Jätteinsats av Ukrainas flygvapen

2026 06 03

Ukrainas flygvapen har haft en hektisk natt.

Ryssland har under natten mot onsdagen avfyrat drönare mot ukrainskt territorium.

Totalt har Kremls styrkor skickat 198 drönare mot Ukraina.

Men Kyivs flygvapen har genomfört en jätteinsats – och har lyckats skjuta ner majoriteten av de ryska drönarna, uppger ukrainska medier.

Jätteinsats

Av de 198 ryska drönare som flög mot ukrainskt territorium har 189 skjutits ner av det ukrainska flygvapnet och luftförsvaret.

Ukraina har därmed lyckats slå ut drygt 95 procent av alla ryska drönare som avfyrades.

– Luftförsvarsstyrkor har förstört eller stört ut 189 drönare av typerna Shahed, Gerbera, Italmas och andra typer i landets norra, södra och östra delar, framhåller Ukrainas flygvapen enligt Ukrainska Pravda.

Från flera städer

Drönarna avfyrades från de ryska städerna Brjansk, Kursk, Millerovo, Orjol och Primorsko-Achtarsk samt från Hvardiiske på ockuperade Krymhalvön.

Stridsflygplan, luftvärnsrobotförband, förband för obemannade system och mobila eldenheter från Ukrainas försvarsmakt har varit delaktiga i att slå tillbaka attacken.

– Attacken pågår och fiendedrönare finns kvar i luftrummet. Följ säkerhetsreglerna, understryker Ukrainas flygvapen.

Läs mer: Amerikansk attack – stridsflygplan har avfyrat

Olika flygplan

Ukraina har en rad olika stridsflygplan i sitt flygvapen.

De använder sedan tidigare sovjetiska MiG-plan, men har sedan krigets början fått västerländska plan från flera länder.

Därmed används såväl amerikanska F16-plan som franska Mirage 2000-plan för att skjuta ner ryska drönare och genomföra attacker.

Svenskt på gång

Framöver är det dock inte bara sovjetiska, amerikanska och franska stridsflygplan som ska skydda Ukrainas skyar.

Den svenska regeringen har gett besked om att Ukraina avser köpa 20 Gripen E/F-plan.

– I samband med att försäljningen avtalas kommer Sverige att skänka upp till 16 JAS 39 Gripen C/D ur Försvarsmaktens befintliga flygplansflotta, förklarar regeringen.

Läs mer: Börsbolag i konkurs

Foto: A. Voznenko

Text: Redaktionen

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen

Nytt vägmärke i Sverige – 2 000 i böter om du blir påkommen

2026 07 21

Allt fler bilister har behövt bekanta sig med ett nytt vägmärke.

Märket har hittills gått så mycket under radarn att många sannolikt inte hunnit lära sig vad det betyder.

Och det riskerar att bli en dyr historia.

Se en bild på vägmärket längre ned i artikeln.

Cykelgator

Det var i slutet av 2020 som Transportstyrelsen först meddelade att ett nytt vägmärke med namnet cykelgata var på gång. Tanken var att skyltar så småningom skulle upp i städer över hela landet.

Vägmärket föreställer en stor cykel med en bil bakom sig. Det infördes efter att den dåvarande S-regeringen hade gjort det möjligt för kommuner att reglera gator som cykelgator. Syftet var att främja cykling och få fler att börja använda just cykel som färdmedel.

– Cykelgator är tänkt att kunna anges på mindre lokalgator där många cyklar för att tydligare visa att just cykling är ett prioriterat transportsätt på den gatan framför exempelvis motorfordonstrafik, sade Niclas Nilsson, utredare på Transportstyrelsen, vid tillfället.

Cykelgata, Sveriges nyaste vägmärke. Foto: Transportstyrelsen.

Andra läser: Ica fyller hyllorna med samma märke – kunder missnöjda

Då får du böter

En annan bakgrund till vägmärkets intåg var att möjligheten att bygga cykelbanor eller cykelfält i städernas centrala delar ofta är begränsad. Då hänvisas cyklister till blandtrafik, vilket inte är helt riskfritt.

När det nya märket nu etablerar sig gäller det för bilister att se upp. Som bilförare har du nämligen väjningsplikt mot andra fordon, däribland cyklar, på cykelgatan. Blir du påkommen med att inte följa väjningsplikten väntar 2 000 kronor i böter.

Dessutom råder en maxhastighet på 30 kilometer i timmen.

– En förare av ett motordrivet fordon ska anpassa hastigheten till cykeltrafiken, framhåller Transportstyrelsen.

I övrigt gäller följande på en cykelgata:

Den högsta tillåtna hastigheten märks ut med vägmärke.
Fordon får inte parkeras på någon annan plats än särskilt anordnade parkeringsplatser.
En förare har också väjningsplikt mot varje fordon vars kurs skär den egna kursen när föraren kommer in på en väg från en cykelgata.

Källa: Transportstyrelsen

Andra läser: Svenska bensinpriser bland Europas lägsta

Foto: K. Eliasson

Text: Redaktionen