Jätteförändring av elpriset

2024 02 28

Elpriserna är på väg mot en enorm förändring under våren 2024.

Den prognosen ger nu elbolaget Bixia i ett nytt besked på tisdagen.

Konkret handlar det om nästan en halvering av priset under mars och april jämfört med motsvarande period förra året.

Det blir billigare än på flera år.

– I vår väntas elpriserna falla markant, tack vare milt väder och bättre hydrologi samt svag konjunktur och väldigt låga bränslepriser i Europa. Vårpriserna blir de lägsta av sitt slag sedan 2021 då priserna började sticka i väg, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

"Krisen helt borta"

Marspriset förväntas landa på ungefär 50 öre per kilowattimme, vilket är en kraftig skillnad från förra årets 91 öre.

I april ser det ut att hamna på 45 öre – ifjol låg motsvarande pris på 88 öre.

Överlag talar Bixia nu om ett klart mer stabilt elpris under våren jämfört med skräckpriserna under förra året.

– Elkrisen är helt borta för stunden. Elpriset har snabbt gått från ett extremläge 2021 - 2022, via en sakta utförslöpa för i fjol, till ett mer normalt läge i år, säger Johan Sigvardsson.

– Den allra största orsaken till utvecklingen är det stora prisfallet i Tyskland, där elpriset toppade på 2,50 kronor i snitt för 2022 men hittills i vinter landat på 75 öre.

Finns en övre gräns

Mildare väder och minskad elförbrukning är andra faktorer som nämns som påverkar den stora prisförändringen.

Även om det skulle bli kallt och vindstilla i Sverige – och vi behöver importera mer el – finns ett maxtak för hur mycket dyrare elen kan bli som en följd av priskopplingen mot Tyskland.

I just Tyskland förväntar man sig inte elpris på högre än runt 60 öre per kilowattimme, vilket kan jämföras med 114 öre förra året.

– Kyla och högre förbrukning borde normalt sett betyda högre elpriser. Men i och med att både bränslepriser och därmed de kontinentala priserna fallit så mycket får vi istället ett betydligt lägre elpris i år, säger Johan Sigvardsson.

Även i februari har systempriset legat lägre än förra året – 45 öre per kilowattimme jämfört med förra årets 91 öre.

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen

Allt fler tecknar försäkringar som inte gäller

2025 09 08

En försäkringsexpert går nu ut med en varning till svenska konsumenter.

Fler och fler svenskar tecknar försäkringar som ska ge en ekonomisk trygghet.

Det gäller även försäkringar som ska ge ekonomiskt stöd vid arbetslöshet eller sjukskrivning.

Men det är inte ovanligt att det är ett helt onödigt köp.

– Konsumenter vaggas tyvärr in i en falsk trygghet, säger försäkringsspecialist Håkan Carlsson från Konsumenternas Försäkringsbyrå, i ett uttalande.

Försäkringar för trygghet

Försäkringar som ska ge ett ekonomiskt skyddsnät vid arbetslöshet eller sjukskrivning har ökat i antal de senaste åren.

De marknadsförs under olika namn.

Det kan vara trygghetsförsäkring, låneskyddsförsäkring och utgiftsförsäkring.

”Mycket olyckligt”

Konsumenternas försäkringsbyrå flaggar nu för att många konsumenter inte har koll på försäkringsvillkoren, och därför inte alltid omfattas av den försäkring som införskaffats.

– De tror att de ska få ekonomisk hjälp i en besvärlig situation, men i stället har de betalat för något som inte gäller för dem. Det är mycket olyckligt, säger Håkan Carlsson.

– Läs alltid förköpsinformationen noggrant innan du köper en försäkring. Kontakta gärna försäkringsbolaget om något är oklart och beskriv din situation. Det kan spara dig både pengar och besvikelse.

Undvik fallgroparna

Det finns sätt att förebygga, för att inte hamna i en situation där en tecknad försäkring inte gäller när ett behov uppstår.

Konsumenternas Försäkringsbyrå ger följande råd.

- Behöver du verkligen en extra försäkring? Gå igenom vilket skydd du redan har, till exempel från a-kassa och inkomstförsäkring. Är det värt att betala för mer skydd?

- Kontrollera om du uppfyller villkoren. För att försäkringen ska gälla krävs det ofta att du är tillsvidareanställd och fullt arbetsför när du tecknar försäkringen, vilket många missar.

- Läs det finstilta. Vad täcker försäkringen? Det finns ofta undantag. Exempelvis gäller många försäkringar inte vid sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa eller stress.

Text: Redaktionen

Ny diagnos införs i Sverige – ska räknas som sjukdom

2025 09 08

En ny diagnos ska införas i den svenska hälso- och sjukvården.

Det gäller datorspelsberoende som ska börja klassas som en officiell sjukdom i Sverige, vilket Socialstyrelsen för närvarande har uppe på sitt bord.

Den kommande diagnosen får dock kritik redan innan den ens har införts, bland annat från psykologen Peter Friberg som varnar för att en vanlig fritidsaktivitet därmed kan komma att stigmatiseras.

– Det känns rimligt och fullt adekvat att de ska få hjälp, men är det samma sak som att det behövs en diagnos? Därom tvistar de lärde så att säga, säger Peter Friberg till SR.

FHM ställer krav

Folkhälsomyndigheten har dock satt ned foten i frågan och kräver att datorspelsföretagen ska ta ett större ansvar.

Myndigheten vill nu se att mindre beroendeframkallande spel utvecklas. Bland annat ska det finnas inprogrammerade maxtider och pauser i spelen.

Men att datorspel idag medvetet görs för att skapa ett beroende är inte en bild som Per Strömbäck, vd för branschorganisationen Dataspelsbranschen, delar.

– Jag köper inte riktigt att man skulle kunna designa ett spel så att det leder fram till gaming disorder, säger han till radion.

"Väntat länge"

Just “gaming disorder” är det internationella namnet på den kommande diagnosen. Redan 2018 klassade Världshälsoorganisationen, WHO, dataspelsberoende som en sjukdom.

Spelberoende Riksförbund har tidigare uttryckt sig positiva till att det ska göras likadant i Sverige.

– Vi har väntat länge på den här diagnosen, redan 2006 mötte vi den här målgruppen. Det är en grupp som far illa och som inte har fått den hjälp som de behöver, säger Madeleine Tügel, förbundets ordförande, till SVT.

Pengar spelar roll

Det finns dock även flera positiva effekter av dataspelande och kritiker hävdar att motsvarande diagnos även  borde finnas för sociala medieberoende.

En faktor som spelar in är dock att pengar blivit en allt större del av datorspelandet.

– Vårt uppdrag är spel om pengar och vi ser att den gruppen ungdomar som söker sig till oss har börjat sitt spelande om pengar i datorspelen i tidig ålder. Vi ser också en marknadsföring riktad mot unga personer via exempelvis influencers, säger Madeleine Tügel.

Diagnosen kan införas i Sverige till 2028.

Foto: 1177

Text: Redaktionen