Jättedyrt – två julklassiker rusar i pris

2023 12 05

Svenska folket får räkna med att julmaten blir dyrare än vanligt i år.

Det visar ny statistik från Statistiska centralbyrån, SCB.

– För några av de klassiska varorna visar prisutvecklingen en bred uppgång jämfört med i fjol, konstaterar SCB.

Statistikmyndigheten pekar särskilt ut två julklassiker som rusat i pris:

Gravad lax och sill.

Varorna har stigit med hiskeliga 32 respektive 25 procent jämfört med i fjol.

– Livsmedelspriserna har ökat mer jämfört med den generella prisutvecklingen i samhället under året. Bland julmaten kan vi se att gravad lax och sill hör till de varor som har stigit i pris, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

Se hela prisutvecklingen på julmat 2023 längst ner i artikeln.

Prisökning på 72 procent

Kraftiga prisökningar noteras även för ägg och choklad.

Dessutom har priset för en populär julfrukt skjutit i höjden.

– Alla som gillar frukt kan också konstatera att priset på apelsiner har gått upp med 72 procent sedan december i fjol. Men det här är en vara som brukar sjunka i pris just i december. Så har det i alla fall sett ut de senaste sex åren, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB.

Ökar i december

Det hör till vanligheterna att priserna för julmat ökar när december närmar sig. Skinkan har till exempel gått upp i pris varje år de senaste 13 åren.

Årets prisökningar sticker dock ut.

– Från december i fjol till och med oktober i år steg livsmedelspriserna i Sverige med 5,3 procent. Det kan jämföras med prisutvecklingen på alla varor och tjänster under dessa månader, som ökade med 3,1 procent, framhåller SCB.

Prisutvecklingen på julmat 2023

Produktgrupp	Prisförändring i procent, december 2022 - oktober 2023
Potatis	0,9
Sillkonserver	25,0
Färsk lax	1,4
Nötter och torkad frukt	6,7
Griskött	6,7
Gravad/rökt laxfisk	32,2
Ägg	15,8
Konfektyr	9,2
Choklad	15,9
Brännvin	3,8
Apelsiner	72,3
Konsumentprisindex, KPI	3,1

Källa: SCB

Foto: Gothia Towers

Text: Redaktionen

Nytt ID-kort på väg – andra blir ogiltiga

2026 06 24

Ett enda ID-kort kan införas i Sverige.

Sverige kan snart få ett helt nytt och gemensamt ID-kort.

Kortet är tänkt att ersätta alla dagens legitimationer.

Förslag om nytt kort

I dag finns flera olika ID-handlingar i Sverige, till exempel nationellt ID-kort, Skatteverkets ID-kort och bankernas SIS-märkta kort.

Det gör att systemet kan upplevas som rörigt och olika kort gäller i olika situationer.

Nu vill Justitiedepartementet ändra på det och införa ett enda statligt ID-kort som alla ska använda.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen, uppger Justitiedepartementet.

LÄS MER: Stor kedja höjer priset – dyrare för elbilsägare från 1 juli

Mer kontroll och mindre fusk

En av anledningarna till förslaget är att minska ID-bedrägerier och identitetsstöld.

Myndigheterna vill göra det svårare att använda falska ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar departementet.

Polisen ska också få bättre verktyg för att kontrollera identiteter, bland annat genom ansiktsbilder och register.

Ändring i praktiken

För de flesta skulle det här innebära att det blir enklare att hålla koll på sin legitimation.

Istället för flera olika kort kommer man bara ha ett enda som gäller överallt, men som håller en högre säkerhetsnivå.

Det nya kortet ska också fungera som e-legitimation, alltså det som används för BankID-liknande tjänster.

Det kan göra det smidigare att logga in på myndigheter och göra ärenden digitalt.

Det nya kortet är planerat att införas den 1 september 2029.

LÄS MER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen

Skatteverket får ny metod: Alla svenskar ska kontrolleras

2026 06 24

Skatteverket vill få större befogenhet att använda biometri för att kontrollera folkbokförda och personer med samordningsnummer.

– Skatteverket bör få öka sin användning av biometri, få lagra uppgifter så länge personen lever och dela uppgifter med samarbetsmyndigheter. Biometri behövs både för folkbokförda och för personer med samordningsnummer, framhåller myndigheten i ett uttalande.

Förslag på bordet

Regeringen har uppmärksammat kravet.

Nu föreslås både Skatteverket och Migrationsverket få större möjligheter att använda biometriska uppgifter vid identitetskontroller. Det handlar bland annat om fingeravtryck och ansiktsbilder vid identifiering.

Skatteverket föreslås få befogenhet att samla in och lagra fingeravtryck och ansiktsbilder. Uppgifterna ska kunna användas vid framtida kontroller för att säkerställa att en person inte registreras under flera identiteter.

– Felaktig folkbokföring och identitetsmissbruk används systematiskt inom organiserad brottslighet. För att stoppa detta måste myndigheterna ha kontroll över vilka som finns i landet och deras verkliga identitet. Nu stärker regeringen myndigheternas möjligheter att stoppa detta fusk, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2026.

ANDRA LÄSER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

2–3 procent

Skatteverket har nyligen presenterat en ny lägesbild av befolkningen. Enligt kartläggningen var 10 605 529 personer folkbokförda i Sverige vid årsskiftet.

Mellan två till tre procent bedöms vara felaktigt folkbokförda.

– De allra flesta är rätt folkbokförda. Men de fel som finns kan orsaka stor skada, exempelvis felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, fel beskattning, och utnyttjande av identiteter. Vi behöver fortsatt vässa vårt arbete, säger Michael Högback, avdelningschef för folkbokföringen på Skatteverket.

LÄS OCKSÅ: Kryms största stad har slocknat |'

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen