Jättehot från Iran – flaggar för värsta scenario

2025 06 20

Iran har tidigare hotat att stänga Hormuzsundet som att gensvar på Israels attacker och omvärldens påtryckningar.

Nu uppger den iranska regimen att man närmar sig ett beslut. 

Behnam Saeedi, en medlem av det iranska parlamentets nationella säkerhetskommitté, framför hotet i en kommentar till nyhetsbyrån Mehr.

– Vi överväger många åtgärder som svar på agressionen, inklusive att stänga Hormuzsundet, säger Saeedi. 

Risk för oljeprischock

Hela 20 procent av världens globala oljekonsumtion passerar genom sundet.

Om Iran gör verklighet av hotet skulle det kunna leda till den ”största oljechocken i historien”.

Det hävdade Mellanösternexperten Alexander Atarodi i en intervju med Expressen tidigare i veckan.

– Då pratar vi om en dimension som vi inte tidigare har upplevt, sa han då till tidningen.

Påverkar Sverige

En iransk nedstängning av Hormuzsundet  skulle driva upp oljepriset.

Något som brukar få direkt påverkan på drivmedelspriserna, också i Sverige.

Det har bland annat Swedbanks råvaruanalytiker Jörgen Kennemar varnat för.

– Det är en följd av den ökade geopolitiska osäkerheten i Mellanöstern. Man är naturligtvis orolig för att det här i längden kan leda till svårigheter med tillgång på olja på den globala oljemarknaden, har Kennemar framhållit i en intervju med Sveriges Radio.

– Vi vet att Opec-länderna står för en stor del av oljeproduktionen, tillade Kennemar.

Risk för storkrig

En stängning av Hormuzsundet kan också få stora geopolitiska konsekvenser.

Både USA och Storbritannien har militär närvaro i Persiska viken för att skydda fri sjöfart.

En iransk blockad skulle sannolikt leda till ett militärt svar från USA och risken för ett storskaligt krig i Mellanöstern skulle öka dramatiskt, enligt flera experter och bedömare.

Andra stater skulle sannolikt också känna sig tvingade att agera.

– Särskilt Gulfstaterna, som redan befinner sig i konflikt med Iran och är allierade med USA. De skulle utsättas för stark press att agera och stödja någon form av intervention, på grund av konsekvenserna en nedstängning skulle får för deras ekonomier som är beroende av olje- och naturgasleveranser genom sundet, rapporterar försvarssajten The War Zone (TWZ).

Vidare framhåller TWZ att en stängning av Hormuzsundet också riskerar att provocera Irans utländska partners, exempelvis Kina som importerar stora mängder olja från Mellanöstern.

– Kina vill inte att oljeflödet genom Persiska ska störas på något sätt. De kommer använda hela sin ekonomiska makt mot Iran, säger Ellen Wald, ordförande för säkerhetsbolaget Transversal Consulting, till CNBC News.

LÄS MER: Ryssland erkänner – stor kris nära 

Hormuzsundet

Hormuzsundet är en smal vattenförbindelse mellan Persiska viken och Arabiska havet, och bildar ett sund mellan Iran och Oman.

Det är den huvudsakliga exportvägen för råolja och naturgas från länderna och andra storproducenter som Saudiarabien, Irak, Kuwait, Förenade Arabemiraten.

På det smalaste stället är det endast 20 sjömil tvärs över, varav en stor del omfattas av Irans internationella vatten.

Ungefär 3 000 kommersiella fartyg passerar varje månad sundet.

Foto: S. Drakhshani

Text: Redaktionen


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen