Kolossalt krav från Turkiet – annars nej till Sverige

2023 12 08

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan meddelade häromdagen att han har lämnat över den svenska ansökningen till Nato till sitt parlament.

– Jag har gjort min plikt, sade han enligt Financial Times.

Vid samma tillfälle gjorde Erdogan klart att de amerikanska F-16-planen som Turkiet vill köpa ska levereras i samma ögonblick som man ratificerar Sveriges medlemskap.

Men nu kommer ytterligare ett turkiskt krav, rapporterar Bloomberg som i sin tur hänvisar till turkisk media.

Kräver fred i Mellanöstern

Den här gången är det dock inte presidenten själv som ställer det.

Istället kommer kravet från det turkiska nationalistpartiet MHP och dess ledare Devlet Bahceli.

Och det är inte vilket krav som helst.

Partiet kräver nämligen att det ska bli permanent fred mellan Israel och Palestina – i en konflikt som präglats av ständiga krig och våldsamheter sedan 1940-talet.

Innan dess kommer man inte att rösta för att släppa in Sverige i Nato.

Och det är ett problem för det svenska medlemskapet, eftersom Erdoğans parti AKP är helt beroende av MHP:s röster i parlamentet för att det ska bli ett ja.

Om Devlet Bacheli och hans partimedlemmar röstar nej blir det tvärstopp.

– Vi ser kyligt på en svensk ansökan, säger partiledaren enligt Bloomberg.

Fler krav

En “permanent fred” mellan Palestina och Israel räcker dock inte, enligt MHP.

Partiet har fler krav.

Palestina måste också erkännas som en egen stat – och Israel måste acceptera att betala skadestånd för kriget.

Dessutom kräver MHP att Israels premiärminister Benjamin Netanyahu ställs inför rätta inför Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

– Då kan vi säga okej till ett svenskt inträde i Nato, säger Devlet Bahceli.

"Grotta i Europa"

Det är inte första gången som MHP försvårat för Sveriges chanser att gå i mål med sitt Natomedlemskap.

Tidigare har man dock mest kritiserat Sverige snarare än att ställa formella krav.

– Sverige är PKK:s grotta i Europa, Stockholm är det samma som Qandilbergen, sade Devlet Bahceli enligt den turkiska tidningen Yeni Safak i somras.

Foto: Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen