Jättedyrt – två julklassiker rusar i pris

2023 12 05

Svenska folket får räkna med att julmaten blir dyrare än vanligt i år.

Det visar ny statistik från Statistiska centralbyrån, SCB.

– För några av de klassiska varorna visar prisutvecklingen en bred uppgång jämfört med i fjol, konstaterar SCB.

Statistikmyndigheten pekar särskilt ut två julklassiker som rusat i pris:

Gravad lax och sill.  

Varorna har stigit med hiskeliga 32 respektive 25 procent jämfört med i fjol.

– Livsmedelspriserna har ökat mer jämfört med den generella prisutvecklingen i samhället under året. Bland julmaten kan vi se att gravad lax och sill hör till de varor som har stigit i pris, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

Se hela prisutvecklingen på julmat 2023 längst ner i artikeln.

Prisökning på 72 procent

Kraftiga prisökningar noteras även för ägg och choklad.

Dessutom har priset för en populär julfrukt skjutit i höjden.

– Alla som gillar frukt kan också konstatera att priset på apelsiner har gått upp med 72 procent sedan december i fjol. Men det här är en vara som brukar sjunka i pris just i december. Så har det i alla fall sett ut de senaste sex åren, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB.

Ökar i december

Det hör till vanligheterna att priserna för julmat ökar när december närmar sig. Skinkan har till exempel gått upp i pris varje år de senaste 13 åren.

Årets prisökningar sticker dock ut.

– Från december i fjol till och med oktober i år steg livsmedelspriserna i Sverige med 5,3 procent. Det kan jämföras med prisutvecklingen på alla varor och tjänster under dessa månader, som ökade med 3,1 procent, framhåller SCB.  

Prisutvecklingen på julmat 2023

Produktgrupp Prisförändring i procent, december 2022 - oktober 2023
Potatis 0,9
Sillkonserver 25,0
Färsk lax 1,4
Nötter och torkad frukt 6,7
Griskött 6,7
Gravad/rökt laxfisk 32,2
Ägg 15,8
Konfektyr 9,2
Choklad 15,9
Brännvin 3,8
Apelsiner 72,3
Konsumentprisindex, KPI 3,1

Källa: SCB

Foto: Gothia Towers

Text: Redaktionen


Nya villkor för självscanning på Coop och Ica

2024 02 28

Stölderna i självscanningen har ökat lavinartat under de senaste åren.

Vid upprepade tillfällen har bland annat Svensk Handel larmat om systematiska stölder där folk tycks ha satt i system att utnyttja självscanningskassorna på exempelvis Coop och Ica för att stjäla livsmedel.

Gärningspersonerna ser ofta ut att scanna in samtliga varor som de lägger i påsen men i själva verket scannar de bara in de billiga varorna, har organisationen tidigare framhållit.

– Alternativt scannar de in alla varor först för att sedan radera de dyrare varorna innan de kommer till kassan.

Nya tuffa villkor

Nu har flera av de stora livsmedelskedjorna tröttnat på stölderna.

Tuffare villkor har implementerats på bland annat Coop, Ica, Hemköp och Willys, rapporterar Sveriges Radio.

Konkret handlar det om elektronisk individuell övervakning som innebär att kassorna lagrar information från kunder som scannat fel.

Misstagen hamnar i ett dataregister och resulterar i att dessa kunder behöver genomgå fler så kallade avstämningar när man ska betala.

– Det är de villkor som Coops säkerhet har tagit fram, säger exempelvis butikschefen Joantan Espnoza från Coop-hallen i Gävle till SR.

Då ökar risken

Avstämningarna sker med andra ord inte bara slumpmässigt. Avvikande köpbeteende, som att man behöver köper en vara, ökar chansen för att bli kontrollerad.

Det finns även så kallade “avstämningsvaror” som också kan innebära förutbestämd avstämning.

Att kunder misstänkliggörs målas upp som en risk, men den risken väljer Coop att tona ned.

– Vi försöker vara snälla och trevliga även mot kunder som vi kanske tror har scannat fel medvetet, säger Jonatan Espnosa.

Byter prislappar

Strategierna för att fuska i självscanningen är många. Tidigare har Ica påtalat att kunder till exempel väger en gullök och sätter prislappen på en dyrare vara, som olivolja.

Svensk Handel har även uppmärksammat att gärningspersoner delar upp varor i två olika kundvagnar – i den ena lägger man billiga varor som man scannar och i den andra dyrare varor som man inte scannar.

– Vid självutcheckningen avvaktar man med att rulla fram den dyra kundvagnen för att se om det blir avstämning. Om så är fallet lämnar man kvar kundvagnen med dyra varor i butiken. Om avstämning däremot inte sker rullar man ut båda vagnarna, framhåller organisationen.

LÄS MER: Allvarliga rapporter gällande självscanning

Foto: ICA-Gruppen, Jessica Gow

Text: Redaktionen


Jätteförändring av elpriset

2024 02 27

Elpriserna är på väg mot en enorm förändring under våren 2024.

Den prognosen ger nu elbolaget Bixia ett rykande färskt besked på tisdagen.

Konkret handlar det om nästan en halvering av priset under mars och april jämfört med motsvarande period förra året.

Det blir billigare än på flera år.

I vår väntas elpriserna falla markant, tack vare milt väder och bättre hydrologi samt svag konjunktur och väldigt låga bränslepriser i Europa. Vårpriserna blir de lägsta av sitt slag sedan 2021 då priserna började sticka i väg, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

"Krisen helt borta"

Marspriset förväntas landa på ungefär 50 öre per kilowattimme, vilket är en kraftig skillnad från förra årets 91 öre.

I april ser det ut att hamna på 45 öre – ifjol låg motsvarande pris på 88 öre.

Överlag talar Bixia nu om ett klart mer stabilt elpris under våren jämfört med skräckpriserna under förra året.

– Elkrisen är helt borta för stunden. Elpriset har snabbt gått från ett extremläge 2021 - 2022, via en sakta utförslöpa för i fjol, till ett mer normalt läge i år, säger Johan Sigvardsson.

– Den allra största orsaken till utvecklingen är det stora prisfallet i Tyskland, där elpriset toppade på 2,50 kronor i snitt för 2022 men hittills i vinter landat på 75 öre.

Finns en övre gräns

Mildare väder och minskad elförbrukning är andra faktorer som nämns som påverkar den stora prisförändringen.

Även om det skulle bli kallt och vindstilla i Sverige – och vi behöver importera mer el – finns ett maxtak för hur mycket dyrare elen kan bli som en följd av priskopplingen mot Tyskland.

I just Tyskland förväntar man sig inte elpris på högre än runt 60 öre per kilowattimme, vilket kan jämföras med 114 öre förra året.

– Kyla och högre förbrukning borde normalt sett betyda högre elpriser. Men i och med att både bränslepriser och därmed de kontinentala priserna fallit så mycket får vi istället ett betydligt lägre elpris i år, säger Johan Sigvardsson.

Även i februari har systempriset legat lägre än förra året – 45 öre per kilowattimme jämfört med förra årets 91 öre.

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen