kritiserat förslag

2025 12 05

Regeringen har i år gått fram med att en ny lag som ska tillåta utvinning av uran i Sverige.

– Det måste vara lagligt att ta hand om det svenska uranet som redan är uppe ur backen, det är helt obegripligt att gruvaktörerna behövt behandla det som avfall. Svensk gruv- och mineralnäring är avgörande för Sverige, Europa och för klimatet, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i augusti.

I förslaget ingår också att mjuka upp reglerna för gruvbolagens utsläpp av uran i sjöar och vattendrag.

Enligt regeringen skulle det ske kunna utan att påverka miljöskyddet negativt.

Men ingen av de elva remissinstanser som tagit del av förslaget håller med.

Samtliga sågar förslaget längs med fotknölarna, rapporterar SR.

– Det ökar osäkerheten. Riskerna är att vi kommer att få ökade halter av uran i våra vatten, säger Anna Ledin, generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten, till kanalen.

"Inget positivt med det"

Konkret handlar förslaget om hur mycket uran som ska få släppas ut i svenskt vatten.

Det regeringen föreslår är att utgångspunkten för gränsen bör vara den mängd uran som kan tas upp av levande organismer – inte den totala halten uran som släpps ut.

Enligt expertmyndigheten saknas dock vetenskapligt stöd för en sådan uträkning.

– Det här är en dålig ändring. Vi ser ingenting positivt med det, säger Marit Åkerblom, domare vid miljödomstolen i Östersunds tingsrätt, till SR.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

"Unika förutsättningar"

Enligt Camilla Brodin, gruppledare i Kristdemokraterna, har Sverige “unika förutsättningar för att vara en stor gruvnation”.

– För att på allvar ta upp kampen med den dominans som icke-demokratiska länder har är möjliggörandet av utvinning av uran centralt, säger hon i ett uttalande.

Enligt Mats Green, gruppledare i näringsutskottet för Moderaterna, har förbudet mot uranbrytning försvårat Sveriges möjligheter att bryta andra kritiska och strategiska mineraler som ofta återfinns tillsammans med uran.

– Med detta beslut kan vi förbättra Sveriges och Europas energiberoende och säkra vår självförsörjning av kritiska mineraler, säger Mats Green.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Mikael Törnqvist resp Elima Mwinyipembe/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland varnar Danmark: “Har blivit det det första landet”

2025 12 05

Ryssland går till rasande attack mot Danmark.

En ukrainsk vapenfabrik ska byggas på dansk mark.

I fabriken ska företaget Fire Point, som bland annat tillverka krigsdrönare och robotar i Ukraina, verka och framställa bränsle till vapnen.

Det får nu Kreml att gå i taket.

– Danmark har blivit det första landet att stödja terroristregimen i Kyiv och har avsatt territorium för produktion av vapendelar. Det bidrar därmed till militära operationer mot fredliga städer i vårt land, säger Maria Zakharova, talesperson det ryska utrikesministeriet, enligt TV2 och tillägger:

– Detta äventyr bekräftar Köpenhamns fientliga, militaristiska kurs, och tillsammans med andra länder som är aggressivt allierade gentemot Ryssland omintetgör det försöken att lösa Ukrainakrisen politiskt och diplomatiskt.

"Strategiskt viktigt"

Det var i september som det danska beskedet om fabriken, som kommer att ligga nära Skrydstrup på Sønderjylland, gavs till känna.

I måndagst togs det första spadtaget.

– Med det första spadtaget säkras en strategiskt viktig produktionsanläggning till förmån för både Ukraina och Danmark, säger den danska försvarsministern Troels Lund Poulsen i ett uttalande.

Hans föregångare Morten Bodskov har beskrivit fabriken som ett bidrag till kampen för Ukrainas frihet.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Ambassadören: en del av kriget

Satsningen har dock väckt starka reaktioner i Ryssland.

När den danska regeringen tidigare i höstas gick ut med beskedet hävdade Vladimir Barbin, Rysslands ambassadör i Danmark och som återkommande spridit hätska budskap mot danskarna, att Danmark riskerar att uppfattas som en del av Ukrainakriget.

– Den ukrainska sidan har mycket öppet sagt att dessa missiler är avsedda att utföra attacker djupt inne i Ryssland. Köpenhamn vet detta, framhöll Barbin på Facebook vid tillfället.

LÄS MER: Kreml rasar över nordiskt beslut – ”tvingar oss agera”

Foto: Arctic Council Secretariat, Linnea Nordström

Text: Redaktionen