Utländsk jättehyllning till Sverige

2023 09 27

Sverige överöses av tacksamma hyllningar på onsdagen.

Och det är inte vem som helst som ligger bakom hyllningskören.

Det är USA som riktar sin mycket stora uppskattning till den svenska regeringen.

Anledningen är att Sverige ska ha spelat en “avgörande” roll i att den amerikanska soldaten Travis King, som greps i Nordkorea i somras, har fått komma hem igen.

Det uppger flera amerikanska källor till SVT.

"Extremt tacksamma"

För ett par veckor sedan etablerades kontakt då Nordkorea gett signaler om att man kan tänka sig att ge ifrån sig den fängslade amerikanen.

– Vi har haft tät kontakt med Sverige nästan dagligen, säger en person som beskrivs som “en högt uppsatt tjänsteman på amerikanska utrikesdepartementet”.

Enligt samma källor ska Sverige ha behövt ta sig in i Nordkorea i samband med frisläppandet, men det framgår inte exakt vad det betyder.

Sverige agerar dock ofta medlare för olika länder som hamnat i konflikt med Nordkorea.

– Vi är extremt tacksamma till Sveriges regering, säger en av tjänstemännen som tv-kanalen har talat med.

Sprang över gränsen

Travis King greps av Nordkorea efter att ha korsat gränsen till landet i juli tidigare i år.

Den 23-åriga soldaten hade befunnit sig på en guidad tur i den demilitariserade zonen (DMZ) som skiljer Sydkorea från Nordkorea.

Han lämnade då sin grupp och sprang över gränsen, och har inte hörts av eller setts till sedan dess.

Idag, onsdag, meddelade Nordkorea att Travis King utvisas.

Statliga medier i diktaturen säger att man förhört klart amerikanen och han berättat att han flydde från armén på grund av rasdiskriminering.

– Han var desillusionerad över det ojämlika samhället i USA, ska han ha sagt enligt nordkoreanska uppgifter, rapporterar CNN.

Tv-kanalen kan inte bekräfta om det verkligen är Kings ord som citerats.

Tackade även Kina

I samband med frisläppandet släppte även Pentagon ett uttalande där man tackade både Sveriges och Kinas regeringar för deras hjälp med att säkerställa Kings frigivning.

– Amerikanska tjänstemän har säkrat återvändandet av menige Travis King från Demokratiska folkrepubliken Korea (DPRK). Vi uppskattar det hårda arbetet av personal i armén, USA:s styrkor i Korea och i hela försvarsdepartementet för att få hem menig kung, och vi tackar regeringarna i Sverige och Folkrepubliken Kina (PRC) för deras hjälp, framhåller Pentagon.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Snart kan du straffas – även om du bromsar innan fartkameran

2024 09 25

Trafikverket vill införa en ny åtgärd för att komma åt de som kör för fort.

Många ligger lite över hastighetsgränsen på svenska vägar för att sedan bromsa in när de närmar sig en fartkamera.

Det vill polisen och Trafikverket nu sätta stopp för genom en ny åtgärd.

Myndigheterna vill kunna mäta hastigheten mellan fartkamerorna, vilket innebär att man kan straffas även om man bromsar innan man passerar en fartkamera.

Det rapporterar Carup.

Så fungerar det

När bilister rör sig för fort mellan fartkamerorna så ska bilder kunna skickas till en enhet i Kiruna som utreder saken.

– Man fotograferar alla bilar vid den första kameran, så ser man vilka som kommer fram och hur fort de kör, säger Eva Lundberg, som är ansvarig för hastighetskameror på Trafikverket, till Carup.

Används i flera länder

För att det hela ska bli verklighet krävs dock mer politiskt stöd.

Än så länge krävs mer tid och planering för att införa någonting sådant.

Trafikverket understryker dock att man kan ta inspiration från flera länder som har satt det i system.

– Sträck-ATK används i flera länder – bland annat i Norge, Nederländerna och i Storbritannien. Ett regeringsuppdrag till Polisen och Trafikverket skulle påskynda utvecklingen, framhåller myndigheten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Har haft trafikvecka

Den gångna veckan har varit trafikvecka för polisen där många fartsyndare har fångats runt om i landet.

Hastigheten bedöms alltjämt vara ett av de främsta problemen i trafiken.

– Det är framförallt vägar med högre hastighetsbegränsningar – från 70km/h och uppåt – som är överrepresenterade i olycksstatistiken när det gäller dödsolyckor i trafiken, förklarar polisen.

– Även mindre hastighetsöverträdelser kan få stora konsekvenser. Enligt Trafikverkets hemsida fördubblas risken att dö vid en frontalkrock om hastigheten höjs från 70km/h till 80km/h, även vid bältesanvändning.

Extra stort fokus

Under polisens trafikveckor ligger extra stort fokus på hastighetsöverträdelser.

– Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik, framhåller polisen via sin webbsida.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar till omvärlden – ber om hjälp

2024 09 25

Två och ett halvt år efter invasionen av Ukraina söker nu Ryssland sympatier hos FN.

FN har i massiv skala motsatt sig det ryska ockupationskriget mot Ukraina.

I oktober 2022 fördömde 143 av medlemsländerna annekteringen av fyra ukrainska regioner. Enbart fem, inklusive Ryssland, gav grönt ljus.

Nu vänder sig den ryska utrikesministern Sergej Lavrov till just FN och pekar finger mot organisationen för att man inte stoppar Ukraina, rapporterar Reuters.

Han syftar på påstått övervåld från ukrainska styrkor i samband med motoffensiven mot Kursk-regionen i Ryssland förra månaden.

– Det är där de bombar hem varje dag, bombar sociala institutioner och fredliga medborgare som rör sig i sina bilar mot säkrare platser, säger han till rysk media enligt nyhetsbyrån.         

"Jag hör inga röster"           

Ryssland, som bedrivit omfattande dokumenterade krigsbrott under invasionen, hävdar vidare att ukrainska “terroristgrupper” använder västerländska vapen för att begå "urskillningslösa handlingar”.       

Och nu insinuerar Lavrov att det är dags för FN att markera.       

– Jag har inte hört några röster från FN-representanter som ansvarar för mänskliga rättigheter, naturligtvis inklusive, generalsekreteraren, säger Lavrov med hänvisning till FN-chefen Antonio Guterres.     

Det är inte första gången Ryssland vädjar till FN.

Landet gjorde likadant när man uteslöts ur rådet för mänskliga rättigheter och därefter gjorde ett desperat försök till comeback.

"Inte sett i Europa sedan 40-talet"

Sedan kriget inleddes med start av annekteringen av Krym 2014 har den ryska krigsmakten gjort sig skyldig till flera krigsbrott.

Enligt författaren och den prisbelönta historikern Anne Applebaum, har världen sannolikt inte förstått vidden av grymheterna.

– Det är krigsbrott som vi inte har sett i Europa sedan 1940-talet, sade hon till SVT förra året.

Sedan mars 2023 har Tribunalen i Haag, ICC, en arresteringsorder utfärdad mot Vladimir Putin med anledning av den olagliga tvångsförflyttningen och deportationen av barn från Ukraina som Ryssland misstänks för.

– Alla ukrainska barn som har kidnappats från sina hem eller från institutioner och förts till Ryssland har förlorat kontakten med sina föräldrar, säger Anne Applebaum.

Ryska krigsbrott

Av de krigsbrott som Ryssland misstänks för i Ukraina nämner människorättsorganisationen Amnesty bland annat följande:

- Avsiktliga attacker mot civila

- Påtvingade försvinnanden

- Utomrättsliga avrättningar

- Tortyr

- Olagligt frihetsberövande

- Tvångsförflyttning

- Övergrepp mot krigsfångar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen