Kolossalt krav från Turkiet – annars nej till Sverige

2023 12 08

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan meddelade häromdagen att han har lämnat över den svenska ansökningen till Nato till sitt parlament.

– Jag har gjort min plikt, sade han enligt Financial Times.

Vid samma tillfälle gjorde Erdogan klart att de amerikanska F-16-planen som Turkiet vill köpa ska levereras i samma ögonblick som man ratificerar Sveriges medlemskap.

Men nu kommer ytterligare ett turkiskt krav, rapporterar Bloomberg som i sin tur hänvisar till turkisk media.

Kräver fred i Mellanöstern

Den här gången är det dock inte presidenten själv som ställer det.

Istället kommer kravet från det turkiska nationalistpartiet MHP och dess ledare Devlet Bahceli.

Och det är inte vilket krav som helst.

Partiet kräver nämligen att det ska bli permanent fred mellan Israel och Palestina – i en konflikt som präglats av ständiga krig och våldsamheter sedan 1940-talet.

Innan dess kommer man inte att rösta för att släppa in Sverige i Nato.

Och det är ett problem för det svenska medlemskapet, eftersom Erdoğans parti AKP är helt beroende av MHP:s röster i parlamentet för att det ska bli ett ja.

Om Devlet Bacheli och hans partimedlemmar röstar nej blir det tvärstopp.

– Vi ser kyligt på en svensk ansökan, säger partiledaren enligt Bloomberg.

Fler krav

En “permanent fred” mellan Palestina och Israel räcker dock inte, enligt MHP.

Partiet har fler krav.

Palestina måste också erkännas som en egen stat – och Israel måste acceptera att betala skadestånd för kriget.

Dessutom kräver MHP att Israels premiärminister Benjamin Netanyahu ställs inför rätta inför Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

– Då kan vi säga okej till ett svenskt inträde i Nato, säger Devlet Bahceli.

"Grotta i Europa"

Det är inte första gången som MHP försvårat för Sveriges chanser att gå i mål med sitt Natomedlemskap.

Tidigare har man dock mest kritiserat Sverige snarare än att ställa formella krav.

– Sverige är PKK:s grotta i Europa, Stockholm är det samma som Qandilbergen, sade Devlet Bahceli enligt den turkiska tidningen Yeni Safak i somras.

Foto: Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen